Hoppkräftor, eller copepoder som de också kallas, är små kräftdjur som känns igen på sina långa antenner och avlånga kroppar. Hoppkräftorna befinner sig mitt i näringskedjan och utgör näringslänken mellan växtplankton och fisk. Deras utseende varierar från genomskinligt rosa till brunaktiga med en långsmal överkropp som övergår i en smalare stjärtdel med utskott. I förstoring kan man se ett välutvecklat öga, ett naupliöga, mitt på huvudet. Vilka arter av hoppkräftor man hittar beror på vilken salthalt som råder, det vill säga i vilket havsområde man befinner sig och vanligtvis ökar artantalet ju längre söderut i Östersjön man kommer. Man har hittat över 700 arter i Sverige och nästan 10 000 i hela världen. Den dominerande delen av Östersjöns zooplanktonfauna både sett till antal individer och volym utgörs av just hoppkräftor. Med undantag för vissa kortare perioder när hinnkräftor (cladocerer) och hjuldjur (rotatoria) har sina "produktionstoppar" utgör alltid hoppkräftorna (copepoderna) stommen i djurplanktonsamhället. Bland vanligt förekommande copepoder brukar man skilja mellan calanoida (växtätare), cyklopoida (carnivor, kustnära, sötvatten) och harpacticoida (sedimentlevande).
Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.
Här kan du hitta lediga tjänster med marin anknytning. Du kan även själv anmäla en ledig tjänst online.
Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom samarbetet Havsmiljöinstitutet, och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer
08-163718 (till huvudredaktören)
Texter skrivna av redaktörerna. Bilder från Azote om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet.nu anges som källa.
