Läs mer

För inte så länge sedan hade havet i de flestas ögon en i det närmaste oändlig kapacitet att ta hand om sånt som människor ville bli av med. Eftersom skadeverkningar inte syntes ville man tro att de knappast fanns. Samtidigt betraktades fiskbestånd och andra naturresurser som praktist taget outtömliga. Havet föreföll oändligt, och till stor del saknade det ägare.Läs mer

Hur ska vi ta hand om våra hav? Kjell Grip har brottats med denna fråga under många år, från starten på 1960-talet till där vi är idag.Läs mer

Havsnivåhöjningen kan innebära hot inte bara mot staters territoriella utsträckning utan till och med mot deras existens.Läs mer

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.Läs mer

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?Läs mer

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.Läs mer

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.Läs mer

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefattade alla.Läs mer

Orsakerna till Östersjöns miljöproblem är många och olikartade. Dessutom måste nio länder runt Östersjön samarbeta för att lösa dem. Hur kan lag och rätt bidra till att god ekologisk status uppnås i Östersjön?Läs mer

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte.Läs mer

Fartyget Skytteren, som sjönk i Bohuslän under andra världskriget, brukar kallas för Sveriges mest miljöfarliga vrak. Nu inleder Havs- och vattenmyndigheten en operation för att tömma det på olja. Läs mer

Mängden plastskräp som sprids i världshaven förväntas tredubblas till år 2040. Samtidigt är kostnaderna för att hantera effekterna från plastproduktionen under ett år 32 000 miljarder kronor. En siffra som beräknas bli mer än dubbelt så hög under de kommande 20 åren. Läs mer

Regeringen beslutade i förra veckan om en storsatsning på havsmiljön. Ett tio år långt nationellt forskningsprogram ska sätta fokus på hur vi tar hand om våra havs- och vattenmiljöer ur ett ekosystemperspektiv. Läs mer

Ålgräsängar värdefulla både för den biologiska mångfalden och för klimatet. I Göteborg har kommunfullmäktige beslutat att förbättra skyddet av ålgräsängar i skärgården. Läs mer

Vad kan hända med babykoraller om oljeutsläpp inträffar vid ett korallrev? Forskare från Australien har nu visat att UV -ljus förändrar effekterna av de kemiska föreningarna i petroleumolja, vilket gör oljan än mer giftig för unga koraller. Läs mer

Sommar, semester, sol och varmare vatten lockar många farkoster ut på havet, inklusive de snabba vattenskotrarna. De används som nyttiga bruksfordon av till exempel Sjöräddningen, men oftast fungerar de som snabba, motordrivna leksaker för ungdomar och vuxna. Läs mer

Forskare föreslår en ny metod för att inventera skyddade marina områden, så att både de biologiska vinsterna och nyttan för oss människor tas med i beräkningarna. Det här kan ge en bättre värdering av de skyddade områdena. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

De så kallade skrubbersystemen som renar fartygens avgaser från svavel släpper istället ut gifterna i vattnet. Nu pågår ett internationellt miljötoppmöte där man bland annat ska diskutera en reglering av utsläpp av skrubbervatten. Läs mer

I en debattartikel i Göteborgs-Posten uppmärksammar 78 forskare från hela Sverige Världshavsdagen och FN:s årtionde för havsforskning. Forskarna vill genom artikeln påminna om att det faktiskt är möjligt att vända de negativa trenderna för havsmiljön. Läs mer

Varje år den 8 juni firas Världshavsdagen för att påminna om vikten av att värna om våra havsmiljöer. I år uppmärksammas dagen lite extra eftersom FN:s årtionde för havsforskning inleds. Läs mer

Antalet ejdrar och alfåglar minskar drastiskt i Östersjön, medan det går bättre för sillgrisslor och tordmular. Totalt sett har antalet övervintrande som alfågel, ejder, svärta och sjöorre mer än halverats sedan 1990. Läs mer

Runt om i världen har forskare passat på att studera den unika situation som uppstått när global sjöfart och båtburen turism bromsade in under den ”lockdown” som pandemin tvingat fram. Ett år med mindre buller i havet. Läs mer

Forskare från nio europeiska länder har tagit fram en plan som ska rädda både havet därmed också människors liv och hälsa. I planen finns 35 åtgärder som riktar sig till alla nivåer i samhället – beslutsfattare, företag och enskilda medborgare. Läs mer

EU har nyligen lanserat en handlingsplan för nollutsläpp i luft, vatten och mark: Zero Pollution Action Plan. Planen har hyllats för att den samordnar EU:s utsläppsarbete, men även kritiserats för att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga. Läs mer

Kritiken är omfattande mot det förslag om lättnader i strandskyddet som Strandskyddsutredningen föreslagit. Det står klart när de olika remissinstanserna nu fått säga sitt. Läs mer

Ett sekel av laxutsättningar har fått stora konsekvenser för den genetiska mångfalden hos Östersjölax. Det visar en ny forskningsstudie. Laxarna blir alltmer genetiskt lika, vilket ger sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Läs mer

Det svenska strandskyddet är under utredning. Det förslag som nu är ute på remiss har kritiserats hårt för att försvaga strandskyddet i många områden, men inte föreslå motsvarande förstärkningar. Detta gäller kanske särskilt för områden längs vår kust. Läs mer

Nu ska ostkustens fiskar gädda, gös, abborre och öring skyddas bättre mot fiske, särskilt under leken. Bestånden har det besvärligt av flera skäl, men bedömningen är att detta är en åtgärd som går snabbt att genomföra och får goda effekter. Läs mer

Enligt en ny studie kan bottentrålning orsaka lika stora utsläpp av koldioxid som flygtrafiken. När trålarna släpar mot botten frigörs kol från sedimenten och det ökar klimatutsläppen, gör havet surare och påverkar både produktiviteten och den biologiska mångfalden. Läs mer

Att ta hänsyn till hela ekosystemet när man bestämmer hur fisket ska gå till är inte enkelt. Ekosystemet är komplicerat, och det finns många faktorer att ta hänsyn till. Forskare från bland annat Stockholms universitet har undersökt hur sjöfåglar som äter fisk kan påverka fiskbestånden, och resultaten visar vikten av en ekosystemanpassad fiskeförvaltning. Läs mer

Vraket efter Skytteren kan gömma upp till 500 000 liter olja. Genom att borra hål i skrovet hoppas man nu kunna fastställa var i vraket oljan finns. Förhoppningen är att en sanering ska kunna genomföras i år. Läs mer

En konstgjord ö ska skydda Köpenhamn mot framtida havsnivåhöjningar. Åtminstone enligt den plan som finns på att anlägga Lynetteholmen i stadens hamninlopp. Men nu motsätter sig Länsstyrelsen i Skåne planerna. Bygget skulle innebär en orimligt stor påverkan på havsmiljön anser man. Läs mer

I vårt moderna samhälle använder vi mängder av olika kemikalier; rengöringsmedel, kroppsvårdsprodukter, läkemedel, livsmedelstillsatser och olika tillsatser till andra varor och produkter. Man kan tro att vi har god koll på hur dessa ämnen sprids i miljön. Men det har vi inte. Läs mer

Sveriges regering har, tillsammans med Danmark och Tyskland, lämnat in ett förslag till EU-kommissionen för att reglera fisket i marina skyddsområden i Kattegatt. De känsliga bottenmiljöerna behöver skyddas och bifångster av bland annat tumlare och sjöfåglar undvikas. Läs mer

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – är nu utrotningshotade. Det visar senaste uppdateringen av Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Läs mer

Miljömålsberedningen presenterade nyligen sitt betänkande Havet och människan. Där finns närmare hundra förslag som tillsammans bildar en strategi som leder till en bättre havsmiljö. Situationen för havet är mycket allvarlig, men det finns hopp om insatser görs, menar beredningen. Läs mer

Allt fler kritiserar Strandskyddsutredningen för brister i hänsynen till hårt pressade livsmiljöer. Senast är en debattartikel från Havsmiljöinstitutet som menar att ödesfrågor om klimat och biologisk mångfald måste påverka all fysisk planering. Läs mer

Under året som kommer är det flera stora och viktiga möten och beslut som ska tas. Möten och avtal som kan avgöra havens och planetens framtid. Den utmärkta digitala tidningen Syre radar upp sex avgörande möten för livet på planeten under året. Läs mer

Strandskyddet som ska skydda Sveriges stränder från exploatering, har setts över igen. Regeringens utredare föreslår bland annat att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden. Miljörörelsen är skeptisk, liksom många forskare. Läs mer

Trots att ålen är akut utrotningshotad förekommer ett utbrett olagligt fiske. I Blekinge och Skåne har man tagit krafttag mot tjuvfisket och med hjälp av drönare och täta kontroller börjar man nu komma tillrätta med problemet. Läs mer

Den marina gruvdriften på havets botten ökar snabbt och innebär ett hot mot såväl ekosystemen som framtidens klimat. Samtidigt är det FN-organ som ansvarar för frågan styrda av industrin, menar Greenpeace i en ny rapport. Läs mer

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har de svenska yrkesfiskarna blivit avsevärt färre, men de som är kvar har fått fördelar genom EU-medlemskapet. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet. Läs mer

Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Allt från fiske till övergödning och undervattensbuller ingår i det nya förslaget. Läs mer

En åtta meter lång brugd har hittats död utanför Vrångö i Göteborgs skärgård. Allt tyder på att det är samma brugd som nyligen räddades vid Styrsö. Läs mer

EU kommissionen har nyligen presenterat sin nya kemikaliestrategi. Miljögiftsforskare ger den betyget 4 av 5 eftersom där finns flera starka skrivningar om viktiga förändringar som länge efterlysts av forskarsamhället. Läs mer

Ett ärende om att skydda stora delar av de grunda vattnen runt Amundön i Göteborgs södra skärgård hamnade på regeringens bord efter att fastighetsägare överklagat. Regeringen menade att skyddet av de höga marina värdena var viktigare. Läs mer

Havsforskning inbegriper många olika kunskapsområden. Detta har Göteborgs universitet tagit fasta på, och samlar nu sin havsforskning, utbildning och nyheter om havet på en ny webbplats. Målgruppen är den breda allmänheten. Läs mer

I veckan möttes ministrar, forskare, intresseorganisationer och näringsliv för att diskutera hur man gemensamt ska ta tag i Östersjöns många utmaningar. I samband med mötet skrev åtta ministrar på en deklaration om att de tillsammans ska intensifiera ansträngningarna för att skydda den marina miljön. Läs mer

Under helgen förirrade sig en brugd in i en grund vik i Göteborgs skärgård. Efter en omfattande räddningsinsats kunde den grundstötta hajen hjälpas loss och bogseras ut på djupare vatten. Läs mer

Var bör en småbåtsamhamn placeras för att minimera skadan på biologisk mångfald? Vilka kustområden bör vi skydda? Hur kan vi bäst hantera det komplexa ekosystemet i förvaltningen av våra hav? Det är svåra frågor, som det nya verktyget Mosaic hjälper till att hantera. Läs mer

Regeringen vill satsa 9,7 miljarder kronor på en ”grön återhämtning” i budgeten för 2021. 2,2 miljarder av dessa ska gå till svensk natur, bland annat renare hav och vatten. Läs mer

Samtidigt som WWF presenterar sin ganska dystra Living Planet Report kommer som tur är en forskningsartikel i Nature med konkreta förslag på hur vi kan gå tillväga för att få stopp på förlusten av mångfald, men ändå få tillräckligt med mat. Ytterligare en studie visar att de åtgärder vi redan gjort har räddat mängder med arter från utrotning. Det finns hopp. Läs mer

Denna nya stiftelse ska arbeta för att förbättra Östersjöns miljö. Genom storskaliga, åtgärdsorienterade miljöprojekt och tillämpad forskning ska de visa vilka åtgärder som kan bidra till ett friskare hav och livskraftiga fiskebestånd. Projekten genomförs i samarbeten med universitet, myndigheter, länsstyrelser och företag. Läs mer

Ett totalstopp för ålfiske, kombinerat med ökad miljöövervakning och färre vandringshinder. Det är vad som behövs för att säkra det europeiska beståndets återväxt, menar forskarna Henrik Svedäng och Charles Berkow från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Läs mer

Nu invigs det marina reservatet Svenska Högarna i Stockholms län. Ögruppen har varit naturreservat sedan 1976, men nu inkluderas även själva havsområdet. Reservatet blir 61 tusen hektar stort, och därigenom Sveriges största marina reservat. Läs mer

Den kan väga ett halvt ton, och den kan bli tre meter lång. Den mäktiga blåfenade tonfisken har kommit tillbaka till den svenska västkusten, efter att bara ha återfunnits sporadiskt de senaste femtio åren. En forskargrupp från SLU märker blåfenade tonfiskar och förser dem med sändare. Allt för att få reda på mer om bestånden och vad som påverkar dem. Läs mer

Under en kraftig höststorm år 2006 förliste det tungt lastade fartyget Finnbirch i vattnen öster om Öland. Förlisningen skedde nära känsliga naturområden, och i fartygets tankar fanns en stor mängd olja. Nu ska Havs- och vattenmyndigheten tömma tankarna på olja. Läs mer

I veckan släpptes sex hajar ut i Gullmarsfjorden på Västkusten. Det är akvariet i Havets Hus som engagerar sig starkt för att bevara två utsatta arter i Västerhavet: småfläckig rödhaj och knaggrocka. Sedan 2003 har man fött upp och släppt ut fler än 120 hajar. Läs mer

Hela 58 000 hektar i skånska Kattegatt ska bli marint naturreservat. Det är ett viktigt område för såväl tumlare som torsk, och i området finns även en rad andra hotade arter. Området har sedan 2009 varit fredat från fiske, och nu ska skyddet skapa ännu bättre förutsättningar för ekosystemet i området att utvecklas naturligt. Läs mer

Delta i världens första helt öppna och virtuella globala havskonferens. FN:s stora havskonferens blev virtuell och därmed öppen för alla. Följ detta högnivåmöte med deltagare från hela världen från din egen dator. Isabella Lövin deltar måndag och tisdag. Läs mer

Coronakrisen har slagit hårt mot yrkesfiskarna, som redan tidigare hade kärva tider. Nu har Havs- och vattenmyndigheten öppnat för en alternativ inkomstkälla – de får städa havet från borttappade fiskeredskap. Läs mer

Stora trålare har hela våren legat utanför inloppet till Stockholm. De fiskar dygnet runt på de stora stim av strömming som samlats där. Strömmingen är på väg in i skärgården för att leka. Nu höjer forskare och experter sina röster. Läs mer

I slutet av förra året lanserade EU-kommissionens sin Green Deal, en strategi som ska göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel. Men ”given” är inte tillräckligt blå, tycker vissa fiskare, miljöorganisationer och parlamentsledamöter. De vill se ett tydligare fokus på havsfrågor. Läs mer

I Östersjön är det övergödningen och i Västerhavet fisket, som är de viktigaste orsakerna till att arter är hotade. Det visar SLU Artdatabankens nypublicerade rödlista. På listan finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havets livsmiljöer. Läs mer

Gråsälsstammen i Östersjön har växt stadigt sedan 1980-talet. Idag är antalet så stort att Naturvårdsverket har beslutat att tillåta licensjakt. Tidigare har skyddsjakt varit tillåtet, men beslutet om licensjakt är nytt för Sverige. Syftet är att genom jakten reglera beståndet. Läs mer

Svenskarna känner stor oro över framtidens havsmiljö. Faktiskt större än oron över annan miljöförstöring och klimatförändringar i allmänhet. Det framgår av en ny undersökning från SOM-institutet. Undersökningen är gjord innan det globala coronautbrottet. Läs mer

Bottentrålning bedrevs i fjorden Firth of Clyde i västra Skottland under nästan trettio år från 1980-talet. Det fick katastrofala effekter på ekosystemet. Men lokalbefolkningen tog tag i situationen, och fick efter många år av protester och kampanjer till slut igenom ett trålfiskeförbud i området. Sedan dess har den biologiska mångfalden bokstavligen blomstrat. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

I denna rapport går Havsmiljöinstitutet på djupet med begreppet drivkrafter för att utreda om och hur sådana krafter kan användas inom förvaltning av marin miljö. Detta för att i sin tur utveckla åtgärder och styrmedel med målet att skapa en bättre havsmiljö. Större medvetenhet om människors beteende, drivkrafter och hinder kan bidra till utformning av mer effektiva åtgärder. Läs mer

En rapport från WWF om det globala plastskräpet visar att mängden plast kommer öka kraftigt de närmaste åren. Därmed ökar även kostnaderna för att ta hand om avfallet. Man beräknar att kostnaden för att ta hand om plastskräpet är tio gånger högre än vad det kostar att tillverka ny plast. Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Norrtälje kommun utgör till ytan en tredjedel av hela Stockholms län. Här finns 300 sjöar, sju större vattendrag, många havsvikar och närmare 11 000 öar som behöver skyddas, förvaltas och restaureras. Under 2021 har ett flertal förvaltningsövergripande initiativ och projekt startat som ska bidra till att Norrtälje kommun kan öka åtgärdstakten och på sikt uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Läs mer

Miljötillståndet längs Svealandskusten måste förbättras. Åtgärdsbehoven är stora och vattenvårdsarbetet behöver intensifieras. Ambitionerna är höga och för att lyckas måste alla hjälpas åt. Läs mer

Den årliga uppföljningen av miljömålen är en rapport till regeringen med fokus på statliga myndigheters åtgärder under förra året. För många av målen krävs fortsatt stora insatser, både nationellt och internationellt. Det gäller inte minst de mål som rör de globala ödesfrågorna, klimatet och den biologiska mångfalden. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det är några slutsatser i den nya kunskapsöversikten från SLU Aqua.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

I Miljömålsberedningens betänkande presenteras en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Härigenom vill Miljömålsberedningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och samtidigt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Läs mer

Fisket efter braxen ökar – men hur gör man det hållbart? I rapporten föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett ökat inhemskt resursutnyttjande i framtiden. Exempel på hållbarhetsmått är längdbaserade indikatorer, som kan varna om fisketrycket är för hårt eller om rekryteringen är svag. Läs mer

I den här rapporten analyseras hur EU-medlemskapet påverkat svenskt yrkesfiske, och vilka effekter EU-medlemskapet har haft för svensk fiskeriförvaltning sedan 1995. Rapporten beskriver även den gemensamma fiskeripolitikens utveckling under denna period och analyserar den i relation till svenska prioriteringar och ambitioner. . Läs mer

Ohållbart skogs- och jordbruk, stadsutbredning och föroreningar är de främsta anledningarna till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald i Europa, som nu hotar överlevnaden för tusentals djurarter och habitat. Det konstateras i Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport ”State of Nature”.
Rapporten ger en viktig ögonblicksbild av den nuvarande situationen vad gäller status och trender för de arter och habitattyper som skyddas enligt EU:s två naturdirektiv. Läs mer

FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030 är ett unikt tillfälle att långsiktigt stärka internationella samarbeten, enas om gemensamma prioriteringar och mobilisera partnerskap för forskning som skapar samhällsnytta.

Hållbara havsbaserade investeringar kan ge fem gånger större vinster än kostnaderna. För detta behövs helhetssyn, internationella samarbeten och olika typer av partnerskap inom främst fyra fokusområden: Ekosystembaserad förvaltning, innovation och digitalisering, data och modellering samt havsmedvetenhet. Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Riktlinjerna i dokumentet är framtagna för att ge fiskeriförvaltare på alla nivåer, såväl som de som arbetar med fiske, för minska dödligheten hos valar som hamnat som bifångst. Bäst praxis-metodik beskriver hur man på ett säkert och humant sätt kan hantera mindre valar såsom tumlare och delfiner som oavsiktligt fastnat i fiskeredskap. Råden är avsedda att göra det möjligt för chefer och utbildare, såväl som alla som är involverade i fiskeripolitik eller förvaltning att förstå skälen och behovet av "bästa praxis", liksom vetenskapen bakom de rekommenderade metoderna. Läs mer

Rapporten presenterar resultaten från syntesprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Rapporten sammanställer erfarenheter av ekosystembaserad förvaltning, från lokal, nationell och internationell nivå med utgångspunkt från ekosystemansatsen.
Sverige har till viss del påbörjat arbetet med ekosystembaserad havs-, vatten- och fiskförvaltning, men en rad utmaningar återstår. Läs mer

Forskningsprojektet Imagine har undersökt olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Forskarna beskriver också hur lagstiftning, planering och förvaltnings-strategier bör utformas och fungera ihop för att mål om en grön infrastruktur ska kunna nås. . Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Nu pågår förhandlingar inom FN om ett nytt tillämpningsavtal till havsrättskonventionen. Denna rapport är en framtidsspaning som beskriver vilka nya typer av verksamheter/exploateringar eller vilken typ av resursutvinning som kan komma att utvecklas i de aktuella områdena och vilket värde strategisk miljöbedömning kan tillföra. . Läs mer

Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av gädda och abborre.

Restaurerade våtmarker är ett sätt att hjälpa minskade fiskbestånd att återhämta sig. Längs den svenska Östersjökusten har nära hundra våtmarker återskapats för att gynna rovfiskar som abborre och gädda. Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om hur användning och utformning av samhällsekonomisk kunskap, metoder och analyser skulle kunna vidareutvecklas som ett led i genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. . Läs mer

Tre av FN:s fyra hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020 kommer inte att uppnås. Det är slutsatserna i denna rapport som slår larm till europeiska beslutsfattare och de globala undertecknarna av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Det handlar om allt från överfiske till brist på skyddade områden. Läs mer

Den här rapporten beskriver bland annat utvecklingen av fiskeripolitiken, den förklarar politikens nationella genomförande och och exemplifierar hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket. . Läs mer

Fiskenäringen är och har varit en viktig areell näring ur försörjningssynpunkt om än inte ur snäv ekonomisk synvinkel på samma sätt som jord- och skogsbruk. Det som särskiljer jord- och skogsbruket från fisket är dessa näringars starka förankring i äganderätt i någon form: markinnehav, arrenderätt eller annan exklusiv förfoganderätt till marken. Fisket, särskilt havsfisket, har däremot haft en fri förfoganderätt till fiskbestånden. Läs mer

Centrum för biologisk mångfald har på uppdrag av Ålands Landskapsregering under 2019 genomfört ett arbete ”att kartlägga socialt, kulturellt, ekonomiskt och eko-logiskt viktiga områden inom fiskerisektorn, inklusive synliggöra behoven att inkludera lokalbefolkning och naturbrukare i förvaltningen” inom Ålands kust- och havsområden. Den genomförda studien har använt tre olika metoder; dialogworkshopar och enskilda möten eller diskussioner samt fältbesök. I resultatet har man bland annat pekat ut särskilt skyddsvärda platser och även förändringar i havsmiljön såsom i förekomsten av sjöfågel över tid. Läs mer

Förlusten av syre från världens hav är ett ökande hot i spåren av klimatförändringen, varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i en ny rapport. Den globala uppvärmningen värmer även upp haven och minskar därmed vattnets förmåga att binda syre. Detta i kombination med utbredd övergödning, som även det sänker syrenivåerna, har gjort att 700 platser i världshaven i dag lider av syrebrist, jämfört med 45 på 1960-talet. Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

Trots ett ambitiöst arbete för en bättre havsmiljö finns det flera miljöstörningar som har förvärrats under senare år. Bland annat har viktiga torskbestånd har utarmats, stora arealera av ålgräs har försvunnit längs västkusten och lax och sjöfåglar har drabbats av reproduktionsskador.

Det är svårt att peka ut klara orsaker till de här observerade störningarna vilket också gör det svårt att införa åtgäder. Läs mer

Sjötransporter kan vara mycket energieffektiva, men effekterna på havsmiljön har inte fått samma uppmärksamhet. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det viktigt att säkerställa att man påverkar den marina miljön så lite som möjligt. Det kan bland annat ske genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden, samt genom att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Läs mer

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Denna rapport visar att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är en viktig förklaring. Läs mer

Marinbiologer har kartlagt hur en tredjedel av världens hav kan skyddas fram till 2030. Att skydda haven med en tredjedel menar forskarna är avgörande för att livet ska återhämta sig. Forskarna kartlade 458 olika bevarandevärden, från olika djurarters utbredningar och migrationsrutter till förekomsten av näringsrika havsströmmar och planktonproduktion. Läs mer

Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett alltmer populärt sätt att förvalta fisk, skaldjur och ekosystem världen över, ett sätt som strävar mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i användningen av natur och naturresurser. Förvaltningen ska då ta hänsyn till hela ekosystem, inklusive plankton, strandväxter, fiskens lekhabitat och olika rovdjur som tumlare, säl och skarv. Intressenter som yrkesfiskare, fritidsfiskare, miljöorganisationer och allmänhet ska involveras i förvaltningen. Läs mer

Förorenade sediment är vanliga, särskilt nära bebyggelse och industrier, och de kan ha negativa ekologiska effekter. I denna avhandling utforskas utmaningarna för att bedöma riskerna av förorenade sediment, muddring och dumpning av materialet på annan plats i havet. Den vetenskapliga grunden och ekologiska relevansen av den kunskap som produceras i olika miljöriskbedömningar utvärderas för att sedan relateras till olika miljömål. Läs mer

Den här studien fokuserar på hur rättsliga system hanterar naturens komplexitet. Den analyserar hur rättsliga avgränsningar av ekosystem och fördelning av förvaltningsansvar till olika nivåer av administrationen påverkar prioriteringar och utfall inom naturresursförvaltning. Den utgår från synen att rätten måste vara lyhörd i förhållande till de föränderliga egenskaperna hos sociala-ekologiska system. Läs mer

Denna avhandling systematiserar juridiska intressen och konflikter i samband med vrak och borttagning av vrak. Ambitionen med systematiseringen är att ge en ram och ett perspektiv på detta rättsområde och i vilket sammanhang dessa intressen och konflikter finns. För att uppnå detta görs en klassificering av olika vrak. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Tropiska sjögräsängar och korallrev är några av de mest produktiva och artrika ekosystemen på jorden. Dessa ekosystem förser människor med ekosystemtjänster, såsom att skydda våra kuster från stormar, och förser också miljontals människor med fisk som är viktiga för deras livsuppehälle. Samtidigt hotas sjögräsängar och korallrev världen över av ökad mänsklig påverkan, främst överfiske, föroreningar och global uppvärmning. Läs mer

I denna avhandling undersöks hur småskaliga fiskare förhåller sig till sitt användande av naturresursen och till samhällets regelverk. Termen ”stewardship” används ofta inom forskningen för att beskriva en klok och ansvarsfull användning av naturen. Det ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling och för att kunna säkerställa människors samt annat livs välmående. Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt. Läs mer

Makten över haven – havsplanering är nyckeln till en hållbar framtid. Fartyg, vindkraftverk och fiskare slåss om utrymmet till havs. Liksom städer behöver världshaven planeras för att överleva i framtiden. Läs mer

Fiskar kan, tvärtemot vad man tidigare trott, utnyttja solstrålning för att värma upp sin kropp till temperaturer som överstiger det omgivande vattnet. Temperaturökningen har en direkt påverkan på fiskens tillväxt och beteendet kan därmed vara viktigt för dess framgång.

I sina studier om gäddor hittade Oscar Nordahl genetiska skillnader mellan gädda från olika lekområden. Läs mer

I denna avhandling undersöks hur styrning och förvaltning relaterad till den marina miljöns användning och skydd har utvecklats i Sverige från 1960-talet fram till våra dagar.

Kjell Grip har personligen arbetat med dessa frågor på flera olika nivåer under sitt yrkesverksamma liv. Nu har han samlat sina erfarenheter till en vetenskaplig sammanställning av denna viktiga period, när naturskydd och miljöproblem började uppmärksammas i samhället. Läs mer