Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.Läs mer

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.Läs mer

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sällskap av svampar.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade.Läs mer

Ganska mycket är bekant när det gäller ekologin hos Östersjöns vanligaste bottendjur, men få känner kanske till hur mycket synförmågan bidrar till deras beteende.Läs mer

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta.Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket.Läs mer

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia. I havsbotten finns ett historiskt arkiv. Det har byggts upp av partiklar och skal från till exempel döda kiselalger som snöar ner och lagras i djupa områden utan vågrörelser och strömmar. Genom att studera dessa sediment kan man rekonstruera utvecklingen.Läs mer

Vattnet i de svenska havsområdena blir mer utsötat ju längre in i Östersjön man kommer. Från Kattegatt strömmar salt havsvatten in genom de smala sunden Öresund och Bälten. Den låga salthalten i norra Östersjön beror på alla floder och älvar som rinner ut där. Från västkusten, in i Egentliga Östersjön och vidare upp till Bottenviken minskar salthalten från cirka 30 promille till nära sötvatten.Läs mer

Ett ekosystem drivs av solen och består av grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven, exempelvis betare, filtrerare och rovdjur, i samspel med omgivande miljö. I Västerhavet är mångfalden av arter stor, och näringsväven kan vara mycket komplex. I Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav. Det finns endast få arter inom varje grupp vilket kan göra ekosystemet mer sårbart.Läs mer

Den svenska kusten är mycket variationsrik med grunda vågskyddade vikar omgivna av breda vassbälten, öppna sandiga stränder och vågexponerade sten- eller klippkuster. Bottentypen, det vill säga om det är en mjuk, lerig eller sandig botten, eller en fast klippa, avgör vilka arter som lever där.Läs mer

Salthalten i de svenska havsområdena sjunker ju längre in i Östersjön man kommer. Antalet saltvattenarter minskar från Västerhavet in i Östersjön och vidare norrut. Det omvända gäller sötvattenarterna. Bottniska viken i norr präglas av många sötvattenarter och is under en stor del av året. I Egentliga Östersjön lever de flesta arter under ständig saltstress. I Västerhavet är växt- och djurlivet enormt artrikt på grund av de varierande djupen och den höga salthalten.Läs mer

Det är inte bara de åttaarmade bläckfiskarna (octopus) som är smarta. Även de sepialiknande tioarmade bläckfiskarna (cuttlefish) kan lära sig saker, komma ihåg dem länge och klarar dessutom att behärska sig. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Vältränade fridykare som dyker ned på mer än 100 meters djup, får lägre puls och lägre syrehalt i blodet. Nästan precis som sälar. Forskare vid Mittuniversitetet har studerat vad som händer i dykarnas kroppar. Läs mer

Sjöborrar anses vara beskedliga djur som främst kryper runt och betar alger och smådjur. En oväntad upptäckt, där svultna sjöborrar tillfälligt förvarats ihop med en sjöstjärna, har dock fått forskarna att tänka om. Läs mer

Forskning visar allt tydligare att fiskar är mer lika oss människor än vad vi kanske tror. I Vetenskapens värld – Fiskarnas universum berättar forskare att fiskar kan bli deprimerade och att de har olika personligheter. Läs mer

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

Det är inte bara stora naturkatastrofer som förändrat livet i havet under jordens långa historia. För 129 miljoner år sedan skedde en mer gradvis förändring som ledde till långtgående förändringar i den marina faunan. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter. Läs mer

Geologer har hittat fossila avlagringar av mystiska gångar i 20 miljoner år gammal sandsten vid Taiwans nordöstra kust. Gångarna kan ha skapats av en två meter lång undervattensmask som påminner om dagens så kallade ”Bobbit-worm”. Läs mer

Alla ålar från Europa och Nordamerika tillhör en enda gemensam population. Det har en grupp svenska forskare upptäckt och kan därmed lägga en ny pusselbit till ålens hemlighetsfulla liv. Läs mer

Delfiner har visat sig ha ett raffinerat system för att undvika dykarsjuka - de kan sänka sin hjärtrytm när de ska dyka djupt. Men plötsligt buller som skrämmer dem sätter detta ur spel. Läs mer

Ålar i Nordsjön har följt med Golfströmmen hela vägen från Sargassohavet, men måste "kliva av" den för att inte hamna i kalla Arktis och dö. Nu vet forskarna hur det går till. De följer månen. Läs mer

Att det finns mycket fisk är farligt; om man är en hoppkräfta. För då ökar risken att man blir uppäten. Norska forskare har nu visat att hoppkräftor som känner lukten av fisk i vattnet blir vuxna snabbare, sannolikt för att hinna föröka sig innan de blir fiskmat. Läs mer

Medan många encelliga organismer kan leva utan syre så har man hittills inte hittat något flercelligt djur med samma förmåga. Men nu så har forskare hittat en parasit hos lax som visade sig sakna mitokondrier, cellens kraftstation där syre omvandlas till energi. Läs mer

Marina arter som torsk, blåstång och blåmussla finns i både Västerhavet och Östersjön. Nu visar en forskningsstudie att de genetiska skillnaderna är stora beroende på i vilket havsområde arten lever. Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av individer från Västerhavet om de skulle gå förlorade. Läs mer

Vithajen klassas ju som en toppredator i havets näringskedja, men vad äter den egentligen? Nu har forskare undersökt maginnehållet i vithaj och därmed fått reda på vad som vanligtvis står på dess meny. Läs mer

Att vissa maneter har trådar som bränns visste du säkert. Men det finns också maneter som kan brännas på distans. Ett forskarteam har avslöjat manetarten cassiopea xamachanas hemliga vapen - den utsöndrar ett slem som gör att själva vattnet kliar och sticks. Läs mer

Mikroalger som växer på Grönlands isar gör isen mörkare. Detta får i sin tur isarna att smälta snabbare. Läs mer

Under senare år har man observerat försämrad hälsostatus hos flera fisk-, och även fågelarter, i Östersjöområdet. En hypotes till försämrad laxhälsa är att den är relaterad till tiaminbrist, samtidigt som algtoxiner kan vara en annan möjlig förklaring till den allmänt försämrade fiskhälsan.
Bakomliggande orsaker till tiaminbrist är i stort sett okända, men bristen uppstår genom oförmågan att ta in, använda eller behålla tiamin. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yttre försvarskaraktärer studerats ur ett fysiologiskt perspektiv via experimentella studier på arterna ruda och rovfisken gädda.

I tidigare studier har man visat att rudornas utseende och beteende förändras i närvaro av gädda. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och temperaturstress. Trots vikten av förstå hur djurplankton reagerar på olika typer av stress samtidigt så saknas sådan kunskap i stor grad. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Näringsämnen som behövs för organismers överlevnad och tillväxt kan förekomma i en mängd olika former. Alla former är inte lika tillgängliga för de små mikroplankton och bakterier som ska ta upp dessa, och balansen mellan olika former är avgörande för hur olika planktonsamhällen formas. I avhandlingen har detta fenomen och konsekvenserna av obalans studerats såväl i laboratorieexperiment som i ett kustekosystem. Läs mer

Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet, och hur de samverkar med varandra.

Resultaten är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat. Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Tiamin, vitamin B₁, är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos de flesta organismer. Vitaminet har exempelvis en viktig roll vid omvandling av näring till energi, fungerar som en antioxidant och är också viktigt för nervfunktionen. I den akvatiska födoväven produceras tiamin i första hand av bakterier och växtplankton. Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Klimatsystemet transporterar och utbyter kontinuerligt värme, sötvatten, kol och andra markörer i olika skalor för tid och rum. Därför är det mycket praktiskt att analysera systemet med ett termodynamiskt eller biogeokemiskt synsätt.

I denna avhandling analyseras interaktionen mellan havets och atmosfärens cirkulation genom nyttjandet av termodynamiska och biogeokemiska koordinater. Läs mer

Ungefär en tredjedel av världens kuster består av sandstränder. Förutom att deras natur- och rekreationsvärden är höga, skyddar även stränder och sanddyner bakomliggande områden mot översvämning från havet. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna ökar behovet av översvämningsskydd. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer

Fiskar kan, tvärtemot vad man tidigare trott, utnyttja solstrålning för att värma upp sin kropp till temperaturer som överstiger det omgivande vattnet. Temperaturökningen har en direkt påverkan på fiskens tillväxt och beteendet kan därmed vara viktigt för dess framgång.

I sina studier om gäddor hittade Oscar Nordahl genetiska skillnader mellan gädda från olika lekområden. Läs mer

Södra Ishavet spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet då det binder samman Indiska Oceanen, Stilla Havet och Atlanten och är en direkt väg för utbyte av massa, värme och salt mellan världshaven. På grund av en komplex struktur och glesa observationer, både i tid och rum, är det ännu en utmaning att beskriva Södra Ishavets tredimensionella cirkulationsmönster och fördelningen av temperatur, salt, syre och näringsämnen.

Denna avhandling bidrar till förståelsen av havets termohalina uppbyggnad, särskilt för Södra Ishavet, genom att introducera en ny metod för att statistiskt sönderlägga strukturen. Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer

Det årstidsbundna istäcket är en betydande drivkraft för säsongsdynamiken i Östersjöregionens akvatiska ekosystem. Istäcket påverkar ljusförhållandena under ytan direkt, genom att hindra ljustransporten, och indirekt, genom att modifiera vattenomblandning och cirkulation under isen. Det har därför en viktig roll i att sätta tidsramarna för primärproduktionen och påverka de ekologiska processernas säsongsdynamik. Läs mer