Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia. I havsbotten finns ett historiskt arkiv. Det har byggts upp av partiklar och skal från till exempel döda kiselalger som snöar ner och lagras i djupa områden utan vågrörelser och strömmar. Genom att studera dessa sediment kan man rekonstruera utvecklingen.Läs mer

Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Foraminiferer är små, små organismer som lever i havet. Deras kalkskal kan hittas på bottnarna, och med hjälp av dem kan forskarna berätta hur forna tiders hav såg ut.Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Allt handlar inte om konkurrens i naturen. Alger och bakterier visar sig kunna samarbeta för att fördela knappa resurser mellan sig.Läs mer

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.Läs mer

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Berggrunden under havens bottensediment är en vidsträckt men svårtillgänglig och outforskad del av vår planet. I berggrunden under havssedimenten har de extremt tåliga bakterierna och arkéerna gott sällskap av svampar.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade.Läs mer

Ganska mycket är bekant när det gäller ekologin hos Östersjöns vanligaste bottendjur, men få känner kanske till hur mycket synförmågan bidrar till deras beteende.Läs mer

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta.Läs mer

Generna hos Östersjöns mikroorganismer visar hur de anpassat sig till varierande salthalt. Dagens bakterier i Östersjön verkar vara väl rustade för framtiden.Läs mer

Hos fisken tångsnälla blir pappan gravid. Hanen förser ungarna med syre och näring under utvecklingen, men han kan också själv ta upp näring som kommer från äggen.Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket.Läs mer