Medan blåsippor och tussilago slår ut i sin efterlängtade prakt på land går vårens stora blomning i våra hav och sjöar oss människor ganska omärkt förbi. Vårblomningen i våra hav är dock den viktigaste och den största blomningen under året, och tittar man närmare på den i ett mikroskop så är den minst lika vacker som en blåsippsbacke.Läs mer

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia.Läs mer

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.Läs mer

Världshaven har blivit allt mer skiktade under de senaste decennierna. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Den ökade skiktningen beror framför allt på att havets övre vattenlager värms upp när havet absorberar mer värme från atmosfären Läs mer

Livet i havet är en digital fälthandbok som beskriver miljöer och de vanligaste arterna i svenska havsområden, från Bottniska viken och hela vägen till väskustens norska gräns. Nu växer fälthandboken med nya arter och en uppdaterad rödlista. Läs mer

Världshaven har nu blivit så försurade att de passerat gränsen för att vara ett stabilt livsuppehållande system. Det visar en ny forskningsrapport om planetära gränser. Läs mer

Hela det senaste avsnittet av Naturmorgon tillägnas undervattensljud! Här får vi höra ljud som produceras av allt från torskar, malar och simpor till sälar och valar Läs mer

Fyra miljoner kronor i delas ut till forskning om strömming, samt ökad kunskap om övergödningen och klimatförändringarnas påverkan på Östersjön Läs mer

Missa inte den fantastiska nya filmen Västerhavets hemligheter på SVTPlay. Följ med ner på en hisnande resa under ytan utmed den vackra svenska västkusten. Läs mer

Det är inte sälarna som orsakat minskningen av våra fiskbestånd. Däremot kan de försvåra återhämtningen för redan svaga bestånd. Det slår Havs- och vattenmyndigheten fast i en ny rapport. Läs mer

Denna rapport sammanställer kunskapen om organismers rörelser i kustzonen. Syftet är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer, hur den påverkas av olika verksamheter samt belysa hur ett förändrat klimat kan påverka konnektiviteten. . Läs mer

Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer orsakade av meteorologiska fenomen som kan ge upphov till översvämningar utmed kusten. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna och befolkningen utmed kusten ökar, leder det till en ökad översvämningsrisk. Risk kan beskrivas som en kombination av sannolikhet och konsekvens. Läs mer

En sammanställning över studier som påvisar att bläckfiskar och tiofotade kräftdjur, såsom humrar och kräftor, har förmåga att känna känslor. Baserat på resultaten från rapporten föreslås att dessa djurgrupper innefattas av Storbritanniens djurskyddslag. . Läs mer

Under senare år har man observerat försämrad hälsostatus hos flera fisk-, och även fågelarter, i Östersjöområdet. En hypotes till försämrad laxhälsa är att den är relaterad till tiaminbrist, samtidigt som algtoxiner kan vara en annan möjlig förklaring till den allmänt försämrade fiskhälsan.
Bakomliggande orsaker till tiaminbrist är i stort sett okända, men bristen uppstår genom oförmågan att ta in, använda eller behålla tiamin. Läs mer

Kvicksilvrets (Hg) kretslopp i våra vatten påverkas av hur det samverkar med andra ämnen i naturen. Dessa samspel avgör både vilken kemisk form kvicksilvret har och hur lätt det tas upp av levande organismer eller transporteras vidare. . Läs mer

Djurplankton är en viktig grupp av organismer i havet. De är också populära livsmiljöer för olika mikrober som bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Sambandet mellan djurplankton och deras mikrober sträcker sig från fördelaktiga symbiotiska relationer till skadliga parasitiska interaktioner. Läs mer

En ny avhandling visar att sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten – en strategi som kan göra dem sårbara när havsmiljön förändras. Läs mer

Marina värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare i takt med att temperaturen i haven ökar. De kan få långtgående konsekvenser för ekosystem som till exempel korallrev. . Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer

Denna avhandling fördjupar förståelsen av algers känslighet för de blandningar av tusentals vattenavvisande organiska miljögifter som förekommer i miljön. . Läs mer

Näringskvaliteten och produktionen håller på att förändras på ett sådant sätt att energiöverföringen upp i näringsväven minskar. Dessa förändringar kan innebära en potentiell nedgång i fiskproduktionen och miljöstatus. . Läs mer

Hur kommer det sig att vissa bakterier och arkéer är så framgångsrika? Kan det ha med genomets storlek att göra? Ju mindre desto mer effektivt säger en teori. I denna avhandling undersöks sambanden närmare. . Läs mer

Fjordarna på norra Grönland har en nyckelroll i vad som kan komma att hända med det tjocka istäcket i ett varmare klimat. I denna avhandling har Jonathan Wiskandt använt resultaten från en polarexpedition för att bättre förstå dynamiken mellan is och hav. . Läs mer

Om fiske ska kunna ske på ett hållbart sätt så behöver vi förstå hur fiskpopulationerna fungerar. Den här avhandlingen handlar om olika metoder som kan ge bättre kunskap om det. Läs mer

Tidvattenströmmar som flyter över ojämn botten kan färdas i tusentals kilometer innan de bryter. De har en stor påverkan på klimatsystemet, framför allt genom deras nyckelroll i att reglera värme- och kolupptaget i oceanen. . Läs mer

Aerosoler från havets vågor har en betydande inverkan på jordens klimat genom att sprida inkommande solstrålning och bilda moln. De innehåller också bakterier och andra biologiska partiklar som sprids från haven till atmosfären och är mycket effektiva kondensationskärnor för moln. Mer kunskap om detta behövs för att förfina klimatmodellerna. Läs mer

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi. . Läs mer

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala. . Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur matematiska modeller kan användas för att förutsäga arters möjligheter till utbredning och anpassning. Modellerna kan vara en hjälp i arbetet med att bevara biologisk mångfald. . Läs mer

De flesta fossiler består av skal eller skelett och endast ett fåtal har även bevarade mjukdelar. I denna avhandling analyseras ett urval av fossiler som representerar olika typer av exceptionell bevarande med hjälp av en multi-proxy-metod som inkluderar mikroskopiska, tomografiska och molekylära tekniker. Materialet omfattar flera olika djurgrupper, de flesta insamlade från områden i nordvästra Jylland, Danmark. Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

Havets väder består av vattenströmmar i form av virvlar, filament och spiraler som påverkar transporten av värme, salt och näringsämnen i havet. De sträcker sig över horisontella skalor på 10–100 kilometer och tidsskalor från dagar till månader.  . Läs mer

Havsomblandning i samband med ojämnheter på bottnarna är mycket dynamisk och uppvisar stor rumslig och tidsmässig variation. Därför misslyckas ofta etablerade metoder och modeller att fånga denna typ av omblandning. I den här avhandlingen används bredbandsakustik för att observera, kartlägga och kvantifiera vertikal blandning med en oöverträffad upplösning. Läs mer

Skiktningen mellan olika vattenmassor i havet spelar en avgörande roll i många processer, inte minst när det gäller klimatförändringar. I den här avhandlingen har Elizabeth Reed-Weidner utvecklat metoder för karaktärisering av skiktning med hjälp av aktiva akustiska bredbandsekolod. Det kan leda till snabba, fjärrstyrda, och högupplösta mätningar för att övervaka och kvantifiera förändringar i våra hav. Läs mer

Runt om på jorden förlorar glaciärer is till följd av det förändrade klimatet. Glaciärer som rinner ut i havet är särskilt sårbara för förändrade yttre förhållanden och flera sådana har undersökts i denna avhandling. . Läs mer

I denna avhandling undersökte Erika Fernlund Isaksson fisken pygméhalvnäbb (Dermogenys collettei). Hon visade att honor och hanar svarade olika med sina investeringar i sexuella egenskaper när miljön ändras och när tillgång till mat begränsas. . Läs mer

I den här avhandlingen har Viktor Thunell undersökt hur fiskar och fisksamhällen kan komma att påverkas i ett varmare klimat. Han visar bland annat hur naturlig selektion gynnar de individer som i en varm miljö använder sina resurser till att överleva vintern och till att reproducera sig, i stället för att växa sig stora. . Läs mer

Avhandlingen beskriver pikophytoplanktons dynamik och samhällsstruktur i Östersjön. Resultaten visar att pikofytoplankton spelar en viktig roll i Östersjön, och visar på vikten av övervakningsprogram för att förstå dynamiken hos dessa pikofytoplankton. . Läs mer

Målet med denna avhandling var att ta reda på hur människan påverkar födovävar hos bottenlevande djur i Östersjön. Ett ytterligare mål var att studera de ganska okända länkarna mellan bottendjur och växtplankton.

De bentiska födovävarna har förändrats sedan 1980. Läs mer

Växtplankton utgör mindre än en procent av världens fotosyntetiska biomassa, samtidigt står de för nästan hälften av världens totala primärproduktion. För att skydda sig från att bli uppätna har dessa små, men mäktiga, encelliga organismer några unika försvarsmekanismer. Deras vanligaste predatorer är djurplankton, i synnerhet hoppkräftor. Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Havscirkulationen spelar en betydande roll för vårt klimatsystem, bland annat genom att omfördela värme, salt, kol och andra ämnen över hela jorden och därav bidra till det klimat vi har idag. Havscirkulationen drivs av atmosfäriska vindar, samt av skillnader i densitet som uppstår då vattnets temperatur eller salinitet förändras. En förändring av vattnets temperatur och salthalt kan ske på grund av ett värme- eller färskvattenflöde genom havsytan. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Globala miljöförändringar sker idag snabbare än någonsin på grund av mänsklig verksamhet. Dessa förändringar utmanar ekosystemens och de socialekologiska systemens förmåga att hantera händelser och störningar. Särskilt i marina ekosystem har miljöförändringar såsom fiske, introduktion av nya arter, föroreningar etc. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer

Små djurplankton, växtplankton och encelliga protozoer i den fria vattenmassan utgör nyckeln i det ekosystem som styr viktiga globala processer. Födovävens struktur är avgörande både för mängden fisk som havet klarar av att föda upp, men även för mängden kol som havet kan absorbera. Begränsad kunskap om vem som äter vem i havets mikroskopiska födovävar gör det svårt att förutse hur ekosystem i havet kommer att påverkas av globala miljöförändringar. Läs mer

Varierande förhållanden i miljön påverkar fördelningen, överflödet, mångfalden och utvecklingen av individer, populationer, arter och samhällen.

I denna avhandling har forskare undersökt hur variationen i livsmiljön påverkar mångfalden på olika nivåer, och över ett brett spektrum i tid och rum, genom att studera fisk och mikroberna i deras skinn. . Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yttre försvarskaraktärer studerats ur ett fysiologiskt perspektiv via experimentella studier på arterna ruda och rovfisken gädda.

I tidigare studier har man visat att rudornas utseende och beteende förändras i närvaro av gädda. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och temperaturstress. Trots vikten av förstå hur djurplankton reagerar på olika typer av stress samtidigt så saknas sådan kunskap i stor grad. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Näringsämnen som behövs för organismers överlevnad och tillväxt kan förekomma i en mängd olika former. Alla former är inte lika tillgängliga för de små mikroplankton och bakterier som ska ta upp dessa, och balansen mellan olika former är avgörande för hur olika planktonsamhällen formas. I avhandlingen har detta fenomen och konsekvenserna av obalans studerats såväl i laboratorieexperiment som i ett kustekosystem. Läs mer

Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet, och hur de samverkar med varandra.

Resultaten är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat. Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Tiamin, vitamin B₁, är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos de flesta organismer. Vitaminet har exempelvis en viktig roll vid omvandling av näring till energi, fungerar som en antioxidant och är också viktigt för nervfunktionen. I den akvatiska födoväven produceras tiamin i första hand av bakterier och växtplankton. Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Klimatsystemet transporterar och utbyter kontinuerligt värme, sötvatten, kol och andra markörer i olika skalor för tid och rum. Därför är det mycket praktiskt att analysera systemet med ett termodynamiskt eller biogeokemiskt synsätt.

I denna avhandling analyseras interaktionen mellan havets och atmosfärens cirkulation genom nyttjandet av termodynamiska och biogeokemiska koordinater. Läs mer

Ungefär en tredjedel av världens kuster består av sandstränder. Förutom att deras natur- och rekreationsvärden är höga, skyddar även stränder och sanddyner bakomliggande områden mot översvämning från havet. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringarna ökar behovet av översvämningsskydd. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer

Fiskar kan, tvärtemot vad man tidigare trott, utnyttja solstrålning för att värma upp sin kropp till temperaturer som överstiger det omgivande vattnet. Temperaturökningen har en direkt påverkan på fiskens tillväxt och beteendet kan därmed vara viktigt för dess framgång.

I sina studier om gäddor hittade Oscar Nordahl genetiska skillnader mellan gädda från olika lekområden. Läs mer

Södra Ishavet spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet då det binder samman Indiska Oceanen, Stilla Havet och Atlanten och är en direkt väg för utbyte av massa, värme och salt mellan världshaven. På grund av en komplex struktur och glesa observationer, både i tid och rum, är det ännu en utmaning att beskriva Södra Ishavets tredimensionella cirkulationsmönster och fördelningen av temperatur, salt, syre och näringsämnen.

Denna avhandling bidrar till förståelsen av havets termohalina uppbyggnad, särskilt för Södra Ishavet, genom att introducera en ny metod för att statistiskt sönderlägga strukturen. Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer

Det årstidsbundna istäcket är en betydande drivkraft för säsongsdynamiken i Östersjöregionens akvatiska ekosystem. Istäcket påverkar ljusförhållandena under ytan direkt, genom att hindra ljustransporten, och indirekt, genom att modifiera vattenomblandning och cirkulation under isen. Det har därför en viktig roll i att sätta tidsramarna för primärproduktionen och påverka de ekologiska processernas säsongsdynamik. Läs mer