Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.Läs mer

Efter andra världskriget dumpades flera hundratusen ton kemiska och konventionella stridsmedel i havet. Nu rostar behållarna och gifterna läcker ut i havsmiljön.Läs mer

Förbättrad lagstiftning och nya reningsmetoder som klarar att ta hand om läkemedelsrester kan vara räddningen för våra ekosystem.Läs mer

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet.Läs mer

Genom historien har kemikalier underlättat vår vardag och hjälpt oss bli av med problem. Flera av substanserna har visat sig vara utbredda i havsmiljön. Men hur hamnar de där?Läs mer

Fartyget Skytteren, som sjönk i Bohuslän under andra världskriget, brukar kallas för Sveriges mest miljöfarliga vrak. Nu inleder Havs- och vattenmyndigheten en operation för att tömma det på olja. Läs mer

Kemikalier som hamnat i havet kan spridas vidare från vatten till luft och på så sätt spridas snabbare och längre än man tidigare trott. Det visar ny forskning från Stockholms universitet. Läs mer

De så kallade skrubbersystemen som renar fartygens avgaser från svavel släpper istället ut gifterna i vattnet. Nu pågår ett internationellt miljötoppmöte där man bland annat ska diskutera en reglering av utsläpp av skrubbervatten. Läs mer

Doktor, post doc, forskarassistent, forskare, lektor och till sist professor – få är förunnade att gå hela den akademiska vägen. Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet, som helt nyligen befordrats till professor, berättar här om sin forskning och framtida planer. Läs mer

Den tredje söndagen i maj är det Östersjötumlarens dag. Man tror att det bara finns ungefär 500 individer kvar, och populationen klassas som akut hotad. Hoten mot den lilla valen är många. Men det ser ändå ut att finnas ett visst hopp - om tumlaren får tillräckligt med skydd. Läs mer

Klimatet förändras snabbt i arktiska områden, och narvalarna anpassar sig till det. De har förändrat sin föda, vilket inneburit att de nu får i sig kvicksilver i ökande takt. Studier av narvalarnas långa spiralformade huggtand visar hur snabbt förändringen skett. Läs mer

Den senaste månaden har två större utsläpp från fartyg rapporterats längs den svenska Östersjökusten. Det rör sig om ämnen som inte är mineralolja, men som ändå kan skada havsmiljön. Denna typ av utsläpp verkar öka, och är svår att komma åt eftersom regelverket är svagt. Läs mer

Vraket efter Skytteren kan gömma upp till 500 000 liter olja. Genom att borra hål i skrovet hoppas man nu kunna fastställa var i vraket oljan finns. Förhoppningen är att en sanering ska kunna genomföras i år. Läs mer

I vårt moderna samhälle använder vi mängder av olika kemikalier; rengöringsmedel, kroppsvårdsprodukter, läkemedel, livsmedelstillsatser och olika tillsatser till andra varor och produkter. Man kan tro att vi har god koll på hur dessa ämnen sprids i miljön. Men det har vi inte. Läs mer

Under förra året inträffade totalt tre olyckor med oljetankers i världen. Mängden olja som släppts ut i haven från fartyg blev också den lägsta sedan 1970 då man började föra statistik. Detta enligt branschorganisationen ITOPF. Läs mer

EU kommissionen har nyligen presenterat sin nya kemikaliestrategi. Miljögiftsforskare ger den betyget 4 av 5 eftersom där finns flera starka skrivningar om viktiga förändringar som länge efterlysts av forskarsamhället. Läs mer

En skrubber används för att rena fartygsavgaser på framförallt svaveloxider. Utsläppen minskar till atmosfären, men tvättvattnet är kraftigt förorenat. Ida-Maja Hassellöv, forskare vid Chalmers, anser att utsläppen av skrubbervatten måste regleras bättre. Läs mer

Miljögifter i fiberbankar riskerar att spridas till sin omgivning och påverka organismer uppåt i näringskedjan. Det bekräftas av en ny forskningsrapport som sammanfattar fyra års tvärvetenskapliga studier inom projektet Treasure. Läs mer

Under en kraftig höststorm år 2006 förliste det tungt lastade fartyget Finnbirch i vattnen öster om Öland. Förlisningen skedde nära känsliga naturområden, och i fartygets tankar fanns en stor mängd olja. Nu ska Havs- och vattenmyndigheten tömma tankarna på olja. Läs mer

Riskerna med dagens stora flöden av kemikalier är stora och svåra att hantera med dagens lagstiftning. Nu finns konkreta förslag på hur man kan hantera cocktail-effekter och utbyte av förbjudna ämnen mot nästan likadana. Läs mer

Tack vare bidrag från Naturvårdsverket kunde lilla Tierp under 2020 bli den blott tredje kommunen i landet med en aktiv fullskalig anläggning för rening av läkemedel i avloppsvatten. Reningsgraden är redan uppe i 90 procent konstaterar projektets slutrapport. Samtidigt tas även mycket av andra miljögifter och mikroplaster bort, och minskar belastningen på sjöar och vattendrag och i slutänden Östersjön. Läs mer

Miljögifter från fiberbankar längs Norrlandskusten kan spridas uppåt i näringsväven. Det visar en ny forskningsrapport från det tvärvetenskapligt forskningsprojektet Treasure. Under fyra år har man undersökt fiberbankar och fiberrika sediment längs den svenska östersjökusten, för att utveckla och testa nya metoder för att bedöma spridningsrisken av starkt förorenade och cellulosarika så kallade fiberbankar, som finns i grunda vatten längs en del av den svenska kusten. Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om högfluorerade ämnen såsom PFOS och andra PFAS i Östersjön. Halterna av PFOS, som betraktas som det värsta idag kända PFAS-ämnet och som nu är i stort sett helt förbjudet, ligger i de flesta fall under gränsvärdet. Men dataunderlaget är litet och det är ganska oklart hur det ser ut för andra PFAS-föreningar. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om flamskyddsmedel i form av polybromerade difenyletrar (PBDE:er) i Östersjön. De numera förbjudna bromerade flamskyddsmedlen (PBDE:er) förekommer i halter över gränsvärdena. Det är dock fortfarande oklart varifrån de största utsläppen kommer. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Kunskapsläget om dioxiner och PCB.
Rapporten ger en nulägesbeskrivning av varifrån dessa miljögifter kommer, hur de sprids och hur koncentrationerna i Östersjön förändrats.
– Målet med att ta reda på hur miljögifterna sprids är att kunna sätta in effektiva åtgärder, säger Emma Undeman från Stockholms universitet som lett arbetet med rapporten. Läs mer

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning genomförts av hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i dumpningsområdena Måseskär och Gotlandsdjupet. . Läs mer

Mängden kemikalier i samhället har ökat lavinartat de senaste årtiondena. Många av dem har nått havet, vilket lett till skadliga effekter på växter och djur.

Från mitten på 1900-talet och till nu har mängden kemikalier i samhället fullkomligt exploderat. Läs mer

Rapporten är ett första försök att identifiera områden i europeiska hav som kan klassas som problemområden och icke-problemområden avseende miljögifter. . Läs mer

Rapporten beskriver en kontrollstudie över de 99 mest förekomna högfluorerade ämnena, PFAS, i den nordiska miljön. Totalt har 102 prover från fågelägg, fisk, havs- och landdäggdjur, ytvatten, slam och luft analyserats. Proverna har samlats in av institut från länderna som ingår i Nordiska ministerrådet och av de självstyrande områdena, så som Färöarna och Grönland. Läs mer

IVL har sedan 2014 regelbundet undersökt halterna av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. Förra året startade ett mer omfattande projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som omfattar analyser av ett flertal feta fiskarter. Syftet är att undersöka vilka eventuella säsongsbundna, geografiska eller biologiska variationer mellan fiskbestånd som finns och om detta kan utnyttjas för att styra fisket så att halten av föroreningar i den saluförda fisken minimeras. Läs mer

Förorenade sediment är vanliga, särskilt nära bebyggelse och industrier, och de kan ha negativa ekologiska effekter. I denna avhandling utforskas utmaningarna för att bedöma riskerna av förorenade sediment, muddring och dumpning av materialet på annan plats i havet. Den vetenskapliga grunden och ekologiska relevansen av den kunskap som produceras i olika miljöriskbedömningar utvärderas för att sedan relateras till olika miljömål. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtiden. XRF-analys är en metod som bygger på röntgenfluorescens. Läs mer

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer med läkemedelsresterna i de akvatiska ekosystemen, och fokuserar särskilt på beteendepåverkan på abborre av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. I denna avhandling undersöktes ekologiska effekter av föroreningar i akvatiska ekosystem hela vägen från cellnivå till ekosystemnivå, genom att använda modellekosystem med ökande komplexitet. Läs mer

Annelie Lagessons avhandling visar att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester och inte fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. Studierna visar att djuren långt ner i födoväven har en förmåga att anrika höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader.

– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Läs mer