Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

Ett stort utsläpp på en yta av 77 kvadratkilometer har upptäckts i Bottenhavet. Vad utsläppet består av är ännu oklart men det är inte mineralolja. Det finns i nuläget inget akut hot om att utsläppet ska nå kusten. Läs mer

Den intensiva fritidsbåttrafiken i Bohuslän sätter tydliga spår enligt en ny forskningsrapport. Cancerogena PAH:er från båtmotorernas avgaser är fem gånger högre i bottensediment från områden med tät båttrafik, än i mer ostörda områden. Även musslor och ostron har kraftigt förhöjda PAH-halter. Läs mer

Att solkräm skadar korallrev är känt sedan tidigare, men exakt hur det går till har varit ganska okänt. Ny forskning kan nu visa hur kemikalier i solskyddsmedel bryts ner till farliga ämnen inuti korallernas celler. Och det är inte bara koraller som tar upp ämnen från solkräm. Läs mer

Från tickande miljöbomb till artificiellt rev. Så blev den sista turen för fartyget Skytteren, som legat på havsbotten i 80 år och nu äntligen sanerats på olja Läs mer

Skarvarna är inte de mest omtyckta av våra fåglar. Men de kan faktiskt komma till nytta i miljöövervakningen. En ny studie visar nämligen att deras ägg kan användas för att följa miljögifter i naturen. Läs mer

Många högfluorerande PFAS-ämnen som förorenat miljön på land följer sedan med vattnet i vattendragen ut mot havet. En del når havet från olika punktkällor nära kusten. Nu visar ny forskning att ämnena inte alltid stannar kvar i havet. Istället kan de mycket väl slungas tillbaka över land i en sorts bumerangeffekt. Läs mer

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sedan 2003 undersökt halterna av föroreningar på havsbotten med cirka sex års mellanrum. I den här rapporten redovisas resultaten av de här provtagningarna.

Det mest uppseendeväckande resultatet är att man har hittat höga halter av fluorerade ämnen, PFAS, i både Bottenviken och Bottenhavet. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2020 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. Bottenfaunan ger ett integrerat långsiktigt mått på miljöförhållandena. Detta beror på att de flesta djuren är stationära och fleråriga vilket innebär att de får utstå varierande miljöförhållanden på samma plats under en lång tidsperiod. Läs mer

På svenska Bohuskusten är fritidsbåtsverksamheten och båtturismen viktiga socioekonomiska näringar tillsammans med produktionen av sjömat som blåmusslor och ostron. Frågan är hur förenliga verksamheterna är, då de flesta fritidsbåtar släpper ut sina avgaser direkt i vattnet. Studien fokuserar på sammansättning, utbredning och mängd av PAH:er i två närliggande områden i norra Bohuslän med en stor lokal och besökande fritidsbåtsflotta. Läs mer

Tack vare bidrag från Naturvårdsverket kunde lilla Tierp under 2020 bli den blott tredje kommunen i landet med en aktiv fullskalig anläggning för rening av läkemedel i avloppsvatten. Reningsgraden är redan uppe i 90 procent konstaterar projektets slutrapport. Samtidigt tas även mycket av andra miljögifter och mikroplaster bort, och minskar belastningen på sjöar och vattendrag och i slutänden Östersjön. Läs mer

Miljögifter från fiberbankar längs Norrlandskusten kan spridas uppåt i näringsväven. Det visar en ny forskningsrapport från det tvärvetenskapligt forskningsprojektet Treasure. Under fyra år har man undersökt fiberbankar och fiberrika sediment längs den svenska östersjökusten, för att utveckla och testa nya metoder för att bedöma spridningsrisken av starkt förorenade och cellulosarika så kallade fiberbankar, som finns i grunda vatten längs en del av den svenska kusten. Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om högfluorerade ämnen såsom PFOS och andra PFAS i Östersjön. Halterna av PFOS, som betraktas som det värsta idag kända PFAS-ämnet och som nu är i stort sett helt förbjudet, ligger i de flesta fall under gränsvärdet. Men dataunderlaget är litet och det är ganska oklart hur det ser ut för andra PFAS-föreningar. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om flamskyddsmedel i form av polybromerade difenyletrar (PBDE:er) i Östersjön. De numera förbjudna bromerade flamskyddsmedlen (PBDE:er) förekommer i halter över gränsvärdena. Det är dock fortfarande oklart varifrån de största utsläppen kommer. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Kunskapsläget om dioxiner och PCB.
Rapporten ger en nulägesbeskrivning av varifrån dessa miljögifter kommer, hur de sprids och hur koncentrationerna i Östersjön förändrats.
– Målet med att ta reda på hur miljögifterna sprids är att kunna sätta in effektiva åtgärder, säger Emma Undeman från Stockholms universitet som lett arbetet med rapporten. Läs mer

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning genomförts av hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i dumpningsområdena Måseskär och Gotlandsdjupet. . Läs mer

Mängden kemikalier i samhället har ökat lavinartat de senaste årtiondena. Många av dem har nått havet, vilket lett till skadliga effekter på växter och djur.

Från mitten på 1900-talet och till nu har mängden kemikalier i samhället fullkomligt exploderat. Läs mer

Rapporten är ett första försök att identifiera områden i europeiska hav som kan klassas som problemområden och icke-problemområden avseende miljögifter. . Läs mer

Rapporten beskriver en kontrollstudie över de 99 mest förekomna högfluorerade ämnena, PFAS, i den nordiska miljön. Totalt har 102 prover från fågelägg, fisk, havs- och landdäggdjur, ytvatten, slam och luft analyserats. Proverna har samlats in av institut från länderna som ingår i Nordiska ministerrådet och av de självstyrande områdena, så som Färöarna och Grönland. Läs mer

IVL har sedan 2014 regelbundet undersökt halterna av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. Förra året startade ett mer omfattande projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som omfattar analyser av ett flertal feta fiskarter. Syftet är att undersöka vilka eventuella säsongsbundna, geografiska eller biologiska variationer mellan fiskbestånd som finns och om detta kan utnyttjas för att styra fisket så att halten av föroreningar i den saluförda fisken minimeras. Läs mer

Kustnära sediment har historiskt sett anrikat föroreningar från industrihamnar och floder, och över tid så har stora mängder föroreningar ansamlats i många kustområden. Trots minskade utsläpp av föroreningar till sjöar och hav så kvarstår de föroreningar som släppts ut under tidigare perioder, och sediment kan agera som reservoarer och sekundära källor av föroreningar till kustnära ekosystem. Denna avhandling använder Oskarshamns hamn som en fallstudie, vilket är en tungt förorenad hamn med höga halter av PCB, dioxin och furan, PAH, TBT, och många potentiellt toxiska metaller från tidigare utsläppskällor. Läs mer

Syntetiserade nanomaterial av kiseldioxid används i ett brett utbud av produkter och industrier så som livsmedel, kosmetika, elektronik, färger, textilier, betong och pappersindustrin. Nanomaterialet har egenskaper som gör att det på ett effektivt sätt skulle kunna rena förorenat vatten genom att binda till sig giftiga kemikalier, men deras användning i produkter leder också till oundvikliga utsläpp till vatten, vilket ger upphov till oro för miljöpåverkan.

I avhandlingen undersöks hur giftiga dessa nanomaterial av kiseldioxid är för vattenlevande organismer och dess effekter i blandningar med andra (kända giftiga) organiska föroreningar. Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

Havscirkulationen spelar en betydande roll för vårt klimatsystem, bland annat genom att omfördela värme, salt, kol och andra ämnen över hela jorden och därav bidra till det klimat vi har idag. Havscirkulationen drivs av atmosfäriska vindar, samt av skillnader i densitet som uppstår då vattnets temperatur eller salinitet förändras. En förändring av vattnets temperatur och salthalt kan ske på grund av ett värme- eller färskvattenflöde genom havsytan. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Förorenade sediment är vanliga, särskilt nära bebyggelse och industrier, och de kan ha negativa ekologiska effekter. I denna avhandling utforskas utmaningarna för att bedöma riskerna av förorenade sediment, muddring och dumpning av materialet på annan plats i havet. Den vetenskapliga grunden och ekologiska relevansen av den kunskap som produceras i olika miljöriskbedömningar utvärderas för att sedan relateras till olika miljömål. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Röntgenstrålning används inte bara på brutna ben, utan också för att hitta föroreningar. Nu hoppas Mittuniversitets-doktoranden Siwen An att den unika tekniken ska leda till renare världshav i framtiden. XRF-analys är en metod som bygger på röntgenfluorescens. Läs mer

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer med läkemedelsresterna i de akvatiska ekosystemen, och fokuserar särskilt på beteendepåverkan på abborre av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Denna avhandling undersöker hur man kan omvandla miljömässigt icke hållbara praktiker till mer hållbara former, med bekämpning av påväxt på fritidsbåtar (antifouling) som empirisk utgångspunkt. Läs mer

Användning av båtbottenfärger som innehåller gifter, biocider, är det vanligaste sättet att förhindra påväxt på fritidsbåtsskrov. Några vanliga ämnen är numera förbjudna tennorganiska föreningar såsom tributyltennn (TBT) samt de allt vanligare koppar och zink. Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka hur gamla och nuvarande biocider kan nå miljön genom användning på fritidsbåtar och att förbättra riskbedömningen av dessa produkter. Läs mer

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. I denna avhandling undersöktes ekologiska effekter av föroreningar i akvatiska ekosystem hela vägen från cellnivå till ekosystemnivå, genom att använda modellekosystem med ökande komplexitet. Läs mer

Annelie Lagessons avhandling visar att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester och inte fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. Studierna visar att djuren långt ner i födoväven har en förmåga att anrika höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader.

– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Läs mer