Klimatförändringarna påverkar haven, och därigenom även ekosystemen på land och människors livsmiljöer. Stora forskningsprogram har därför under de senaste åren arbetat med att försöka förstå processerna och förutsäga framtiden.Läs mer

Här hittar du tjänster inom den marina sektorn. Vi lägger framför allt ut tjänster vid svenska lärosäten och myndigheter. Tipsa oss gärna!Läs mer

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.Läs mer

Havet är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför kan verka lite bortglömt?Läs mer

Havsnivåhöjningen kan innebära hot inte bara mot staters territoriella utsträckning utan till och med mot deras existens.Läs mer

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?Läs mer

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsumenter av marina skaldjur.Läs mer

Den 27 juni - 1 juli hålls FN:s stora havskonferens i Lissabon. Deltar gör representanter från 193 länder, så som ministrar, akademiska institutioner, organisationer, privata sektorn och initiativ från det civila samhället, samt omkring 25 stats- och regeringschefer. Läs mer

En grupp forskare vill att fiskeförvaltningen ska genomgå en klimatreform. Forskarna föreslår att vi fokuserar mindre på fiskets avkastning och istället värnar mer om havens stora förmåga att lagra koldioxid. Läs mer

Sommaren 2021 var den varmaste som uppmätts i Europa sedan 1950. Medelhavets och Östersjöns vatten var också rekordvarmt. I flera områden var ytvattnet mer än fem grader varmare än genomsnittet. Värmeböljor får konsekvenser även för havets djur och växter. Läs mer

Kustekosystemens förmåga att ta upp koldioxid har fått allt större uppmärksamhet, inte minst när det gäller handel med utsläppsrätter och så kallat ”blått kol”. Men ekosystemen släpper också ut växthusgaser, och dessa utsläpp varierar mycket mer än man tidigare trott. Tidigare beräkningar kan därför ge en orealistisk bild av nettoupptaget av kol. Läs mer

En omfattande översikt av klimatförändringens effekter på Östersjön pekar särskilt på vikten av mänsklig handling. Läs mer

En ny studie visar att vissa korallarter verkar kunna klara av att anpassa sig till klimatförändringar. De här arterna överlever när de utsätts för både förhöjd vattentemperatur och försurning. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

SMHI har analyserat hur havsisförhållandena i svenska farvatten kan komma att förändras under kommande årtionden. Analyserna visar att framtidens isvintrar i medeltal blir både kortare och lindrigare avseende isutbredning och isens tjocklek. Analyserna visar även en fortsatt stor variation från år till år. Läs mer

Östersjön påverkas stort av de pågående klimatförändringarna. I denna rapport har över 30 olika parametrar listats som kommer att påverkas. Bland några av dessa faktorer så framgår det att vattentemperaturen har ökat under de senaste 100 åren och att det kommer bli allt varmare framöver. Läs mer

Rapporten är en del av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering, och är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatmätningar, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. I rapporten hänvisas till över 14 000 vetenskapligt granskade artiklar. . Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Läs mer

Under 2019 släppte svenska fritidsbåtar ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Bensinmotorer står för ungefär 6o procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtakts utombordsmotorer står för den största andelen utsläpp av kolväten.

I rapporten har man låtit sammanlagt 1 494 båtägare svara på frågor om sina båtar, dess motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Läs mer

Kusterosion är ett växande problem som förutses bli värre med klimatförändringar och tillhörande havsnivåökning och extrema väderhändelser. Länsstyrelsen Skåne är partner i ett Interreg projekt, ”Building with Nature” (BwN) som pågått sedan 2016. Projektets syfte är att med hjälp av naturliga skydd göra kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar. Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

Inför klimatmötet COP 25 i Madrid sammanfattar FN:s världsmeteorologiska organisation WMO klimatförhållanden under 2019 och det senaste årtiondet. Det senaste årtiondet har präglats av exceptionell värme globalt, is som minskar och stigande havsnivåer. Koldioxidhalten i atmosfären under 2018 var den högsta som uppmätts, och WMO förutsäger att 2019 är på väg att bli det andra eller tredje varmaste året som uppmätts. Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

Den här rapporten är en analys av kunskapsläget kring effekter av klimatförändringar och havsförsurning på marina ekosystem och hur de kan hanteras inom havsförvaltningen. Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig forskning med fokus på Östersjön och ger en bild av vad forskningen inom området främst har fokuserat på. . Läs mer

Under två års tid har hundratals experter från hela världen samarbetat för att ta fram IPCC:s specialrapport som handlar om global uppvärmning på 1,5 grader. I den svenska sammanfattningen för beslutsfattare presenteras rapportens viktigaste slutsatser. Ett fokusområde är vilka effekter som kan uppstå viden global uppvärmning på 1,5°C. Läs mer

Metabolism är centralt i många studier om klimatförändringars effekter på fisk eftersom den bestämmer fiskens tillväxt och ökar med temperaturen. Den varierar också mycket mellan individer, även hos fiskar av samma storlek. I denna avhandling undersöktes om det finns skillnader i ämnesomsättningen mellan två olika fiskpopulationer, kust- respektive pelagisk abborre, i relation till ökad temperatur. Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Minskad halt syre i havet påverkar både de organismer som lever i havet och havets kemi. Det ger till exempel större och fler bottenområden med syrebrist. De främsta orsakerna till nutida syrebrist i havet har tillskrivits global uppvärmning och ökad övergödning. Läs mer

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa.

I avhandlingen undersöks hur varmare och brunare vatten påverkar fiskindivider och populationer genom en rad olika metoder, bland annat fiskobservationsdata, akvarieexperiment och storskaliga försök under noggrant kontrollerade betingelser (mesokosmexperiment). Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Stillahavsostronet, Crassostrea gigas, är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

I sin avhandling undersöker Kirsikka Sillanpää upptaget och transporten av kalcium från miljön till det skalbildande området i Stillahavsostronet. Läs mer

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat temperaturhöjningar, framför allt i ytvattnet. Temperaturökningen påverkar särskilt kusternas ekosystem, där sjögräs och makroalger är viktiga primärproducenter och ekosystemingenjörer. Läs mer