Bild
Tema: övergödning

Övergödning

Det bor mer än 85 miljoner människor i avrinningsområdet till våra hav, och en stor andel är bosatta nära kusterna eller vid de vattendrag som mynnar ut i havet. Från alla dessa människor och deras verksamheter transporteras näring till havet. Det leder till övergödning, vilken radikalt förändrar havets ekosystem.

Så funkar det

Övergödning börjar med en alltför stor tillförsel av näringsämnen. För mycket näringsämnen leder till ökad tillväxt av exempelvis växtplankton. Mängden organiskt material ökar, och detta utlöser i sin tur en rad fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar i växt- och djursamhällena, liksom förändringar i processer i och på bottensedimenten.

När produktionen av organiskt material överstiger den normala konsumtionen i systemet kommer överskottsmaterialet inte att brytas ner, och stora bottenområden kommer då att drabbas av syrebrist och minskande mängder bottenlevande djur.

Jordbruk stor källa till utsläpp

Från älvar och vattendrag kommer naturligt en hel del kväve och fosfor som hamnar i havet. Mellan 30 och 40 procent av den totala kväve- och fosfortillförseln till Östersjön och Västerhavet härrör från källor som är naturliga. Men resten av tillförseln är antropogen, det vill säga orsakad av människan. I första hand är det läckage från jordbruksmark och skogsmark samt utsläpp från reningsverk och industrier som är de viktigaste källorna.

Östersjön hårt drabbat

Vad övergödningen får för effekter hänger nära samman med vilken typ av område som påverkas. Egentliga Östersjön, med sitt bräckta vatten, sin starka naturliga barriär som förhindrar vattenomblandning i vattenmassan och sitt dåliga vattenutbyte med angränsande hav, är hårdare drabbat av övergödning än Västerhavet och Bottniska viken.

Störande sommarblomning

En effekt av övergödningen är att blomningen av cyanobakterier ökar. Dessa cyanobakterier, eller blågröna alger som de ofta kallas, blommar under sommar och höst, och kan tillgodogöra sig kväve från luften. De hämmas därför inte av att halterna av löst kväve i vattnet är låga. Genom sin förmåga att fixera kväve får de en konkurrensfördel gentemot vanliga växtplankton. Massförekomst av cyanobakterier orsakar problem i vattnet, bland annat därför att många arter producerar gift. När cyanobakterierna fixerar kväve tillför de också ännu mer näring till systemet. Hur mycket kväve som de kvävefixerande cyanobakterierna tillför Östersjön varje år är svårt att veta exakt, men studier visar att det kan röra sig om så mycket som 600 000 ton kväve per år.

Rena kväve eller fosfor?

För att cyanobakterierna ska kunna tillväxa behöver de stora mängder fosfor. Därför har man tidigare ansett att lösningen på problemet med giftiga algblomningar är att få bort utsläppen av fosfor, men det har visat sig att mängden fosfor i systemet hänger ihop med mängden kväve. Kväve i stora mängder ger ökad produktion av andra alger, vilket leder till mer syrefria bottnar. I de syrefria bottnarna frisätts fosfor, som kan användas till cyanobakteriernas tillväxt. Minskningen av kväve- och fosforbelastningen måste gå hand i hand, och svaret på om kväve eller fosfor ska minskas är...båda!

Källor till texten

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.

Några av källorna till texten på denna sida:

HELCOM core indicator report November 2019

Background information on the Baltic Sea catchment area for the Sixth Baltic Sea Pollution load compilation (PLC-6). HELCOM 2019.

MER LÄSNING