Bild
;
Tema:

Uppåt för makrillen, nedåt för torsken

Trenden för makrill är på uppåtgående, vilket innebär att bestånden kan klara ett ökat fiske. Hälleflundran i Västerhavet och torsken i Kattegatt och östra Östersjön bör däremot inte fiskas alls. Det visar SLU:s årliga översikt av de svenska fisk- och skaldjursbestånden.

Hur är läget för de svenska bestånden av fisk och skaldjur? Och hur mycket kan vi fiska på ett hållbart sätt? Varje år tar forskare och miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, fram en översikt som beskriver trenderna för de kommersiellt mest intressanta fiskarna och skaldjuren i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Årets upplaga ” ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten – resursöversikt 2019” visar bland annat att läget för torsken är allvarligt.

–Torsken mår dåligt och det syns i både i minskad tillväxt och hög naturlig dödlighet. I östra Östersjön så finns det en koppling till förändringar i ekosystemet där dåliga syreförhållanden, dålig tillgång till byten och parasitangrepp påverkar, men det är inte helt klarlagt hur allt samverkar, säger Eddie Von Wachenfeldt som är miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Även andra marina fiskarter har det tufft och när det gäller till exempel gråsej och havskräfta anser forskarna att fångsterna borde minska. Nordhavsräka i Västerhavet och makrillen i Nordsjön har däremot haft en positiv beståndsutveckling och skulle kunna klara ett utökat fiske.