Forskare vill rusta Östersjön för värmeböljor

Marina värmeböljor blir allt vanligare i Östersjön. De hotar inte bara livet i havet genom höga temperaturer, utan kan också förvärra övergödningen och syrebristen. Nu efterlyser forskare kraftfullare åtgärder för att göra havsmiljön mer motståndskraftig.

Östersjön värms upp ungefär dubbelt så snabbt som världshaven i genomsnitt. Mellan 1982 och 2023 registrerades 189 marina värmeböljor, perioder då vattentemperaturen under minst fem dagar i följd ligger ovanligt högt. Under 2022 uppmättes temperaturer som lokalt låg mer än nio grader över det normala.

Höga temperaturer kan få stora konsekvenser för livet i havet. Arter som redan lever nära gränsen för vad de tål riskerar att slås ut, samtidigt som andra kan gynnas. Men värmen påverkar också de processer som styr havets miljötillstånd.

Varmt vatten innehåller mindre syre än kallt, samtidigt som organismernas syreförbrukning ökar. Dessutom kan uppvärmningen förstärka skiktningen i vattnet och försämra syretillförseln till djupare områden. Det kan i sin tur öka frisättningen av näringsämnen från bottnarna och förstärka övergödningen.

I en ny forskningsbaserad sammanställning från samarbetet CoastClim varnar forskarna för att värmeböljorna därmed kan motverka effekterna av insatser för att minska näringstillförseln till havet.

Forskarna efterlyser därför snabbare åtgärder mot övergödning, minskade störningar från bland annat bottentrålning och muddring samt återställning av kustnära livsmiljöer. Sådana insatser kan stärka Östersjöns förmåga att stå emot och återhämta sig från framtida värmeböljor.