Världens hav

Oceaner och hav täcker över 70% av jordens yta, så det är med all rätt som jorden kallas för "den blå planeten". Hela 98 % av allt vatten på jorden är saltvatten. Salthalten är i genomsnitt 3,5 procent. Salthalten i innanhaven varierar från nära noll i exempelvis Bottenviken, till en nivå något saltare än den som finns i världshaven, såsom i Medelhavet.

Innehåll:

Oceaner och bihav

Världshaven delas in i tre oceaner, Stilla Havet, Atlanten och Indiska Oceanen. Stilla havet är det i särklass största av världshaven och täcker 1/3 av jordens yta. Havsområdet runt Antarktis räknas ibland som en egen ocean, Antarktiska Oceanen. Till del olika oceanerna hör mer eller mindre avgränsade bihav. Medelhavet, Nordsjön och Norra Ishavet är exempel på bihav till Atlanten. Mer än hälften av världshavens yta har en yttemperatur som är högre än 20 grader Celsius. Kallt polarvatten fyller däremot de stora djupvattenbassängerna, och världshavens medeltemperatur är därför bara ca 3,5 grader Celcius.

Höjdskillnader som äppelskal

Oceanerna genomkorsas av en enorm bergsformation, Centralryggen. Centralryggen delas i mitten av en sprickzon och korsas av förkastningssprickor. Vid sidorna om ryggen breder djuphavsslätterna ut sig. Endast på få platser når djuphavsformationerna över havsytans nivå. Ett exempel är Island, som är en del av Centralryggen i Atlanten. Medeldjupet i världshaven är 3729 m. Det största djupet är 11 034 m, och finns i Marianergraven i Stilla havet. Men även om vi kan uppfatta havsdjupen som väldigt djupa, såväl som vi tycker att de högsta bergen är väldigt höga, så ryms alla höjdskillnader på jordens yta inom 20 kilometer. Det innebär att om vi liknar jorden med ett äpple så får det högsta berget och den djupaste grav i havet plats inom äpplets tunna skal!

Livet började i havet

Då vår planet bildades, uppstod snart enorma vattenmassor över stora delar av klotet. Medan kontinenterna utformades rådde instabila förhållanden på land, medan havet erbjöd en relativt gynnsam miljö där liv kunde utvecklas och frodas. Därför inte bara uppstod, utan utvecklades de flesta ursprungliga livsformerna i havet. Än i dag uppvisar den marina miljön en formrikedom som inte har sin motsvarighet i något annat ekosystem.

Extrem miljö

Samtidigt som havet är ett gynnsamt system för biologiskt liv, så finns det många olika ytterligheter vad gäller livsmiljöer i havet. Det finns liv i temperaturer från under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Det finns havsorganismer i allt från tropikernas korallmiljöer till polartrakternas ishav, och från strandlinjen till flera tusentals meters djup och oerhörda tryck. Där hav möter land finns extremer i form av vågexponering, torka och UV-strålning, och just där finns en enastående biologisk rikedom. Vissa organismgrupper nyttjar hela spektrat av livsmiljöer.

Läs mer om världshaven

  • Den blå planeten Fakta och spel om havet från BBC genom UR
  • WWF - Havets mångfald Havet är en biologisk skattkammare med en artrikedom på uppskattningsvis 100 miljoner arter. Från den minsta bakterien till den största organism som någonsin funnits på jorden.
  • World Ocean Observatory En samling av utmärkta länkar som har med världens hav att göra. Inklusive nyhetssamlingen Breaking Waves.
  • Ocean planet En virtuell utställning om våra hav, utvecklad av the Smithsonian Institute
  • Oceans alive Hemsida på engelska om världshaven, utvecklad av "The Museum of Sciences" i Boston, MA, USA
  • Secrets of the Ocean Realm Skolmaterial på engelska om livet i haven
  • Oceans Informationsmaterial på engelska om de olika oceanerna
  • Ocean surface topography from space Satellitbilder på havsytan, plus en hel del annat informationsmaterial om världshaven. På engelska.
  • Gander Academy's Marine life Kanadensisk hemsida (på engelska) om livet i havet.
  • MarineBio Hemsida på engelska om djur i havet. Producerad av en ideell organisation, MarinBio.
  • American Museum of Natural History Här presenteras en permanent utställning om världens hav. Olika ekosystem och olika arter presenteras på ett utmärkt sätt.

Tipsa andra om sidan

| Share

Havet - mer än havsutsikt?
(HavsUtsikt 2001:3)
Odling räddar koraller
(HavsUtsikt 2007:1)
Löst oorganiskt kol i Arktiska oceanen och de nordiska haven
(Sara Jutterström, Göteborgs universitet 2006)
Om flödena av löst oorganiska kol in Arktiska Medelhavet
(Melissa Chierici, Göteborgs universitet 1998)
Havsis och miljöapplikationer i havet för rymdburen SAR
(Sverre Thune Dokken, Chalmers tekniska högskola 2000)
Löst kol i Arktiska havet
(Kristina Olsson, Göteborgs universitet 1997)
Beteendeekologi hos flasknos- och näbbdelfin i Indiska oceanen.
(Eva Stensland, Stockholms universitet 2004)