Genombrott för algodling i Östersjön

Forskare vid Göteborgs universitet har för första gången lyckats odla tarmalg genom hela livscykeln i bräckt vatten. Resultaten visar att arten kan ha stor potential för framtida algodling i Östersjön.

Intresset för odling av makroalger ökar, eftersom alger kan användas som livsmedel, djurfoder och råvara till biobaserade material. Men många arter som odlas kräver saltare vatten än vad som finns i Östersjön. Tarmalg, Ulva intestinalis, klarar däremot stora variationer i salthalt och växer snabbt även i bräckt vatten.

– Tarmalg är en av få algarter som har verklig potential att odlas under de speciella förhållanden som finns i Östersjön, säger Sophie Steinhagen, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

I studien testade forskarna 40 olika stammar av tarmalg från olika delar av Östersjön. De följde hela processen, från fortplantning och småplantor i laboratoriet till färdigvuxna alger odlade till havs, bland annat vid Kriegers flak i södra Östersjön.

Bara omkring tio procent av stammarna kunde reproducera sig stabilt under odlingsförhållanden. De som fungerade växte däremot snabbt och producerade effektivt nya småplantor.

Algodling kan bidra till mer hållbar matproduktion, eftersom alger inte kräver jordbruksmark eller sötvatten. De tar dessutom upp näringsämnen direkt ur vattnet och kan därmed bidra till att minska övergödningen. Forskarna ser också möjligheter att odla alger i anslutning till havsbaserade vindkraftsparker, där samma havsområde kan användas för både energi- och matproduktion.