Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Vattenmängder motsvarande två Vänersjöar har de senaste veckorna tryckts ut från Östersjön och in mot Nordsjön. Orsaken är bland annat ett ihållande högtryck och medföljande ostliga vindar. Flera områden i Östersjön närmar sig nu historiskt låga vattennivåer. Läs mer

En 6000 kilometer lång vandring – Save the Baltic Sea – har just tagit sin början. Miljöengagerade medborgare ska under 9 månader vandra runt hela Östersjön med uppmaningen att skydda vårt gemensamma hav. Alla är välkomna att följa med. Läs mer

Idag presenterades Helcoms stora sammanställning om tillståndet för Östersjön och Kattegatt. Små eller inga förbättringar jämfört med den senaste sexårsperioden, och försämringar för fisk och marina däggdjur gjorde tillställningen till en rätt dyster historia. Läs mer

Denna veckan pågår Västerhavsveckan. Under 5-13 augusti anordnar ett stort antal aktörer aktiviteter för alla åldrar, för att uppmärksamma vår havsmiljö och de utmaningar Västerhavet står inför. Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

I veckan möttes ministrar, forskare, intresseorganisationer och näringsliv för att diskutera hur man gemensamt ska ta tag i Östersjöns många utmaningar. I samband med mötet skrev åtta ministrar på en deklaration om att de tillsammans ska intensifiera ansträngningarna för att skydda den marina miljön. Läs mer

Östersjöländerna har gemensamt tagit fram en strategisk plan med mål och åtgärder för att förbättra havsmiljön i Östersjön.

Arbetet med uppdateringen har pågått sedan 2018. Det har involverat ett stort antal forskare, experter och observatörer runt hela Östersjön. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Östersjöcentrum lanserar en publikation med 21 viktiga åtgärder som beslutsfattare runt Östersjön bör fokusera på för att få full nytta av havet. . Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

En ny rapport har gjort internationella jämförelser, som visar att det är möjligt att återuppbygga fiskbestånden i Östersjön genom att reglera det storskaliga fisket. Läs mer

Östersjötumlaren (Phocoena phocoena) är listad av IUCN som akut hotad, men bevarandeåtgärder har saknats i årtionden, delvis på grund av begränsad kunskap om viktiga ekologiska parametrar som utbredningsområde och antal djur i populationen.

Denna avhandling bidrar med en del av den information som behövs för att kunna vidta effektiva bevarandeåtgärder. Den säsongsmässiga utbredningen av tumlare i studieområdet i Östersjön modelleras baserat på två års data insamlade med passiv akustik. Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. . Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

Kan laboratoriekläckta larver stärka Östersjöns torskbestånd? En ny avhandling har undersökt om utsättning av larver kan bidra till återhämtning, och vad som krävs inför en utplantering. . Läs mer