Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Ett roligt sätt att engagera sig är att delta i något projekt där forskare behöver hjälp med att undersöka saker. Det finns många olika typer av projekt där man kan vara med och göra nytta samtidigt som man har roligt och kanske lär sig nya saker. Vi har samlat några tips här. Hoppas något passar just dig!Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Vattenmängder motsvarande två Vänersjöar har de senaste veckorna tryckts ut från Östersjön och in mot Nordsjön. Orsaken är bland annat ett ihållande högtryck och medföljande ostliga vindar. Flera områden i Östersjön närmar sig nu historiskt låga vattennivåer. Läs mer

Vattenbruket har tredubblats i världen på tjugo år, och har under den tiden utvecklats till att bli en mer hållbar produktion av livsmedel. Det är flera faktorer som spelar in, som vilket foder som används och vilka arter som odlas. Men även om utvecklingen går åt rätt håll finns det mycket kvar att göra för att få produktionen ekologiskt hållbar. Läs mer

Ålen är akut utrotningshotad och länge har fisket fått skulden. Men en stor anledning till åldöden är också vattenkraftverken, där mängder av ålar hackas sönder i turbinerna när de försöker passera. Detta uppmärksammades nyligen i SVT:s Uppdrag granskning. Läs mer

Sommar, semester, sol och varmare vatten lockar många farkoster ut på havet, inklusive de snabba vattenskotrarna. De används som nyttiga bruksfordon av till exempel Sjöräddningen, men oftast fungerar de som snabba, motordrivna leksaker för ungdomar och vuxna. Läs mer

I Östersjön finns zoner med syrefritt vatten. De här områdenas utbredning övervakas med vattenprover, men nu har forskare också lyckats spåra syrebristen med hjälp av ekolod. En metod som skulle kunna göra miljöövervakningen effektivare. Läs mer

Från tickande miljöbomb till artificiellt rev. Så blev den sista turen för fartyget Skytteren, som legat på havsbotten i 80 år och nu äntligen sanerats på olja Läs mer

Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och dricksvattenförsörjning är ett av samhällets basbehov. Vatten- och avloppstjänster är därför en viktig pusselbit i en hållbar samhällsutveckling. Sedan 2021 är Gästrike Vatten medlemmar i Svealands kustvattenvårdsförbund och samordnar recipientprovtagningen i Östhammarsfjärden med förbundets övriga mätningar. Läs mer

Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens vattendrag? Vilka källor står för huvuddelen av belastningen? Miljöanalysfunktionen har gjort en ny sammanställning för 27 vattendrag, vilket kan underlätta planeringen av åtgärdsarbetet. Jordbruksmark och reningsverk är de största källorna, och enskilda avlopp står för en liten andel. . Läs mer

Porlande bäckar och brusande älvar ger många olika värden och nyttor för naturen och människor utöver el. . Läs mer

I årets upplaga av Svelandskusten rapporteras bland annat om ovanligt klart vatten i skärgården och en positiv trend för provfiskefångsterna av abborre. Läs mer

Östersjöns bräckta vatten är förhållandevis gulbrunt jämfört med andra hav. Den här färgen skapar problem när man använder satellitbilder för att beräkna vattnets siktdjup och innehåll av klorofyll. De beräkningsmodeller som används stämmer inte lika bra för brunaktiga vatten som i ett mer opåverkat havsvatten. Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

Kvicksilvrets (Hg) kretslopp i våra vatten påverkas av hur det samverkar med andra ämnen i naturen. Dessa samspel avgör både vilken kemisk form kvicksilvret har och hur lätt det tas upp av levande organismer eller transporteras vidare. . Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer

Kvicksilver (Hg) är en naturligt förekommande, giftig spårmetall vars utsläpp i miljön till stor del påverkats, och fortfarande påverkas, av mänskliga förehavanden. Hur tillgängligt kvicksilver är för att tas upp av organismer beror på dess kemiska form.

Monometylkvicksilver (MMHg)är den främsta formen som bioackumuleras och biomagnifieras. Läs mer

Havscirkulationen spelar en betydande roll för vårt klimatsystem, bland annat genom att omfördela värme, salt, kol och andra ämnen över hela jorden och därav bidra till det klimat vi har idag. Havscirkulationen drivs av atmosfäriska vindar, samt av skillnader i densitet som uppstår då vattnets temperatur eller salinitet förändras. En förändring av vattnets temperatur och salthalt kan ske på grund av ett värme- eller färskvattenflöde genom havsytan. Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer