Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Ett roligt sätt att engagera sig är att delta i något projekt där forskare behöver hjälp med att undersöka saker. Det finns många olika typer av projekt där man kan vara med och göra nytta samtidigt som man har roligt och kanske lär sig nya saker. Vi har samlat några tips här. Hoppas något passar just dig!Läs mer

Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Under en kraftig höststorm år 2006 förliste det tungt lastade fartyget Finnbirch i vattnen öster om Öland. Förlisningen skedde nära känsliga naturområden, och i fartygets tankar fanns en stor mängd olja. Nu ska Havs- och vattenmyndigheten tömma tankarna på olja. Läs mer

Vraket efter fartyget Rone rankades bland de fem miljöfarligaste i svenska vatten. Nu är saneringen klar. Av ursprungliga lasten på 200 000 liter olja återstod bara 13 000, resten tros ha sipprat ut. Läs mer

Från tickande miljöbomb till artificiellt rev. Så blev den sista turen för fartyget Skytteren, som legat på havsbotten i 80 år och nu äntligen sanerats på olja Läs mer

För 67 år sedan sjönk det tyska fartyget Harburg utanför Lidingö i Stockholms skärgård. Nu har arbetet påbörjats med att tömma vraket på olja Läs mer

Väljare och ledare lyssnar på och påverkas i stor grad av barns oro för havsmiljön. Detta har ny forskning kunnat visa genom att studera effekten av barns videopresentationer om hur allt skräp hamnar i havet. Läs mer

Vraket efter Skytteren kan gömma upp till 500 000 liter olja. Genom att borra hål i skrovet hoppas man nu kunna fastställa var i vraket oljan finns. Förhoppningen är att en sanering ska kunna genomföras i år. Läs mer

Resultatet från 20 års inventering av vandrande havsöring i Stockholms läns vattendrag visar på en tydlig minskning av beståndet. . Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Miljögifter finns kvar i vatten, sediment och djur efter oljeolyckan i Blekinge 2023. . Läs mer

För att minska påverkan på biologisk mångfald vid nybyggnation under vattnet kan man utgå ifrån ekologisk design. Det innebär att nya konstruktioner på olika sätt efterliknar de livsmiljöer man har trängt undan, så att det lokala växt- och djurlivet stannar kvar i området. . Läs mer

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor. Läs mer

Siktdjupet under sommaren har ökat med över en meter i delar av Stockholms inre skärgård under de senaste sex åren. Denna glädjande förbättring kan kopplas till minskad kvävetransport till detta område. Mindre näring ger färre växtplankton och därmed ett klarare vatten. Läs mer

Havsomblandning i samband med ojämnheter på bottnarna är mycket dynamisk och uppvisar stor rumslig och tidsmässig variation. Därför misslyckas ofta etablerade metoder och modeller att fånga denna typ av omblandning. I den här avhandlingen används bredbandsakustik för att observera, kartlägga och kvantifiera vertikal blandning med en oöverträffad upplösning. Läs mer

Globala miljöförändringar sker idag snabbare än någonsin på grund av mänsklig verksamhet. Dessa förändringar utmanar ekosystemens och de socialekologiska systemens förmåga att hantera händelser och störningar. Särskilt i marina ekosystem har miljöförändringar såsom fiske, introduktion av nya arter, föroreningar etc. Läs mer

Kvicksilver (Hg) är en naturligt förekommande, giftig spårmetall vars utsläpp i miljön till stor del påverkats, och fortfarande påverkas, av mänskliga förehavanden. Hur tillgängligt kvicksilver är för att tas upp av organismer beror på dess kemiska form.

Monometylkvicksilver (MMHg)är den främsta formen som bioackumuleras och biomagnifieras. Läs mer

Hur ska man hitta farliga kemikalier i ett hav där det finns hundratusentals olika kemiska ämnen, i en blandning av naturliga substanser och sådana som är skapade av människan? I denna avhandling har en metod för att förutsättningslöst leta efter dessa skadliga ämnen utvecklats. Ett antal havslevande arter med viktiga roller i Östersjöns ekosystem har valts ut, och med hjälp av masspektrometri har ”fingeravtryck” av de tusentals ämnen som fanns i dessa djur genererats. . Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer

Kvicksilvrets (Hg) kretslopp i våra vatten påverkas av hur det samverkar med andra ämnen i naturen. Dessa samspel avgör både vilken kemisk form kvicksilvret har och hur lätt det tas upp av levande organismer eller transporteras vidare. . Läs mer