Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Utan tiamin dör laxfiskarnas yngel, men uppkonsten av tiaminbrist gäckar fortfarande forskarna. Nu söker de svaret på varför fiskarna drabbas extra hårt vissa år och på vissa platser. Läs mer

Går fisket i Östersjön mot ökad hållbarhet? De senaste 100 åren har det pågått en ständig växelverkan mellan ekologiska och sociala faktorer.Läs mer

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv.Läs mer

Silltruten är en sann globetrotter. Sommartid ses den ofta cirkla över skärgårdsöarna längs de svenska kusterna. Vintrarna spenderar den vid de stora sjöarna i Östafrika.Läs mer

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.Läs mer

De kommersiella fiskbestånden i alla världshav är nyttjade till 90 procent. Haven är ett kulturlandskap som måste förvaltas, och vi människor måste bestämma hur.Läs mer

KRÖNIKA: ISABELLA LÖVINLäs mer

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskarter. Sälar och sjöfåglar jagar i fiskstimmen.Läs mer

Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Kvoten för sillfisket i centrala Östersjön mer än fördubblas, vilket får stark kritik av många forskare Läs mer

Ifjol var sillbeståndet i Östersjön så svagt att bara drygt 50 000 ton skulle kunna tas upp. I år svänger Ices och föreslår att kvoten kan höjas till drygt 125 000 ton, vilket fått forskare att reagera. Läs mer

Världens aptit på billig odlad lax är stor. Men den vackra fisken lämnar en allt sämre eftersmak ju mer vi får veta om vilket pris vi och naturen egentligen betalar. Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

Kärnvapentester från förra århundradet har lämnat spår överallt på jorden, i luften och havet, och även hos fiskarna som lever där. Nu används dessa spår till att åldersbestämma sill och skarpsill i ett projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Läs mer

WWF har släppt sin årliga fiskguide med rekommendationer om vilka fiskar man bör undvika att lägga på tallriken. Nytt är att strömmingen från Östersjön får rött ljus. Läs mer

Sillen är nere på alarmerande låga nivåer i centrala Östersjön och Bottniska viken. Nu föreslår EU-kommissionen att allt riktat fiske efter sill i dessa områden stoppas nästa år. Läs mer

Fiskebåtar som rapporterar fel fångster är mer regel än undantag, det framgår av Havs- och vattenmyndighetens kontroller. Framför är det stora industritrålare som rapporterar fel och myndigheten misstänker att det rör sig om systematiskt fusk Läs mer

Regeringen ska på prov införa områden med trålförbud längs hela ostkusten, detta för att se hur det påverkar strömmingsbestånden och det kustnära fisket. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det skriver SLU Aqua i samband med att de lanserar den stora kunskapsöversikten om svenskt fiske. Läs mer

Majoriteten av den sill och skarpsill som fiskas i Sverige går till djurfoderproduktion i Danmark. Det är bättre att fisken landas och bereds här och går till livsmedel. Vad behövs för att ställa om?. Läs mer

2007 gav regeringen dåvarande Fiskeriverket i uppdrag att utreda om en minskning av skarpsill i Östersjön kunde vara en lämplig metod för att återfå rovfisken i Östersjöns utsjö- och kustområden. Bakgrunden var att bestånden av torsk, gädda och abborre minskat kraftigt samtidigt som bestånden av skarpsill ökat. Det fanns tecken på att torsken förlorat sin naturliga roll som rovfisk i ekosystemet, eftersom torsken i normala fall borde kunna hålla skarpsillsbestånden nere. Läs mer

Är det lämpligt att äta fet Östersjöfisk som innehåller höga halter av dioxiner och dioxinlika PCB:er? Ligger miljögiftshalterna under gränsvärdet för matfisk?. Läs mer

Östersjön har genomgått ett dramatiskt regimskifte. Från ett torskdominerat ekosystem under 1980-talet till ett av skarpsill dominerat system idag. Denna förändring antas ha gett upphov till kedjereaktioner som fortplantat sig i både utsjöns och kustens näringsvävar. Läs mer

Vi har påverkat Östersjön genom ett allt för stort fiske under en lång tid. Vårt fiske på framförallt torsk har dessutom inneburit att vi fått förändringar på lägre nivåer i födokedjan, hela vägen ner till algerna. Ny ekologisk forskning har genererat nya teorier om hur olika rovdjur och byten påverkar varandra. Läs mer

Läget för Östersjötorsken har förvärrats och fisken hamnar på rött ljus i WWFs uppdaterade fiskguide för 2018. Bara tre av tretton fiskarter i Östersjön finns på grönt ljus – garnfiskad abborre från Rigabukten, strömming från östra Östersjön och MSC-certifierad skarpsill från Lettland. Samtidigt som krisen fördjupas i vårt innanhav så finns positiva nyheter på andra håll. Läs mer

Kusten och öppna havet kopplas samman av arter som vandrar eller transporteras från eller till kusten. Fisklarver som driver in från utsjön kan till exempel bli föda åt kustlevande rovfiskar eller konkurrera med planktonätande kustfisk. Med matematiska modeller kan man undersöka hur larver av skarpsill och torsk liftar med havsströmmar från öppna havet, där de kläckts, till kusten. Läs mer

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, skarpsill och sill, och i sin avhandling visar hon att modellen kan avvändas för att testa hur olika förvaltningsscenarier påverkar bestånden. Läs mer

En ny avhandling visar att sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten – en strategi som kan göra dem sårbara när havsmiljön förändras. Läs mer