Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Fisket efter den akut hotade ålen i Östersjön får fortsätta under överskådlig tid enligt den svenska planen som nu skickats till EU. Kritiken är skarp från många håll. Läs mer

Att äta skeppsmask är inte bara nyttigt utan också otroligt klimatsmart. Det menar en grupp forskare i England som utvecklat en metod att odla det ökända skadedjuret som livsmedel. I säkerhets skull väljer man också att kalla arten för sitt något mer aptitliga namn: Nakenmussla.   Läs mer

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat. Läs mer

Fartyget Svea har kastat loss för vårens stora forskningsexpedition. Syftet är att med hjälp av observationer av fisk och fågel få en helhetsbild över hur Östersjöns ekosystem fungerar. Läs mer

Regeringen har skickat ut ett remissförslag om att ta bort det förbud mot anläggningar av kärnkraft som finns längs kusten bland annat i Bohuslän, på Öland och Gotland och i Stockholms skärgård Läs mer

Denna nya stiftelse ska arbeta för att förbättra Östersjöns miljö. Genom storskaliga, åtgärdsorienterade miljöprojekt och tillämpad forskning ska de visa vilka åtgärder som kan bidra till ett friskare hav och livskraftiga fiskebestånd. Projekten genomförs i samarbeten med universitet, myndigheter, länsstyrelser och företag. Läs mer

Majoriteten av den sill och skarpsill som fiskas i Sverige går till djurfoderproduktion i Danmark. Det är bättre att fisken landas och bereds här och går till livsmedel. Vad behövs för att ställa om?. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk handledning för att sätta ut förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd i naturhamnar. . Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Länsstyrelsen i Uppsala län vill komplettera uppföljningen av marina bevarandemål i naturreservatet Gräsö östra skärgård med regelbundna undersökningar av vegetationen på havsbottnarna. I detta syfte dykinventerades ett antal lokaler öster om Gräsö i månadsskiftet september-oktober 2019. . Läs mer

Miljötillståndet längs Svealandskusten måste förbättras. Åtgärdsbehoven är stora och vattenvårdsarbetet behöver intensifieras. Ambitionerna är höga och för att lyckas måste alla hjälpas åt. Läs mer

Avhandlingen beskriver pikophytoplanktons dynamik och samhällsstruktur i Östersjön. Resultaten visar att pikofytoplankton spelar en viktig roll i Östersjön, och visar på vikten av övervakningsprogram för att förstå dynamiken hos dessa pikofytoplankton. . Läs mer

Svampdjur är bland de tidigaste i livets djurträd. De är fastsittande och filtrerande djur som finns både marint och i sötvattensmiljöer. Många av arterna lever ihop med symbiontiska mikrober, främst bakterier, som antas bidra till deras kemiska försvar. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Djurplankton är en viktig grupp av organismer i havet. De är också populära livsmiljöer för olika mikrober som bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Sambandet mellan djurplankton och deras mikrober sträcker sig från fördelaktiga symbiotiska relationer till skadliga parasitiska interaktioner. Läs mer

Den här studien fokuserar på hur rättsliga system hanterar naturens komplexitet. Den analyserar hur rättsliga avgränsningar av ekosystem och fördelning av förvaltningsansvar till olika nivåer av administrationen påverkar prioriteringar och utfall inom naturresursförvaltning. Den utgår från synen att rätten måste vara lyhörd i förhållande till de föränderliga egenskaperna hos sociala-ekologiska system. Läs mer