Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Sommar, semester, sol och varmare vatten lockar många farkoster ut på havet, inklusive de snabba vattenskotrarna. De används som nyttiga bruksfordon av till exempel Sjöräddningen, men oftast fungerar de som snabba, motordrivna leksaker för ungdomar och vuxna. Läs mer

Varken maneter eller anemoner har hjärnor men trots det verkar de ha samma sömnbeteende som människor. Läs mer

Marina mikroorganismer "äter" klimatgasen metan som bubblar upp från havsbotten, och kan på detta vis bidra till lägre halter frisatt metan. Mikroberna kan dessutom anpassa sin konsumtion och äta mer när utsläppen ökar. Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

Blåmusslor och hjärtmusslor har minskat drastiskt längs västkusten de senaste 30 åren. En ny omfattande kartläggning från Göteborgs universitet pekar på att en kraftig ökning av krabbor kan vara en viktig orsak Läs mer

Mikroalger som växer på Grönlands isar gör isen mörkare. Detta får i sin tur isarna att smälta snabbare. Läs mer

En sammanställning över studier som påvisar att bläckfiskar och tiofotade kräftdjur, såsom humrar och kräftor, har förmåga att känna känslor. Baserat på resultaten från rapporten föreslås att dessa djurgrupper innefattas av Storbritanniens djurskyddslag. . Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk handledning för att sätta ut förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd i naturhamnar. . Läs mer

På botten utanför kusterna i södra Sverige finns ett världsunikt natur- och kulturarv bestående av stenålderslämningar som är mellan 11 500 och 8 000 år gamla. Men man vet inte så mycket om hur omfattande de här fornlämningarna egentligen är. . Läs mer

I denna rapport går Havsmiljöinstitutet på djupet med begreppet drivkrafter för att utreda om och hur sådana krafter kan användas inom förvaltning av marin miljö. Detta för att i sin tur utveckla åtgärder och styrmedel med målet att skapa en bättre havsmiljö. Större medvetenhet om människors beteende, drivkrafter och hinder kan bidra till utformning av mer effektiva åtgärder. Läs mer

Miljötillståndet längs Svealandskusten måste förbättras. Åtgärdsbehoven är stora och vattenvårdsarbetet behöver intensifieras. Ambitionerna är höga och för att lyckas måste alla hjälpas åt. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Det är svårare än man kan tro att avgöra miljörisker med mikroplaster. I denna avhandling har Sophia Reichelt visat några viktiga saker som man behöver ha koll på när man gör tester för att avgöra hur farliga mikroplaster – eller sotpartiklar –kan vara. . Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

Hur ska man hitta farliga kemikalier i ett hav där det finns hundratusentals olika kemiska ämnen, i en blandning av naturliga substanser och sådana som är skapade av människan? I denna avhandling har en metod för att förutsättningslöst leta efter dessa skadliga ämnen utvecklats. Ett antal havslevande arter med viktiga roller i Östersjöns ekosystem har valts ut, och med hjälp av masspektrometri har ”fingeravtryck” av de tusentals ämnen som fanns i dessa djur genererats. . Läs mer

Grunda kustområden i tropikerna är miljöer med ekologiskt viktiga funktioner och stor biologisk mångfald. Tyvärr har störningar på dessa system blivit vanligare under de senaste decennierna till följd av ökad mänsklig aktivitet i kustzonen. Av den anledningen finns ett allt större behov av att förstå viktiga processer och ekologiska mönster för att kunna förutsäga och dämpa negativ miljöpåverkan. Läs mer