Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.Läs mer

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

Krönika: Anders TuressonLäs mer

Samtliga biologiska processer som berör fiskar och ryggradslösa djur kan komma att påverkas om det inte sker en förändring, visar en ny analysmetod som tagits fram av en internationell forskargrupp Läs mer

Nyheten spreds med glädjerubriker under veckan: gråvalen har återvänt till Atlanten efter 300 år! Men orsaken till att den frånvarande jätten återvänder beror troligtvis på klimatförändringen. Läs mer

Förra året uppmättes rekordnivåer i haven när det gäller temperatur, försurning och havsnivå. Årets rapport från FN:s meteorologiska organisation visar att klimatförändringarna fortsätter att öka. Läs mer

Forskare föreslår en ny metod för att inventera skyddade marina områden, så att både de biologiska vinsterna och nyttan för oss människor tas med i beräkningarna. Det här kan ge en bättre värdering av de skyddade områdena. Läs mer

...för att skydda Nordeuropa mot stigande vattennivåer. Det föreslår två forskare som en radikal åtgärd mot framtida klimatförändring. En genomförbar nödlösning om vi misslyckas med att begränsa den globala uppvärmningen. Läs mer

En omedelbar kursändring är nödvändig, skriver Europeiska miljöbyrån EEA i samband med lanseringen av en rapport om miljötillståndet i Europa. Det nuvarande utbudet av politiska åtgärder ger en nödvändig grund, men räcker inte för att klara hållbarhetsvisionen och garantera fortsatt välstånd. Läs mer

På andra sidan Östersjön, vid Helsingfors universitets anrika fältstation i Tvärminne, gläds man åt ett alldeles nytt fartyg. En katamaran som är specialbyggd för att kunna gå i riktigt grunda områden. Hon döptes till Augusta under en högtidlig ceremoni i Helsingfors. Läs mer

Klimatförändring nämns ofta som nånting som kommer att ha en påverkan i framtiden. Men problemen är redan här. En ny studie visar att fångsterna redan påverkas som en direkt effekt av varmare hav. Läs mer

Läs mer

Forskningsprojektet ECOSUPPORT studerade hur den marina miljön i Östersjön kan komma att påverkas i framtiden genom klimatförändring och utsläpp av näringsämnen. I ett nummer av Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift AMBIO presenteras en del av projektets resultat. Det stod klart att en klimatförändring med ökad medeltemperatur och ökad nederbörd i Östersjöregionen bidrar till att övergödningssituationen kan komma att förvärras. Läs mer

FN:s meteorologiska organisation WMO ger varje år ut en rapport om de senaste trenderna när det gäller klimatförändringarna. Där redovisar de bland annat temperaturer i luft och hav, havsnivå, glaciärsmältning och extrema väderförhållanden. Årets rapport visar på en fortsatt snabb klimatförändring. Läs mer

En sammanställning och utvärdering av hur klimatförändringar kan komma att påverka Östersjön inklusive Kattegatt. Rapporten baserar sig på resultat från Baltic Assessment of climate change II (BACC II) och the Baltic Sea experiment (Baltex). Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

Vintern 2008 var lindrig, både i fråga om isens tjocklek och utbredning. Frågan är om det är ett tecken på klimatförändring, eller om det bara är en del i en naturlig variation. Under de senaste hundra åren har det funnits perioder som haft lika milda vintrar som denna. Läs mer

Blomningar av blågrönalger i Östersjön är inget nytt fenomen. De förekom redan för 8000 år sedan, i samband med att Östersjön blev ett brackvattenhav. Blomningarna har dock ökat i såväl utbredning som intensitet under de senaste femtio åren. Läs mer

Kisels kretslopp är av stor betydelse och påverkar via kiselager även den globala kolcykeln. Denna avhandling fokuserar på att utveckla metoder för att studera både löst och biologiskt bundet kisel och förstå vad resultaten innebär. Östersjön användes som studieområde, och slutsatsen var att kiselisotoper kan användas som historiskt arkiv för kiselalgtillväxt och att kisels kretslopp i Östersjön har förändras signifikant av mänsklig aktivititet. Läs mer

Ökad vattentemperatur och större tillgång till markbundet kol i Östersjön. Båda är tänkbara effekter av klimatförändring. Det råder komplexa förhållanden mellan temperatur och landbaserade närsalter såsom kol, kväve och fosfor och hur dessa interagerar är avgörande för hur fiskproduktionen kommer påverkas i framtiden,. Läs mer

Det kan finnas olika skäl till att man behöver förutsäga framtiden av ekologiska system, till exempel att bevara biologisk mångfald, upprätthålla biosäkerhet och att minska negativa effekter av en klimatförändring. Genom att beskriva osäkerhet i form av sannolikheter med probabilistiska metoder kan man göra förutsägelser om framtiden på ett strukturerat och åskådliggörande sätt.

I avhandlingen har Ullrika Sahlin klassificerat befintliga probabilistiska modeller av etablerings-framgång hos introducerade populationer av främmande arter. Läs mer

Stora brister i global vatteninformation. Den globala konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Djuren på Östersjöns bottnar är sammankopplade med livet i den fria vattenmassan via flera komplexa processer. Årstidernas växlingar av främst temperatur och ljus strukturerar artsammansättning, tillväxt, reproduktion och trofiska interaktioner. Både övergödning och klimatförändring påverkar dessa hittills förutsägbara växlingar, särskilt längst ned i näringsväven vilket kan få ödesdigra konsekvenser för arterna högre upp. Läs mer