Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra?Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.Läs mer

Syrebrist i sjöar och hav är en allvarlig miljöförändring med dramatiska effekter på livet i vattenekosystem. En effekt är att halterna av metylkvicksilver riskerar att öka.Läs mer

Klimatförändringarna påverkar haven, och därigenom även ekosystemen på land och människors livsmiljöer. Stora forskningsprogram har därför under de senaste åren arbetat med att försöka förstå processerna och förutsäga framtiden.Läs mer

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar.Läs mer

Havet spelar en avgörande roll för klimatet, biologisk mångfald och livet på jorden, men nämns knappt i den svenska skolans kursplaner. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet Läs mer

Havet håller planeten vid liv – men pressas av uppvärmning, föroreningar och ohållbart fiske. Nu lanserar EU OceanEye, en satsning som ska ge bättre data och snabbare varningssignaler om vad som händer under ytan Läs mer

Ett nytt AI-verktyg kan för första gången följa isberg när de driver, smälter och splittras i mindre delar i havet. Det kan också visa hur isberg hör ihop och återskapa "släktträd" för de olika delarna. Läs mer

Det som händer på havsbottnen stannar inte där. Nya rön visar att gruvavfall från djuphavsgruvor sprids upp i vattnet och riskerar att urholka näringskedjorna i havets ekosystem Läs mer

FN:s senaste klimatrapport visar att jorden är på väg på 2,5 graders uppvärmning. Haven drabbas hårt av de ökande temperaturerna, med korallblekning, stigande havsnivåer och förändrade ekosystem som följd Läs mer

Korallreven i varma vatten bedöms vara bortom räddning. En ny internationell klimatrapport slår fast att världen har passerat den första så kallade tippningspunkten i klimatsystemet Läs mer

Med hjälp av AI har forskare gått igenom material som filmats under 26 års tid i Kosterhavet. Resultaten visar att många arter återhämtat sig när trålningen begränsats – men även att värmetåliga arter minskat Läs mer

En av havets minsta invånare, cyanobakterien Prochlorococcus, spelar en avgörande roll för livet i världshaven. Trots sin mikroskopiska storlek står den för omkring fem procent av all fotosyntes på jorden och bidrar med upp till 20 procent av syret i haven. Nu visar ny forskning att stigande havstemperaturer kan minska mängden av den dramatiskt Läs mer

Just nu pågår FN:s tredje havskonferens. Syftet med mötet är att påskynda arbetet med att skydda havet och nyttja det på ett hållbart sätt Läs mer

Den 8 maj fyllde sir David Attenborough, med den världsberömda berättarrösten, 99 år. Samma dag hade filmen Ocean biopremiär – en film som enligt honom själv är hans livs viktigaste Läs mer

I denna informationsgrafik presenteras vad ekosystemtjänster är och varför det är viktigt för människan att det finns fungerande ekosystem och en biologisk mångfald. Förslagen i propositionen 2013/14:141 - En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster presenteras också i korthet. Materialet är fritt att använda i olika digitala och tryckta kanaler i samband med kommunikation om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Läs mer

Slutrapporten från projektet Values, den enda delen i Naturvårdsverkets forskningssatsning Värdet av Ekosystemtjänster som har havet i fokus. Genom att djupstudera två olika livsmiljöer i havet har Values visat hur ekosystemfunktioner kan karteras, kvantifieras och värderas. Genom att relatera värde och nytta av olika typer av ekosystemtjänster till mänsklig påverkan har annars osynliga kostnader för miljöproblemen påvisats. Läs mer

Utredningen har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Förslagen fokuserar på två olika tidsperspektiv: - dels direkta åtgärdsförslag för att på kort sikt öka medvetenheten och främja integrering av ekosystemtjänsters värde i beslutsprocesser, - dels åtgärder för att mer långsiktigt främja en vidareutveckling av kunskapsunderlaget som grund för mer kompletta analyser av åtgärdsalternativ för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Slutsatsen dras att befintlig kunskap inte räcker för att slutgiltigt bestämma vilka åtgärder som är relevanta och skäliga eller för att bedöma kostnadseffektiviteten. Läs mer

Ekosystemtjänster som begrepp har fått ett allt större genomslag i hanteringen av havsmiljöfrågor till exempel i havsmiljödirektivet. Den här rapporten syftar till att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. . Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

I FN-rapporten efterlyser man ett nytt synsätt för att räkna in alla de värden som fungerande och hållbara ekosystem ger oss. Rapporten slår fast att värdet av ekologiskt intakta skogar, sötvatten, jord och korallrev ofta är högre än de ekonomiska vinsterna av exploatering. . Läs mer

Huvudsyftet med rapporten är att avgöra om Europas hav kan bedömas som friska, rena och ostörda, samt produktiva. Dessa är tre centrala aspekter i EU:s viktigaste havspolitiska instrument - the Marine Strategy Framework Directive - och inbegriper tillståndet i marina ekosystem samt de mänskliga drivkrafterna som pådrivande faktorer i förändringar i ekosystem. Syftet är också att identifiera de viktigaste hållbarhetsutmaningarna som haven står inför, samt hur EU ska ta sig an dessa. Läs mer

Människor är beroende av hav och kuster och dess resurser för sin överlevnad och sitt välbefinnande. Kustekosystemen i Norden bidrar med en mängd stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster till befolkningen. I denna studie har dessa tjänster värderats genom utvalda exempel, och tillämpningar för förvaltningen av kustekosystemen utarbetats. Läs mer

Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett alltmer populärt sätt att förvalta fisk, skaldjur och ekosystem världen över, ett sätt som strävar mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i användningen av natur och naturresurser. Förvaltningen ska då ta hänsyn till hela ekosystem, inklusive plankton, strandväxter, fiskens lekhabitat och olika rovdjur som tumlare, säl och skarv. Intressenter som yrkesfiskare, fritidsfiskare, miljöorganisationer och allmänhet ska involveras i förvaltningen. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Vattenbruk har en allt mer betydande roll i den globala produktionen av fisk, skaldjur och alger. De miljömässiga effekterna av den ökade produktionen är styrda av typen av vattenbruk och beror på var odling placeras. Ibland kan landskapets olika förutsättningar göra att vissa typer av vattenbruk systematiskt hamnar i eller nära specifika ekosystem, ett fenomen som i denna avhandling benämns som en länk mellan vattenbrukssystem och ekosystem. Läs mer

Akvatiska ekosystem utgör grunden för ett brett spektrum av betydelsefulla ekosystemtjänster. De utsätts i ökande grad för påfrestningar från oss människor, såsom föroreningar och klimatförändringar. I denna avhandling undersöktes ekologiska effekter av föroreningar i akvatiska ekosystem hela vägen från cellnivå till ekosystemnivå, genom att använda modellekosystem med ökande komplexitet. Läs mer

Den här avhandlingen visar att klimatförändringar inte bara påverkar fiskars beteende och utbredning, utan att de även kan driva på evolutionen. Genom att undersöka abborrar i ett uppvärmt område har hon kunnat se hur de har anpassat sig till att leva i högre temperaturer. Läs mer

Andelen korallrev som är hotade har ökat avsevärt de senaste decennierna och har lett till en fokusering på frågor som rör revens resiliens och dess förvaltning. Resiliens, dvs. hur väl ett ekosystem kan absorbera störningar utan att ändra identitet, är ett begrepp som kan användas för att bl. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

Denna avhandling undersöker innovativa metoder för att sanera förorenade sediment från Östersjön värst utsatta kustmiljöer. Olika sorbent användes för tunnskiktstäckning (thin-layer capping, TLC), och testades för att fastställa saneringspotential och ekologisk påverkan på bottnarnas ekosystem. . Läs mer

Djurplankton är en viktig grupp av organismer i havet. De är också populära livsmiljöer för olika mikrober som bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Sambandet mellan djurplankton och deras mikrober sträcker sig från fördelaktiga symbiotiska relationer till skadliga parasitiska interaktioner. Läs mer

Havsfåglar kan berätta en hel del om de ekologiska förändringar som sker under havsytan. Det visar en ny avhandling av Martina Kadin, från Stockholm Resilience Centre. Den handlar om samspelet mellan havsfåglar och tillståndet i haven med speciellt fokus på fiske och andra ekosystemtjänster. Läs mer

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten. Läs mer

Radioaktiva ämnen från kärnkraftverkens avloppsvatten hamnar vanligen i havet efter olyckor, och påverkar ekosystemen på bottnarna. Plattfiskar utanför kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi i Japan har fortfarande höga halter av radioaktivitet sedan olyckan 2011. Kunskapen om hur dessa radionuklider transporteras och distribueras i näringskedjan och hur andra miljöfaktorer påverkar vad som händer är fortfarande relativt okänt. Läs mer