Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Strandskyddet ger allmänheten tillgång till stränder, och skyddar växt- och djurliv i känsliga kustmiljöer. Men stränderna är attraktiva och därigenom ekonomiskt värdefulla. Lagen om strandskydd är satt under hård press.Läs mer

Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Även nedbrytbar plast som tillverkas av rörsocker är miljöfarligt och kan skada bland annat fiskar. Forskare vid Göteborgs universitet ser att abborrar ändrar sitt beteende när de exponeras för den så kallade bioplasten. Läs mer

För första gången har forskare hittat fascinerande kabelbakterier i syrefria bottensediment. Något som väcker fler frågor om liv i ogästvänliga havsmiljöer. Läs mer

En ny studie visar att när mängden plast ökar i haven så ökar också antalet plastnedbrytande mikroorganismer. Sådana mikroorganismer skulle kunna användas industriellt för att förbättra vår återvinning av plast. Läs mer

Kräm gjord på alger, torskrygg, kungskrabba och blåmusselsås. Menyn på årets Nobelfest gick i havets tecken och kungligheter och pristagare kunde bland annat njuta av alger odlade på Västkusten. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att just alger har alla möjligheter att bli framtidens stora proteinkälla. Läs mer

EU-parlamentet har nyligen antagit en resolution för att skydda den biologiska mångfalden. Det är ett viktigt ställningstagande på hög politisk nivå som visar att vi måste agera kraftfullt, säger forskningsledaren vid Centrum för biologisk mångfald på SLU. Läs mer

Maneter saknar en central hjärna. Trots det har de en förmåga att lära sig. I experiment har en forskargrupp lyckats träna kubmaneter att både känna igen och undvika hinder. Läs mer

Grunda havsområden är viktiga för biologisk mångfald och grunden för många ekosystemtjänster. I en mycket smal zon närmast kusten ska fiskyngel och vadarfåglar samsas med industrihamnar, bryggor och en semesterfirande befolkning, i en naturmiljö där havsbottnarnas karaktär och sammansättning skapar förutsättning för olika typer av biotoper som sjögräsängar, blåstångsklippor och långgrunda sandbottnar. Hur störda är våra grunda havsområden?. Läs mer

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning genomförts av hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i dumpningsområdena Måseskär och Gotlandsdjupet. . Läs mer

Denna rapport sammanställer kunskapen om organismers rörelser i kustzonen. Syftet är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer, hur den påverkas av olika verksamheter samt belysa hur ett förändrat klimat kan påverka konnektiviteten. . Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Baserat på en undersökning av utvecklingen av bioprospektering och patentering av genetiska resurser i djuphavsområdet undersöker studien hur reglerna i FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (WTO TRIPS) gäller för sådan verksamhet.

Avhandlingen visar hur reglerna i dessa fördrag ger olika och till synes motstridiga skyldigheter för stater när det gäller bioprospektering i djuphavet. Det diskuteras även hur så kallade prima facie-normkonflikter i vissa fall kan lösas på grundval av principerna för tillämpning och tolkning av fördrag enligt Wienkonventionen om traktaträtten. Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt föda en växande befolkning är en av vår tids stora utmaningar. På senare tid har flera globala bedömningar lyft fram vikten av den marina miljön för tillgången på mat, ofta kallad blå mat, samt den tillhörande mångfalden av försörjningsmöjligheter. . Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer