Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?Läs mer

Läs mer

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Torsk är en marin art anpassad för ett liv i salt vatten. Men för åtminstone vissa torskar behöver havet inte vara lika salt som man tidigare trott, det visar försök som gjorts på ålandstorsk; den välmående torsk som fortfarande simmar i Ålands hav. Läs mer

I Ålands hav är salthalten för låg för att torsken ska kunna fortplanta sig. Ändå finns ett bestånd av välmående och snabbväxande individer just här. Ny forskning har undersökt var dessa kommer ifrån. Läs mer

Bara en spillra återstår av torskbestånden i östra Östersjön och fiskarnas tillväxt har aldrig varit så låg som nu. Det är den dystra slutsatsen i en ny studie baserad på fiskmärkningsdata från 1955 till 2019. Läs mer

Det kritiska läget för torsken beror till stor del på fisket. Men det räcker inte att bara sluta fiska för att bestånden ska återhämta sig. Det framgår av en ny kunskapssammanställning från SLU. Läs mer

Under några år har Havets hus fångat in småtorskar som fått växa till sig i akvarier innan de släpps tillbaka i havet igen. Nu har 50 av de här torskarna försetts med sändare så att man kan följa hur det går för dem. Läs mer

Medan torsken i stora delar av Östersjön kämpar för sin överlevnad, frodas den i Ålands hav. Här växer fiskarna sig stora och feta och nu har forskarna upptäckt något märkligt – i torskarnas hörselstenar fanns extremt höga halter av grundämnet bor Läs mer

Att använda burar för att att fånga torsk är ett effektivt sätt att undvika skador från sälar. Burar är samtidigt ett skonsamt redskap där fisken kan hanteras levande efter fångst. En negativ egenskap med detta fiske, för fiskaren, är att burfångad torsk är magrare än torsk fångad i mer traditionella redskap, som nät. Läs mer

Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick. Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Denna rapport innehåller en översiktlig lägesbeskrivning av yrkesfisket i Norrbottens kustområde. Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett bättre kunskapsunderlag med bättre regional upplösning än vad som funnits tillgängligt tidigare. . Läs mer

Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk handledning för att sätta ut förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd i naturhamnar. . Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer

Kan laboratoriekläckta larver stärka Östersjöns torskbestånd? En ny avhandling har undersökt om utsättning av larver kan bidra till återhämtning, och vad som krävs inför en utplantering. . Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Hur ska man hitta farliga kemikalier i ett hav där det finns hundratusentals olika kemiska ämnen, i en blandning av naturliga substanser och sådana som är skapade av människan? I denna avhandling har en metod för att förutsättningslöst leta efter dessa skadliga ämnen utvecklats. Ett antal havslevande arter med viktiga roller i Östersjöns ekosystem har valts ut, och med hjälp av masspektrometri har ”fingeravtryck” av de tusentals ämnen som fanns i dessa djur genererats. . Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer