Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

EU-parlamentet har nyligen antagit en resolution för att skydda den biologiska mångfalden. Det är ett viktigt ställningstagande på hög politisk nivå som visar att vi måste agera kraftfullt, säger forskningsledaren vid Centrum för biologisk mångfald på SLU. Läs mer

Den 22 maj firas den biologiska mångfaldens dag världen över. FN har instiftat dagen för att lyfta livets rika variation – en avgörande förutsättning även för människans framtid på jorden Läs mer

Även nedbrytbar plast som tillverkas av rörsocker är miljöfarligt och kan skada bland annat fiskar. Forskare vid Göteborgs universitet ser att abborrar ändrar sitt beteende när de exponeras för den så kallade bioplasten. Läs mer

Nya DNA-tekniker hjälper till att avslöja det osynliga livet i havet. Forskare menar att metoderna kan ge en tydligare bild av havens hälsa och bidra till bättre miljöövervakning. Läs mer

Varje höst får forskare i hela landet svar på om just deras projekt fått finansiering. Havet.nu ställde några frågor till Tom Staveley, en av de få lyckligt lottade unga marina forskare som nu fått pengar från Formas. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

Denna rapport sammanställer kunskapen om organismers rörelser i kustzonen. Syftet är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer, hur den påverkas av olika verksamheter samt belysa hur ett förändrat klimat kan påverka konnektiviteten. . Läs mer

Grunda havsområden är viktiga för biologisk mångfald och grunden för många ekosystemtjänster. I en mycket smal zon närmast kusten ska fiskyngel och vadarfåglar samsas med industrihamnar, bryggor och en semesterfirande befolkning, i en naturmiljö där havsbottnarnas karaktär och sammansättning skapar förutsättning för olika typer av biotoper som sjögräsängar, blåstångsklippor och långgrunda sandbottnar. Hur störda är våra grunda havsområden?. Läs mer

För att minska utsläppen av koldioxid och svavel bygger allt fler svenska rederier fartyg som drivs med flytande naturgas, LNG, i stället för fossil bunkerolja. Nästa steg är att byta ut LNG mot flytande biometan, LBM, som produceras genom olika förnybara produktionstekniker. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel, och har som mål att uppnå en fossilfri drift. Läs mer

Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

Utsläpp av vegetabiliska oljor tillåts delvis men kan skada marina ekosystem, visar denna rapport från Havsmiljöinstitutet. . Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Baserat på en undersökning av utvecklingen av bioprospektering och patentering av genetiska resurser i djuphavsområdet undersöker studien hur reglerna i FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (WTO TRIPS) gäller för sådan verksamhet.

Avhandlingen visar hur reglerna i dessa fördrag ger olika och till synes motstridiga skyldigheter för stater när det gäller bioprospektering i djuphavet. Det diskuteras även hur så kallade prima facie-normkonflikter i vissa fall kan lösas på grundval av principerna för tillämpning och tolkning av fördrag enligt Wienkonventionen om traktaträtten. Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt föda en växande befolkning är en av vår tids stora utmaningar. På senare tid har flera globala bedömningar lyft fram vikten av den marina miljön för tillgången på mat, ofta kallad blå mat, samt den tillhörande mångfalden av försörjningsmöjligheter. . Läs mer