Havet.nu

Artiklar

så funkar havet

havsområden

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att...Läs mer

livsmiljöer

Faktasida från Livet i havet

Det fria vattnet

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskart...Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Kvicksilver i fisk

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinn...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Sommarboende med havsutsikt

Drömmen om sommaren framställs ofta i media via bilder av skärgårdshus eller stugor med bryggor och strandtomter. Frågan är varför vistelserna vid hav och sjöar blir betydelsefulla inslag i livsföring...Läs mer

vårt ansvar

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Skyddar vi ålen tillräckligt bra?

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?...Läs mer

miljöövervakning

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havet från rymden

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Marint faunaväkteri

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 2/2020

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt....Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Abborren i en varmare framtid

Hur växelvarma djur som fisk kommer att svara på ett varmare klimat är till stora delar okänt idag. Forskare undersöker vad som händer med abborrens fysiologi....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Art i fokus: Sjögurkan

Curryfisken finns i stora delar av världens tropiska vatten. Den kan bli 60 centimeter lång och kan svälja enorma mängder sand....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gifter orsakar svårupptäckta problem

Båtskrov och annan utrustning i havet, som oljeplattformar och vågkraftverk, utsätts för påväxt av olika marina organismer. För att motverka detta används giftiga färger....Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Den hotade ålen

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Kinas aptit för sjögurkor

Knappast någon marknad i världen är förknippad med så mycket myt, nyfikenhet och opinion som den kinesiska lyxmarknaden med torkade marina produkter....Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gäddors lek engagerar många

Hälften av Östersjöns gäddor leker i sötvatten. Ett stort bekymmer är att många lämpliga lekområden försvunnit genom utdikning, bebyggelse och vandringshinder av olika slag....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Smörbultsfiskar - anpassningsbara doldisar

Smörbultarna har tidigare varit havets doldisar, men uppmärksammas alltmer i takt med att den svartmunnade smörbulten gör sitt intåg i svenska vatten....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

DNA-metod kan förenkla havets detektivarbete

Främmande arter som sprider sig kan vara svåra att identifiera, men pågående utveckling av DNA-baserade metoder kan underlätta arbetet....Läs mer

farliga ämnen

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Forskare på jakt efter mikroplast i Östersjön

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet....Läs mer

farliga ämnen

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Östersjön - en frisk framtid

Förbättrad lagstiftning och nya reningsmetoder som klarar att ta hand om läkemedelsrester kan vara räddningen för våra ekosystem....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Länkar i tropiska havslandskap

Fiskar som vandrar mellan mangrove, sjögräsängar och korallrev fyller en mycket viktig uppgift som mobila länkar mellan miljöerna....Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Livsmiljöer i havet måste skyddas

För att bevara havslevande arter måste vi skydda deras livsmiljöer. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Födobrist verkar stoppa rovvattenloppa

Sedan rovvattenloppan dök upp på 1990-talet har den spridit sig till stora delar av Östersjön. På senare tid har dock spridningen norrut mattats av eller till och med upphört....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Labben - kustens fullfjädrade pirat

Kustlabben är en mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. Ute till havs lever den som en pirat....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Bottnarna avslöjar

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia....Läs mer

livsmiljöer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Under ytan i Östersjön

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?...Läs mer

så mår havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Lättare att säga hur havet mår

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Krönika miljöminister Karolina Skog

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Scary Seafood

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna....Läs mer

i vår tjänst

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

När matproduktionen flyttar ut till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att of...Läs mer

vårt ansvar

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Genusperspektiv inom havsplaneringen

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefatt...Läs mer

engagera dig

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Inte lätt att välja rätt

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika ...Läs mer

i vår tjänst

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livs...Läs mer

farliga ämnen

avfall

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Hushåll, avlopp och svårfångade kemikalier

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess inv...Läs mer

båtar och fartyg

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Båtlivets miljöpåverkan går att begränsa

Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska mil...Läs mer

livsmiljöer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Bubbelrev

Förra sommaren upptäcktes ett antal tidigare okända bubbelrev i Kattegatt. Det handlar om komplicerade kalkstrukturer som verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Spindlar, strandens vanligaste rovdjur

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!...Läs mer

klimat

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Sjukare skaldjur i framtidens hav

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsument...Läs mer

mångfald

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Betesdjur till sjöss bevarar mångfald

Östersjön har världens största skärgård. Den traditionella förflyttningen av betesdjur mellan öar och gräsmarker har varit fundamental för att bibehålla artrikedomen på öarna....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Art i fokus: Sjöborre

Den ätliga sjöborren brukar beskrivas som vår största sjöborre. Ibland kamouflerar den sig själv med alger och musselskal, kanske för att inte hamna på middagsbordet....Läs mer

livsmiljöer

Faktasida från Livet i havet

Grunda mjuka bottnar

Vid de grunda mjuka bottnarna är vattnet ofta mer stillastående än ute i fjärdar och öppet hav. Öar, uddar och trösklar gör vattenutbytet och vågrörelserna mindre, vilket ger varmare vatten. Här brede...Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Sexuell eller klonal förökning?

Att föröka sig sexuellt är krångligt och bryter lyckosamma genkombinationer. Trots det är det den absolut vanligaste formen av reproduktion i både djur- och växtriket....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Ejdern - skärgårdens ikon

Ejdern är en av våra mest välkända sjöfåglar. Ankomsten av skärgårdens flaggskeppsfågel, med hoande gudingar och skrockande ådor, är ett mycket välkommet vårtecken längs våra kuster....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Vitaminbrist i havet

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade....Läs mer

livsmiljöer

exploatering

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Landskapsperspektiv i havsplaneringen

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer....Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt /

Om Havsutsikt

Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Mört - ingen skräpfisk

Mörten är en av de allra vanligaste fiskarterna i Östersjöns grunda kustområden. Många har först stiftat bekantskap med den silvriga, rödögda och pigga fisken vid mete i någon skärgårdsvik eller sjö....Läs mer

så funkar havet

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Kolet forskarna glömde

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens p...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havsutsikt 1 2019

Läs mer

Faktasida från Livet i havet

Fakta

Hur fungerar egentligen havet? Vem äter vem, och vad är det som styr var växter och djur finns? Varför är vattnet i Östersjön bräckt, och hur såg det ut för tiotusen år sedan? Det finns många spännand...Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Havsutsikt 2 2016

Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Havsutsikt 1 2017

Läs mer

ur tidskriften Havsutsikt 1/2014

Havsutsikt 2 2014

Läs mer

Faktasida från Livet i havet

Östersjöns historia

Nyheter

klimat

Nyhet2021-01-07

Sjöstjärnor kvävs i varma hav

Sjöstjärnor världen över påverkas av det allt varmare havsvattnet. Det som man tidigare trodde var ett slags infektion har visat sig istället bero på att sjöstjärnorna fått svårt att andas. Läs mer

havsområden

livsmiljöer

vårt ansvar

exploatering

Nyhet2020-12-14

Strandskyddet under lupp - igen

Strandskyddet som ska skydda Sveriges stränder från exploatering, har setts över igen. Regeringens utredare föreslår bland annat att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden. Miljörörelsen är skeptisk, liksom många forskare. Läs mer

mångfald

forskning

livsmiljöer

Nyhet2020-12-14

Livet uppstod i en pöl?

Man har länge antagit att livet på jorden uppstod i havet. Den kemiska miljön som krävs för att bilda de nödvändiga biopolymererna har dock lett till att vissa forskare tänkt om. Kanske uppstod livet i en pöl på land istället? Läs mer

miljöövervakning

Nyhet2020-12-07

eDNA kan hjälpa oss att räkna fisk i havet

För att förvalta fiske måste man ha en uppfattning om hur mycket fisk det simmar i havet. Det traditionella sättet att uppskatta det är att göra trålningar, men kanske kan vi i framtiden räkna fisken utan att ens fånga den? Nu visar forskare att mängden fisk-DNA i vattenprov stämmer väl överens med den mängd fisk som hamnar i trålen. Läs mer

i vår tjänst

Nyhet2020-11-20

Miljonsatsning på Hållbar sjömat

Forskningsrådet Formas satsar 48 miljoner under fyra år för att bygga upp ett centrum - Blue Food - som ska göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat. Läs mer

livsmiljöer

exploatering

Nyhet2020-11-16

Ålgräset skyddas i Göteborg

Göteborgs stad har nyligen beslutat att anlägga speciella skyddsområden för ålgräs. Ytterst glädjande eftersom närmare 80 procent av ålgräsängarna i södra Bohuslän har försvunnit sedan 1980-talet, säger forskare. Läs mer

så mår havet

Nyhet2020-11-06

Äntligen! Nu tar sig ålgräset

Under flera år har Göteborgs Hamn försökt återplantera ålgräs i skärgården, med nedslående resultat. Men nu har provplanteringarna äntligen tagit sig och projektet ska skalas upp. Läs mer

övergödning

klimat

livsmiljöer

Nyhet2020-10-27

Övergödning leder till flippade ekosystem

Under en dag simmade sammanlagt tre ton fisk och skaldjur upp på land för att dö på stranden. Nu säger forskare att ekosystemet i Europas största saltvattenlagun, Mar Menor i södra Spanien, befinner sig i en ekologisk nödsituation. Läs mer

vårt ansvar

livsmiljöer

Nyhet2020-10-14

Regeringen på ålgräsets sida

Ett ärende om att skydda stora delar av de grunda vattnen runt Amundön i Göteborgs södra skärgård hamnade på regeringens bord efter att fastighetsägare överklagat. Regeringen menade att skyddet av de höga marina värdena var viktigare. Läs mer

fiske

vårt ansvar

Nyhet2020-09-03

Forskare vill se omedelbart stopp på ålfiske

Ett totalstopp för ålfiske, kombinerat med ökad miljöövervakning och färre vandringshinder. Det är vad som behövs för att säkra det europeiska beståndets återväxt, menar forskarna Henrik Svedäng och Charles Berkow från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Läs mer

Se fler nyheter

Avhandlingar

Stockholms universitet 2016

Kolbindningsprocesser i tropiska sjögräsängar

Tropiska sjögräsängar spelar en viktig roll i klimatförändringen eftersom de kan avskilja och lagra stora mängder antropogent kol i växtbiomassa och sediment. I denna avhandling har mängden organiskt ...Läs mer

Stockholms universitet 2010

Variationer hos kvävefixerande cyanobakterier i tropiska sjögräsängar

Sjögräsängars höga primärproduktion och habitaten de utgör är av stor vikt för mycket marint liv. Den här studien visar att mångfalden bland cyanobakterier i sjögräsängar vid kustområden i Indiska oce...Läs mer

Stockholms universitet 2008

Mänskliga störningar i sjögräsängar: Vad betyder de för kustzonsförvaltning?

Klarar sig havets barnkammare i en föränderlig värld? Även "hållbara" aktivititer som kustnära småskaligt fiske och algodling påverkar de ytterst viktiga ekosystemen som tropiska sjögräsängar utgör. ...Läs mer

Göteborgs universitet 2006

Sjögräsängar, samhällsekologi och habitatdynamik

...Läs mer

Stockholms universitet 2017

Variationer i sjögräsängars kapacitet för kollagring

Sjögräsängar anses vara mycket effektiva koldioxidsänkor, med kapacitet att lagra betydande mängder kol under lång tid, och därigenom buffra mot en global uppvärmning.

I denna avhandling h...Läs mer

Göteborgs universitet 2011

Främmande fiskarter i östra Medelhavet: Invasionsbiologi i kustekosystem

Spridning av främmande arter i östra Medelhavet är en pågående och accelererande process. Främmande arter rapporteras regelbundet från flera av kustens livsmiljöer men mycket grundläggande kunskaper o...Läs mer

Stockholms universitet 2012

Ekologiska länkar mellan östafrikanska havslandskap

Korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar utgör en komplex mosaik av livsmiljöer i tropiska vatten. Om och hur dessa system hänger ihop är dock nästan helt okänt. I denna avhandling undersöks hur län...Läs mer

vårt ansvar

havsområden

Stockholms universitet 2020

Så skyddas tropiska sjögräsängar bäst

Tropiska sjögräsängar och korallrev är några av de mest produktiva och artrika ekosystemen på jorden. Dessa ekosystem förser människor med ekosystemtjänster, såsom att skydda våra kuster från stormar,...Läs mer

Se fler avhandlingar