Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson.Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

Hur ser klimatet ut om 100 år med dagens industriella utveckling? Vad händer om vi ökar eller minskar utsläppen från fossila bränslen? De svar som klimatmodellerna ger kan ligga till grund för viktiga politiska beslut.Läs mer

Miljöåtgärder ger resultat. Det stod klart när forskare upprepade de undersökningar som professor Mats Wærn gjorde på 60-talet. Men fler åtgärder krävs.Läs mer

Hur mår havet egentligen? Utförliga svar på den vanliga frågan finns i de rapporteringar om miljötillståndet i våra hav som regelbundet ges ut - på papper eller digitalt. Här är en översikt över de viktigaste svenska havsrapporterna.Läs mer

Läs mer

Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter Läs mer

Sedan 2021 har anslagen till marin och akvatisk miljöövervakning minskat med över 40 procent. I en debattartikel i Altinget varnar forskare från flera universitet för konsekvenserna av neddragningarna Läs mer

De tre länsstyrelserna längs västkusten konstaterar att tillståndet i havsområdena Skagerrak och Kattegatt är allvarligt, och att utvecklingen nu till och med går åt fel håll. Läs mer

Fortfarande är vatten, sediment och ryggradslösa djur förgiftade av den olja som läckte ut i Blekinge när fartyget Marco Polo gick på grund 2023 Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

Regeringen vill tillföra 160 miljoner kronor till hav och vatten i sin nya budget. Det innebär en viss återställning av de stora nedskärningarna från förra året Läs mer

De senaste åren har det från flera håll rapporterats om minskande bestånd av gädda i Östersjön. Nu bekräftar en nyligen publicerad studie från SLU att många bestånd har minskat, särskilt längs den svenska kusten. Läs mer

I regeringens budget för 2023 är havsmiljöfrågorna inte i fokus, men havet riskerar att drabbas negativt av stora nedskärningar i miljöövervakningen. Läs mer

Sveriges forskningsfartyg R/V Svea öppnar för kostnadsfria forskningsexpeditioner under en vecka i oktober. Syftet är att locka fler forskare att upptäckta denna förnämliga resurs. Och att stimulera till nya samarbeten och mer forskning till havs. Läs mer

I Östersjön finns zoner med syrefritt vatten. De här områdenas utbredning övervakas med vattenprover, men nu har forskare också lyckats spåra syrebristen med hjälp av ekolod. En metod som skulle kunna göra miljöövervakningen effektivare. Läs mer

Hur kan vi få bättre koll på våra grunda vikar? Ett samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser och SLU Artdatabanken har tagit fram råd och riktlinjer för de närmaste årens miljöövervakning. Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar under 2015-2020 utgår från Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens riktlinjer för miljöövervakning. Avvägningar har gjorts med hänsyn till länets dominerande miljöproblem och andra aktörers övervakning i länet. Länsstyrelsen prioriterar miljöövervakning av makroalger och bottenfauna som framför allt följer upp effekter av övergödning. Läs mer

Rapporten ska ge läsaren en översiktlig bild av de behov av övervakning som finns. Förutom de krav som redan ställs på en effektiv miljöövervakning, ställer uppföljning och utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen och dess preciseringar, samt andra kravställare, främst EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv, delvis nya krav på en anpassning av den nationella miljöövervakningen. Rapporten presenterar de delprogram som ingår i de båda programområdena Sötvatten och Kust och hav, samt en beskrivning av den fortsatta revideringen av miljöövervakningen som planeras de kommande åren. Läs mer

De uppgifter som tas fram inom miljöövervakningen är inte tillräckliga för uppföljning av miljökvalitetsmålen inom miljömålssystemet. Samtidigt utgör det statliga programmet för miljöövervakning endast en del av den samlade uppföljningen av miljötillståndet i Sverige. Detta konstaterar Statskontoret i en rapport till Miljödepartementet. Läs mer

Miljöövervakning omfattar långsiktiga och återkommande studier, där tillstånd, trender, effekter och processer i den yttre miljön följs. Största förändringen de närmaste åren kommer ske inom programområdet Kust och hav. Länsstyrelsen kommer framöver endast bekosta den ena av de två provtagningsplatserna inom Frekvent pelagial övervakning samt minska provtagningsfrekvensen för vissa variabler. Läs mer

Rapporten beskriver hälsa, miljögifts- och beståndsstatus hos nio av Östersjöns marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Läs mer

Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet utförs med stöd av svensk miljöövervakning. Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med korrekt och samlad information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Läs mer

I rapporten lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020. . Läs mer

Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007. Läs mer

Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Läs mer

Satelliter som regelbundet cirklar runt jorden kan användas för att studera hav och kustområden. Mätningar av vattnets färg kan länkas till bio-optik, dvs hur ljuset påverkas av levande organismer och annat löst och suspenderat material i vattnet. Avhandlingen syftar till att länka samman bio-optiska och fjärranalysmätningar med miljöövervakning och förvaltning av Östersjön för att kunna tillämpas inom exempelvis EU:s Vattendirektiv och Helsingforskommissionens Baltic Sea Action Plan. Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Hälsan hos en fisk säger mycket om vilken miljö den lever i. Framför allt är man intresserad av hälsoeffekter som orsakas av olika typer av föroreningar och miljögifter. I denna avhandling presenteras undersökningar på abborrhonor från centrala Stockholm ut till öppet hav, samt från kustområden som anses opåverkade av direkta punktkällor. Läs mer

Fluorescens kan användas inom olika områden för analys av prover. Olika substanser ger skilda fluorescensprofiler. Om dessa inte helt överlappar varandra kan substanserna särskiljas. Läs mer

Läs mer

Stora brister i global vatteninformation. Den globala konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Läs mer

Under slutet av 1960-talet upptäcktes att Östersjön var svårt förorenat av långlivade organiska miljögifter såsom PCB och DDT. Det visade sig senare att dessa ämnen orsakat reproduktionsproblem hos både säl och havsörn. Upptäckterna ledde till att ett omfattande miljöövervakningsprogram startades. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer