Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Kan ekosystembaserad förvaltning vara räddningen för havsmiljön? ...och hur hanterar vi bäst vår oro för framtidens hav? Att dela kunskap är en viktig del i lösningen.Läs mer

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.Läs mer

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte.Läs mer

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.Läs mer

Just nu pågår European Ocean Days i Bryssel. Det är ett veckolångt evenemang där havsfrågor diskuteras mellan olika intressenter. De är också en viktig del av förberedelserna för den europeiska havspakten, som utgör ramverk för all havsrelaterad EU-politik. Läs mer

De tre länsstyrelserna längs västkusten konstaterar att tillståndet i havsområdena Skagerrak och Kattegatt är allvarligt, och att utvecklingen nu till och med går åt fel håll. Läs mer

Vi är långt från att uppnå viktiga klimatmål, och vi måste agera snabbt och kraftfullt! Det är huvudbudskapet i den rapport som nyligen publicerades av Världsmeteorologiska organisationen. Läs mer

Hur kan räkor och fisk odlas på ett alltigenom hållbart sätt? Det ska undersökas i en studie ledd av forskare från Umeå universitet Läs mer

Nu har Lektionsbanken om Östersjön lanserats – ett nytt pedagogiskt material som ska göra det lättare och roligare att undervisa om hav och hållbar utveckling Läs mer

WWF har släppt sin årliga fiskguide med rekommendationer om vilka fiskar man bör undvika att lägga på tallriken. Nytt är att strömmingen från Östersjön får rött ljus. Läs mer

År 2015 satte FN upp 17 globala hållbarhetsmål för en bättre värld. Målen ska uppnås år 2030, och vart fjärde år ges en rapport ut som följer upp arbetet med dem. Årets rapport visar att världens länder är långt ifrån att nå upp till hållbarhetsmålen. Läs mer

Nu har ICES kommit med sitt förslag på nästa års fiskekvoter för strömming och sill. Deras råd är att fångsterna bör minskas kraftigt – men enligt svenska forskare är det fortfarande inte tillräckligt för att säkra bestånden. Läs mer

IPCC:s nya klimatrapport är tydlig i sitt budskap: Utsläppen fortsätter att öka och dagens ansträngningar inte är tillräckliga för att stoppa den globala uppvärmningen. Men det finns hopp – om världen agerar ordentligt och på en gång, och börjar använda den teknik som redan finns. Läs mer

Ikväll sänder SVT dokumentären Tomt hav, som berättar om hur matfisken har minskat dramatiskt här i Sverige och på många andra håll i världen. Finns det något att göra för att vända den här utvecklingen? Läs mer

Utredaren har haft i uppdrag att se över myndigheterna inom livsmedelsområdet: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Utredningen föreslår bland annat att dagens fyra myndigheter ersätts av tre nya: Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för havsresurser och fiske samt Myndigheten för jordbruk och landsbygdsutveckling. Myndigheten för havsresurser och fiske ska främja en hållbar förvaltning av havsresurserna och fisket samt ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk. Läs mer

Varje EU-medlemsstat ska ta fram en Nationell strategisk plan samt ett Operativt program för utvecklingen inom fiskerinäringen under programperioden 2007 - 2013. Målen och riktlinjerna i den nationella strategiska planen är vägledande för det svenska operativa programmet. I programmet kommer insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen och till hållbar tillväxt genom miljö- och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet att prioriteras. Läs mer

Varje EU-medlemsstat ska ta fram en Nationell strategisk plan samt ett Operativt program för utvecklingen inom fiskerinäringen under programperioden 2007 - 2013. Målen och riktlinjerna i den nationella strategiska planen är vägledande för det svenska operativa programmet. I programmet kommer insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen och till hållbar tillväxt genom miljö- och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet att prioriteras. Läs mer

Naturvårdsverket fick i februari 2012 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverket redovisar förslag till författning och etappmål som tar ett steg närmare resurseffektiva kretslopp, som så långt som möjligt är fria från oönskade ämnen. . Läs mer

Rapporten ”State of the World 2015” ges ut av det väl ansedda amerikanska Worldwatch Institute. Årets utgåva lyfter de dolda hoten mot en hållbar värld. Ett av kapitlen fokuserar på haven och vad de utsätts för. Läs mer

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Läs mer

Under senare år har klimat- och energifrågorna hamnat högt på den politiska agendan och i samhällsdebatten. Att möta utmaningarna och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. För att rädda klimatet anger forskarna att de globala utsläppen åtminstone behöver halveras under de närmaste 40 åren. Läs mer

FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030 är ett unikt tillfälle att långsiktigt stärka internationella samarbeten, enas om gemensamma prioriteringar och mobilisera partnerskap för forskning som skapar samhällsnytta.

Hållbara havsbaserade investeringar kan ge fem gånger större vinster än kostnaderna. För detta behövs helhetssyn, internationella samarbeten och olika typer av partnerskap inom främst fyra fokusområden: Ekosystembaserad förvaltning, innovation och digitalisering, data och modellering samt havsmedvetenhet. Läs mer

Östersjöcentrum lanserar en publikation med 21 viktiga åtgärder som beslutsfattare runt Östersjön bör fokusera på för att få full nytta av havet. . Läs mer

Trycket på Västkusten blir allt hårdare. När antalet permanentboende och det rörliga fritidslivet ökar samtidigt - hur ska planeringen av kustzonen utformas för en hållbar utveckling? . Läs mer

Användning av uppspolad alg- och tångmassa från kusten skulle teoretiskt både kunna minska övergödningen av havet och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Trots det får man inte snurr på systemet med dagens högintensiva jordbruk. . Läs mer

Att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt föda en växande befolkning är en av vår tids stora utmaningar. På senare tid har flera globala bedömningar lyft fram vikten av den marina miljön för tillgången på mat, ofta kallad blå mat, samt den tillhörande mångfalden av försörjningsmöjligheter. . Läs mer

Antropocen beskriver den nya tidsepok där människan blivit den dominerande kraften bakom de planetära förändringar vi ser idag. I takt med att resurserna på land krymper spelar de marina ekosystemen en allt viktigare roll för den globala utvecklingen, vilket ofta diskuteras i termer av ’blå tillväxt’. Samtidigt står haven kanske inför den största utmaningen någonsin i form av bland annat klimatförändring och lokal miljöpåverkan. Läs mer

Fisket i Östersjön har förändrats dramatiskt och flera gånger under de senaste seklerna. Det är både ekosystemet och samhället som förändrats. Överfiske och övergödning har påverkat tillgången på fisk, och teknikutveckling och regelverk har påverkat fiskeflottan. Läs mer

Fisk och skaldjur (sjömat) kan i jämförelse med andra animaliska produkter produceras med relativt begränsad miljöpåverkan och förväntas därför bli allt viktigare på en planet med en växande världsbefolkning. För att öka produktionen på ett bärkraftigt sätt måste dock miljöbelastningen från vattenbruk och fiske minska. Miljömärkning är ett relativt nytt verktyg för att förbättra sjömatsproduktion, och kunskapen kring i vilken utsträckning verktygen leder till miljöförbättringar är begränsad. Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer

Odlade mikroalger kan användas både som födokälla och som biobränsle, och dessutom rena utsläpp av näring och koldioxid. I denna avhandling visas att mikroalger med framgång kan odlas med rökgaser från cementindustrin som kolkälla, vilket bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Det kalla klimatet här i norr visade sig också ge en extra hög inlagring av värdefull olja i algerna. Läs mer

Läs mer

Denna avhandling undersöker innovativa metoder för att sanera förorenade sediment från Östersjön värst utsatta kustmiljöer. Olika sorbent användes för tunnskiktstäckning (thin-layer capping, TLC), och testades för att fastställa saneringspotential och ekologisk påverkan på bottnarnas ekosystem. . Läs mer

Ett marint vattenbruk är en viktig komponent i en cirkulär ekonomi, men vattenbruket behöver vara ekologiskt hållbart och ha ett gott djurskydd. Detta undersöks i avhandlingen genom att använda flera integrativa fysiologiska mätningar. . Läs mer