På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Strandskyddet ger allmänheten tillgång till stränder, och skyddar växt- och djurliv i känsliga kustmiljöer. Men stränderna är attraktiva och därigenom ekonomiskt värdefulla. Lagen om strandskydd är satt under hård press.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Världen över planeras det för att börja bryta mineraler ur havsbotten. Nu visar en studie på maneter att även djur som lever ovanför havsbotten kan påverkas negativt av mineralbrytning, på grund av de stora sedimentmoln som bildas. Läs mer

Mareld är ett fenomen då självlysande plankton lyser upp vattnet. Det uppträder sällan under årets sista månad, men i år syns mareld ovanligt sent och mycket längs hela Sveriges västkust. Med det säger vi på redaktionen God jul och gott nytt år! Läs mer

Ett företag står i startgroparna för att samla upp mineralklumpar från Östersjöns botten i jakten på metaller till den gröna omställningen. Men det finns farhågor – såsom störda smådjur, rubbade kretslopp och ökade utsläpp. Läs mer

Fjordar släpper ut lika mycket metan som alla jordens djuphavsområden tillsammans. Nu ska en expedition från Göteborgs universitet ta reda på mer om fjordarnas utsläpp av växthusgaser Läs mer

I förra veckan publicerade Sjöfartsverket en rapport om hur verkets alla 110 fartyg ska bli fossilfria till år 2045. Uppdraget är en del i regeringens satsning för att uppfylla klimatmålet om ett fossilfritt Sverige. Ny teknik och ändrade arbetssätt blir viktiga verktyg i arbetet. Läs mer

En grupp forskare vill att fiskeförvaltningen ska genomgå en klimatreform. Forskarna föreslår att vi fokuserar mindre på fiskets avkastning och istället värnar mer om havens stora förmåga att lagra koldioxid. Läs mer

En bedömning av miljötillståndet i Nordostatlanten, som bland annat visar en fortsatt habitatförstörelse och minskad biologisk mångfald i området. På den positiva sidan finns att utsläppen av vissa farliga ämnen och utsläpp från olje- och gasindustri minskar. . Läs mer

Mineralbrytning i djuphaven, en industri som antas expandera kraftigt de kommande åren, riskerar att medföra stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem – och därmed även för oss människor. Rapporten pekar på att det idag finns alldeles för lite kunskap om djuphaven och mycket kvar att göra inom områden som forskning, politik och teknik innan gruvbrytning på havsbotten kan tillåtas. . Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Frigolit från flytbryggor är en källa till plast i våra hav men omfattningen är fortfarande okänd. En ny rapport har kartlagt antalet flytbryggor i Sverige och hur dessa förvaltas. . Läs mer

Utsläpp av vegetabiliska oljor tillåts delvis men kan skada marina ekosystem, visar denna rapport från Havsmiljöinstitutet. . Läs mer

Upptäckten av nya ekosystem och arter ifrån djuphavet har intresserat forskare under lång tid, men ändå finns det många obesvarade frågor kvar att efterforska. I närheten av tektoniska plattgränser lever specialiserade ekosystem som använder sig av kemosyntes som livnäring. De är specialister på att överleva i miljön kring hydrotermala öppningar och fissurer där kolväten och andra kemiska komponenter sipprar ut. Läs mer

Den ökande mängden plast i hav och vatten, och plastens negativa påverkan på djur, är synliga och välkända miljöproblem. I spåren av den stigande plastkonsumtionen ökar också förekomsten av mikroplast som idag nått en världsomfattande spridning. Denna trend är högst oroväckande eftersom kunskapen kring riskerna med mikroplast i miljön är begränsad. Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

De flesta fossiler består av skal eller skelett och endast ett fåtal har även bevarade mjukdelar. I denna avhandling analyseras ett urval av fossiler som representerar olika typer av exceptionell bevarande med hjälp av en multi-proxy-metod som inkluderar mikroskopiska, tomografiska och molekylära tekniker. Materialet omfattar flera olika djurgrupper, de flesta insamlade från områden i nordvästra Jylland, Danmark. Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer