Den mystiska paradoxmasken har gäckat forskare i över sjuttio år. Vem är den släkt med? Var kommer den ifrån? Och vilka evolutionära hemligheter bär den på?Läs mer

Nya strängare regler begränsar svavelhalten i bränslen, men samtidigt uppstår andra problem som innebär ökade risker för havsmiljön.Läs mer

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?Läs mer

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?Läs mer

I slutet av 1800-talet strandade en Sowerbys näbbval. Sedan gick 130 år utan ytterligare observationer. År 2015 var det därför en sensation när ett exemplar påträffades i Sverige.Läs mer

Vill du jobba med havsfrågor, eller kanske bara lära dig mer om vårt hav? Ska du välja linje till gymnasiet och funderar på att bli marinbiolog? Gillar du kemi, och vill jobba med spännande processer i hav och sediment? Det finns många vägar att gå, och flera utbildningsvägar från gymnasieskola till universitetsstudier.Läs mer

Tånglake är allmänt förekommande längs med hela den svenska kusten. Tånglaken trivs i kallt vatten, och är en av de arter som missgynnas av klimatförändringar.Läs mer

Läs mer

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är Sveriges vanligaste hajart. Den reproducerar sig upp till fyra gånger per år och i våra vatten blir den oftast runt en meter lång.Läs mer

Här annonserar vi lediga tjänster som har med havet att göra. Forskartjänster av olika slag från svenska lärosäten, tjänster på länsstyrelser och myndigheter, och diverse annat.Läs mer

Tidigare var ormstjärnor vanliga i havet utanför Lysekil. Nu är de borta. Enligt forskaren Sam Dupont kan en ökande havsförsurning vara orsaken till att deras frånvaro. Läs mer

I ett varmare klimat kommer bakterier som är viktiga för havets ekosystem att ha svårt att anpassa sig till exempelvis värmeböljor. Det visar forskning vid en vik i närheten av Oskarshamns kärnkraftverk, där vattnet länge varit varmare än normalt Läs mer

Plantering av ålgräsängar är en åtgärd som fungerar! Djuren som normalt lever i ängarna visar sig vara snabba på att flytta in i de nyplanterade ängarna. Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har snabbt etablerat sig i Östersjön. Nu kan arten vara på väg att sprida sig även till sjöar, visar ny forskning. Läs mer

Kamtandshajen lever i djuphavet och man vet mycket lite om dess biologi. Nu har ett forskarlag från USA lyckats följa en sådan haj genom att med hjälp av en ubåt sätta fast en sändare på hajen. Läs mer

Sveriges nyaste forskningsfartyg, R/V Svea, är äntligen på väg hem. Fartyget är väl utrustat med toppmodern mätutrustning, och är extremt tystgående. R/V Svea anländer till sin hemmahamn i Lysekil i mitten på juli. Läs mer

Sjögurkan kan få en viktig roll i framtidens odlingar av fisk, skaldjur och andra marina arter. För första gången testas den nu som renhållningsarbetare i svenska odlingar. Läs mer

För hårt fisketryck har gjort att Östersjöns bestånd av torsk befinner sig i kris. Därför krävs ett stopp för trålfiske, menar forskare från BalticSea2020. Läs mer

Den underbart glittrande marelden under mörka sensommarnätter är ett förunderligt fenomen. Nuförtiden vet vi att det är små encelliga plankton som kan avge ljusblixtar, så kallad bioluminiscens. Men frågan om varför har tidigare mest varit gissningar. Nu har forskare vid Göteborgs universitet visat vad det handlar om. Läs mer

Nu är den här - "Biological Oceanography of the Baltic Sea" - den allra första vetenskapligt baserade läroboken om Östersjöns biologi och ekologi någonsin. Nu kan studenter och forskare äntligen få en överblick över hela Östersjön – i en enda bok. Hela 92 av regionens främsta Östersjöexperter har varit med och skrivit boken, och 25 av dem är från svenska lärosäten och organisationer. Läs mer

Näringssituationen i Bottniska viken har varit stabil de senaste 10 åren. Det visar de flesta variabler som mäts inom programmet "Vattenmassans biologi". I Bottenviken har dock biomassan av växtplankton minskat de senaste 7 åren. Läs mer

Den första vetenskapligt baserade läroboken om Östersjöns biologi och ekologi. Biological Oceanography of the Baltic Sea riktar sig i första hand till mastersstudenter och doktorander men även till forskare och andra som jobbar professionellt med Östersjön, som sträcker sig från inre Bottenviken och Finska viken till Kattegatt.

De 704 sidorna i boken är fulla av bilder och illustrationer och ger en utförlig introduktion om Östersjöns ekosystem; hur det fungerar, vilka organismer som lever där och hur de interagerar med varandra och miljön. Läs mer

En bok där man sammanställt och analyserat 50 års mätningar och observationer av Östersjön. Forskare från Östersjöinstitutet i Warnemunde har, med hjälp av ett stort antal kollegor från länderna runt Östersjön, samlat ihop alla data om detta väl undersökta hav. Totalt mer än 14 miljoner mätvärden. Läs mer

Miljövervakningen av växtplankton, djurplankton och bakterieplankton redovisas här, och statusen för fria vattnet i de olika havsområdena bedöms utifrån dessa variabler. . Läs mer

Den nationella miljövervakningen av växtplankton, djurplankton och bakterieplankton redovisas med text och figurer. Tillstånd och trender för plankton i de olika havsområdena sammanfattas dessutom utifrån dessa variabler. . Läs mer

Ålen och ålfisket i Sverige har, precis som i övriga Europa, minskat under en längre tid. Redan i mitten av 1970-talet publicerade Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm rapporter som inte bara visade på minskande landningar i fisket, utan även att uppvandringen av unga ålar i älvarna minskade. Trots att allt fler aspekter av ålens biologi, fiske och beståndsförvaltning kunde klarläggas över åren, fortsatte tillbakagången av beståndet. Läs mer

Nationell övervakning av biologin i den fria vattenmassan (d. v. s själva vattnet) i Bottniska viken. Läs mer

Nationell övervakning av biologin i den fria vattenmassan (d. v. s själva vattnet) i Bottniska viken. Läs mer

Nationell övervakning av biologin i den fria vattenmassan (d. v. s själva vattnet) i Bottniska viken. Läs mer

Nationell övervakning av biologin i den fria vattenmassan (d. v. s själva vattnet) i Bottniska viken. Läs mer

Platta ostron (Ostrea edulis) har minskat kraftigt i Europa, men i svenska vatten – särskilt i Skagerrak – har bestånden visat stabilitet. Denna avhandling undersöker varför, och hur framtida miljöförändringar kan påverka arten. Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Denna avhandling har studerat flasknosdelfiner, Tursiops aduncus, utanför Zanzibar i indiska oceanen. Där finns djuren året runt. Utveckling, förökning och födoval studerades och mänskling påverkan i form av både bifångst i fiskenät och miljögifter undersöktes. Läs mer

Sjögurkor utgör en viktig inkomstkälla för många kustnära samhällen i tropikerna. De kokas och torkas för export. De är en viktig tillgång för lokala ekonomier i områden där andra inkomstalternativ är begränsade. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Avhandlingen fokuserar på beteendeaspekter som rör samspelet mellan djurplankton, fisk och deras omgivande miljö.

Behovet av de specifika studierna har sin grund i frågeställningar som kommit upp i samband med ett försök till biomanipulation av ett kustområde (Himmerfjärden). Målet med biomanipulationen är att kraftigt förstärka gösbeståndet i fjärden och därigenom motverka effekterna av förhöjda närsalthalter i området. Läs mer

I Sverige har vi endast en revbyggande korallart och det är en kallvattenkorall som heter ögonkorall (Lophelia pertusa). Denna kräver en fullt marin miljö med en stabil hög salthalt och låg vattentemperatur året om; i Sverige kan man bara hitta dessa förutsättningar i norra Bohuslän där djupvatten från Atlanten leds in genom den Norska rännan.

Denna doktorsavhandling eftersträvar att öka kunskapen om kallvatten- korallers biologi som är viktig i ett bevarandeperspektiv. Läs mer