Polartrakterna har länge lockat oss. Äventyr och ära i kombination med stormaktspolitik och möjlig rikedom har tillsammans med vetenskaplig nyfikenhet skapat en kraftfull brygd. Drömmen om att hitta genvägar till Kina ledde till många expeditioner. Arktis och Antarktis var de sista områdena att utforskas, och att nå Nordpolen och Sydpolen var tidigare häpnadsväckande bedrifter.Läs mer

Ytfilmen och dess små invånare fyller viktiga funktioner, som att förse kretsloppet med kol och att påverka utbytet av gaser mellan luft och hav.Läs mer

Hur har torsken lyckats anpassa sig till så helt skilda miljöer och kunnat kolonisera så många olika havsområden? Svaret kan vara ett antal ”supergener”.Läs mer

Varje morgon letar jag mig fram till ett par hemsidor för att få en ögonblicksbild över isläget i Arktis. Det har dessvärre blivit spännande, ja nästan som en thriller.Läs mer

Människans utsläpp av växthusgaser har värmt upp jorden och förändringarna går snabbare än vad man förutspått. Haven spelar på många sätt huvudroll i denna utveckling. Läs mer

Ett oväntat möte i Antarktis har etsat sig fast i Angela Wulffs minne. Men borde hon ha betett sig på ett annat sätt?Läs mer

Martin Jakobsson minns en Grönlandsexpedition som nådde längre än några fartyg tidigare har lyckats med.Läs mer

En stor internationell forskarstudie har följt djurlivet på Stilla havets botten, för att se hur det påverkas av den kontroversiella gruvdriften på djupet. Läs mer

Just nu är isbrytaren Oden i Arktis på en stor expedition för att kartlägga havsbotten. Ombord finns också 18 doktorander som deltar i forskarskolan ”The Arctic Ocean Climate System” Läs mer

Tunnare is i Arktis riskerar att få stora konsekvenser för havscirkulationen. Det kan till och med leda till att det stora systemet av havsströmmar i Atlanten kollapsar. Läs mer

Havsisarna vid polerna är just nu mindre än de någonsin har varit vid den här tiden på året. Det visar mätningar som utförts sedan 1979 Läs mer

Ingenstans går den globala uppvärmningen lika fort som vid jordklotets poler. Nu varnar forskare för att Arktis kan bli isfritt på sommaren om bara några år Läs mer

I januari röstade Norges riksdag för att tillåta gruvbrytning på havsbotten. Nu har EU-parlamentet godkänt en resolution som uppmanar Norge att avbryta sina planer. Läs mer

Just nu pågår intensiva förberedelser för en ovanligt tidig expedition till Arktis. Redan i maj ska man vara plats och hoppas kunna följa övergången från vinter till sommar i nordligaste Arktis. Den tidpunkt då isytan i Arktis börjar smälta. Läs mer

Isen runt Nordpolen fungerar som ett av planeten Jordens viktigaste kylskåp. Det som händer där har stor påverkan på klimatet. Nu varnar forskare för att modellerna stämmer dåligt med verkligheten. Uppvärmningen av Arktis kan gå mycket snabbare än beräknat. Läs mer

Ålgräset i Atlanten, och i våra svenska vatten, har en låg genetisk mångfald konstaterar en ny internationell studie. Det kan göra arten mer sårbar för förändringar, exempelvis nu när salthalt och temperatur ändras i och med klimatkrisen. Läs mer

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Forskare har för första gången kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet, och konstaterar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen som behöver skyddas. Läs mer

Rapporten sammanfattar fem års internationellt och tvärvetenskapligt arbete med att förstå och förklara de omfattande förändringar som redan är påtagliga i Arktis. Ekosystemen i Arktis är hotade i grunden av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan. Rapporten identifierar 19 olika tröskelvärden som kan eller redan har förändrat ekosystemen på land och i vattnet, och som påverkar alla dem som lever i området. Läs mer

I rapporten från Världsnaturfonden WWF – där befintliga regler för förvaltningen av Arktis naturresurser har granskats – visar att bristande lagstiftning utgör ett stort hot mot Arktis. Avsaknaden av regelverk för fisket, sjöfarten och hanteringen av olja och gas riskerar en ohämmad exploatering. . Läs mer

Sedan 1980-talet har temperaturökningen i Europa varit dubbelt så stor som det globala medelvärdet, vilket gör det till den snabbast uppvärmda kontinenten på jorden. . Läs mer

Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskning. En sammanställning av de senaste årens forskning visar bl. a. Läs mer

Rapporten sammanställer temperatur och nederbörd i världen och regionalt, samt extrema händelser såsom värmeböljor, orkaner, tropiska cykloner, torka och översvämningar. Tioårsperioden var den varmaste på båda halvkloten över både land och hav. Samtidigt minskade isen i Arktis snabbt och isvolymen minskade på Grönland, Antarktis och världens glaciärer. Läs mer

I denna avhandling undersöker Yvette Gramlich aerosolerna i Arktis. Var kommer de ifrån? och vilka egenskaper har de? Aerosolpartiklar är avgörande för att moln ska kunna bildas, och finns naturligt men bildas också av mänskliga aktiviteter. . Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

Runt om på jorden förlorar glaciärer is till följd av det förändrade klimatet. Glaciärer som rinner ut i havet är särskilt sårbara för förändrade yttre förhållanden och flera sådana har undersökts i denna avhandling. . Läs mer

Klimatet och kolcykeln: Processer som påverkar transporten av koldioxid från luft till hav i Arktis. Det debatteras allt mer om att jordens klimat håller på att förändras. Utsläppen av koldioxid främst från förbränning av fossila bränslen anses kunna öka temperaturen på jorden men forskarna är oeniga till vilken grad och hur dessa utsläpp påverkar klimatet. Läs mer

Senaste nedisningen i Karahavsregionen i ryska Arktis mindre än man tidigare trott. I denna avhandling presenteras resultat som tyder på att Karahavsisen under det senaste nedisningsmaximat, för 20. 000 år sedan aldrig nådde det ryska fastlandet. Läs mer

Ny modell för att beskriva havsströmmar. Nordvästra Europas milda klimat beror delvis på Golfströmmens inverkan. Ofta hävdas att Golfströmmen är beroende av det djupvatten som bildas i Arktis och Nordatlanten. Läs mer

Halterna av gasformigt kvicksilver är lika höga vid Arktis som vid platser med industriutsläpp i Medelhavet. . Läs mer

En studie i sociala och kulturella förändringar i isländskt fiskeri, som effekt av både nationella och globala processer inom fiskeförvaltning. Inte minst i den internationella kontexten av ny syn på miljöfrågor i allmänhet och marina däggdjur i synnerhet. Särskilt frågan om valjakt kontra valskådning lyfts fram som ett tydligt exempel. Läs mer

Många av de kemikalier som vi producerar och använder bryts inte ner i naturen utan sprider sig förr eller senare till jordens mest avlägsna platser. Biologen Anna Rotander vid Örebro universitet har undersökt havslevande däggdjur i Arktis och norra Atlanten, och hennes resultat visar en alarmerande ökning av en grupp fluorämnen med stor benägenhet att lagras i kroppen. . Läs mer

De arktiska kusthaven tar i allt mindre utsträckning hand om växthusgasen koldioxid. Det medför att halten ökar i luften och det späder ytterligare på uppvärmningen av Arktis. . Läs mer