Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?Läs mer

Ett roligt sätt att engagera sig är att delta i något projekt där forskare behöver hjälp med att undersöka saker. Det finns många olika typer av projekt där man kan vara med och göra nytta samtidigt som man har roligt och kanske lär sig nya saker. Vi har samlat några tips här. Hoppas något passar just dig!Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Läs mer

Flera nya arter kvalar in på SLU:s lista över hotade arter - däribland några av våra vanligaste matfiskar Läs mer

Storspiggen har ökat dramatiskt i Östersjön. Det kan vara ett hot mot både gädda och abborre, och dessutom öka övergödningen av havet. Läs mer

Storspiggen har ökat kraftigt i centrala Östersjön och Bottniska viken. Ett minskat tryck från större rovfiskar tros vara främsta orsaken till ökningen, samtidigt som övergödning och klimatförändringar gynnat storspiggen. Läs mer

Ny forskning visar att valarter som har ett klimakterium lever mycket längre än andra valarter, vilket gör att de kan ge bättre hjälp till sina barn och barnbarn Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult sprider sig snabbt och håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar hur denna art påverkar fiskbestånden, där vissa arter gynnas medan andra minskar i antal Läs mer

Marina arter som torsk, blåstång och blåmussla finns i både Västerhavet och Östersjön. Nu visar en forskningsstudie att de genetiska skillnaderna är stora beroende på i vilket havsområde arten lever. Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av individer från Västerhavet om de skulle gå förlorade. Läs mer

Fågelbeståndet på Stora Karlsö har följts i snart 40 år. Resultaten från 2021 visar att många av arterna på ön ökar i antal. Bäst går det för alkfåglar som sillgrissla och tordmule, men även alla arter av andfåglar är stabila eller ökar. Läs mer

Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. . Läs mer

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom landets gränser. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd. Läs mer

Miljötillståndet längs Svealandskusten måste förbättras. Åtgärdsbehoven är stora och vattenvårdsarbetet behöver intensifieras. Ambitionerna är höga och för att lyckas måste alla hjälpas åt. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

Det är inte sälarna som orsakat minskningen av våra fiskbestånd. Däremot kan de försvåra återhämtningen för redan svaga bestånd. Det slår Havs- och vattenmyndigheten fast i en ny rapport. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur matematiska modeller kan användas för att förutsäga arters möjligheter till utbredning och anpassning. Modellerna kan vara en hjälp i arbetet med att bevara biologisk mångfald. . Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

En fisks otoliter (hörselstenar) växer under hela livet, och eftersom tillväxttakten varierar beroende på årstid så får de årsringar precis som träd. Tillväxten hos torsk i östra Östersjön har försämrats, och de är därför svåra att åldersbestämma eftersom kontrasten mellan otolitens årsringar har blivit otydliga. Det här har försvårat beståndsuppskattningarna och därmed förvaltningen av torsken. Läs mer