I sedimenten sker processer som är viktiga för näringsbalansen i havsvattnet. Omvandlingen av fosfor är relativt väl känd, medan kvävets kretslopp är betydligt mindre känt.Läs mer

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.Läs mer

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land.Läs mer

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Gapet är stort mellan miljömål och miljötillstånd i Östersjön. De omfattande insatser som görs av offentliga institutioner, näringsliv och allmänhet räcker inte.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Hur stor skillnad kan det egentligen vara mellan olika produkter? Att välja rätt är inte lätt.Läs mer

Lax, havskatt och fjädersjöborre. Nästan var tredje art i svenska hav hamnar på den nya rödlistan. Samtidigt har ikoner som havsörn och utter återhämtat sig och lämnar nu listan. Läs mer

Fosfor behövs för att kunna odla mat, men i Östersjön bidrar ämnet till övergödning och syrebrist. Nu vill KTH-forskare vända problemet till en resurs: genom att utvinna fosfor ur bottensediment kan Europa minska sitt importberoende – och samtidigt ge havet en chans att återhämta sig Läs mer

Klimatdriven syrebrist i haven kan driva fram ökad spridning av det starka nervgiftet metylkvicksilver. Det visar en ny studie från Umeå universitet, som väcker oro inte minst för Östersjön Läs mer

I Byfjorden har bottenmiljön fått nytt liv. På prov pumpas syrerikt vatten ner till de syrefattiga bottnarna. Efter ett år har halterna av svavelväte minskat och fiskarna återvänt. Läs mer

Haven är oftast kolsänkor, men Östersjön verkar gå i motsatt rikting och istället bli en källa till utsläpp. En forskargrupp från Stockholms universitet har gjort mätningar vid Askö under sommaren. Läs mer

Bristen på torsk och strömming påverkar inte bara det marina ekosystemet – utan också samhällets relation till säl och skarv. Detta möjliga hot tar allt större plats i debatten. Läs mer

Blåmusslor och hjärtmusslor har minskat drastiskt längs västkusten de senaste 30 åren. En ny omfattande kartläggning från Göteborgs universitet pekar på att en kraftig ökning av krabbor kan vara en viktig orsak Läs mer

Efter decennier av minskande ålgräsängar kommer nu positiva nyheter: Bestånden börjar återhämta sig på flera platser längs Sveriges kust Läs mer

Bättre avloppsrening har lett till att vattenkvaliteten i Stockholms skärgård förbättrats. Nu visar en ny studie att blåstången är tillbaka ändå in i fjärden Trälhavet Läs mer

De tre länsstyrelserna längs västkusten konstaterar att tillståndet i havsområdena Skagerrak och Kattegatt är allvarligt, och att utvecklingen nu till och med går åt fel håll. Läs mer

Den första fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning beskriver miljöns tillstånd, hur miljön har påverkats och orsakerna bakom. Genomförda åtgärder och vad mer som behövs för att nå målen och förbättra uppföljningen diskuteras. . Läs mer

Hälften av alla växtnäringsämnen som övergöder havet kommer från jordbruket. Och 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från djurproduktionen. Att köttproduktionen i Sverige är koncentrerad till kustnära regioner och foderodlingen sker någon annanstans ökar riskerna för övergödning av våra hav. Läs mer

Sverige har haft svårt att nå det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, dvs att minska tillförseln av kväve och fosfor till havet. Rapporten visar att det är viktigt att konkretisera, samordna, prioritera och ge klara besked. . Läs mer

En sammanfattande beskrivning av miljötillståndet i Östersjön avseende övergödning. På engelska. . Läs mer

En rekonstruktion av Östersjöns miljötillstånd 1850-2006 med avseende på övergödning. En modell har använts som simulerar hydrografi och biogeokemiska cykler. . Läs mer

Stora skillnader i kostnader och resursförbrukning för att åtgärda övergödning Hur kan näringsnivån i övergödda kustområden sänkas, vilka blir miljökonsekvenserna och hur mycket kostar det? Det är några frågor som belyses i denna rapport. Studien har genomförts i Gävle fjärdar, ett kustområde som under lång tid tillförts näringsämnen från flera olika källor. . Läs mer

Rapporten presenterar tillståndet i de olika delbassängerna i Östersjön avseende övergödning. Alla utsjöområden visar sig vara påverkade av övergödning, medan en del kustområden, exempelvis i Bottenviken och Bottenhavet, håller en god ekologisk status. . Läs mer

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är inte nått och kommer inte heller att kunna nås med dagens åtgärder och styrmedel. Det konstaterar Havs- och vattenmyndigheten i sin fördjupade utredning. Många åtgärder har genomförts de senaste åren för att minska övergödningen och det har börjat ge effekt i vissa områden. Läs mer

Förlusten av syre från världens hav är ett ökande hot i spåren av klimatförändringen, varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i en ny rapport. Den globala uppvärmningen värmer även upp haven och minskar därmed vattnets förmåga att binda syre. Detta i kombination med utbredd övergödning, som även det sänker syrenivåerna, har gjort att 700 platser i världshaven i dag lider av syrebrist, jämfört med 45 på 1960-talet. Läs mer

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med sin bedömning av hur den svenska havsmiljön mår, en del i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv. Bedömningen bygger på miljödata från åren 2011-2016 om bland annat övergödning, farliga ämnen, fisk och skaldjur och marint skräp.

- Våra havsmiljöer mår generellt inte så bra, tillståndet för några marina arter är kritiskt, till exempel för torsken i Östersjön. Läs mer

Våra kustsystem utsätts för ett allt starkare tryck från mänskliga aktiviteter. Många kustnära system har drabbats av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av alger till följd av läckage av närsalter från land.
Trots att vi vet mycket om de processer som orsakar övergödning, saknar vi detaljerad kunskap om många av de återkopplingsmekanismer som håller kvar system i ett övergött tillstånd. Läs mer

Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet.

Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur olika drivkrafter påverkar kustområdenas övergödning. Läs mer

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödning—nämligen näringsföroreningar, algblomningar och döda zoner—i Östersjön. En gedigen och nyskapande reflektion som sammanför Östersjöns systemekologiska kunskapspolitik med den framväxande internationella mijöhumanioran.

Utifrån detta tillvägagångssätt behandlar denna avhandling ekologiska problem med kulturell övergödning i marina ekosystem genom att synliggöra de normativa påståenden som människor gör om Östersjön och dess innehåll. Läs mer

Strömming är en ekonomiskt viktig fiskart som spelar en viktig roll i Östersjöns näringsväv. Dessvärre har förhöjda koncentrationer av miljögifter i strömmingen varit ett problem i många decennier. . Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet, och hur de samverkar med varandra.

Resultaten är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat. Läs mer

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan nitrat- och ammoniumupptag hos enskilda celler. Det har gjort det möjligt att mäta hur mycket koldioxid olika arter av alger kan ta upp, samt vilken form av kväve algerna helst använder vid låga koncentrationer av näringsämnen och med alla samspel mellan olika organismer intakta. Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

Haven förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter så som föroreningar, övergödning och klimatförändringar. Kiselalger är viktiga primärproducenter i haven med korta generationstider, flexibla reproduktionsstrategier, och hög genetisk mångfald. Dessa egenskaper kan öka motståndskraften hos enskilda arter och fungera som en buffert mot effekterna av globala miljöförändringar. Läs mer

Den här avhandlingen handlar om hur man utvärderar hållbarhet av metoder för att odla fisk och syftar till att presentera några av de utmaningar som vi står inför vid bedömning av skadeverkan från kemikalier som släpps ut i miljön. . Läs mer