På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Prover som samlades in under en oceanografisk expedition på 1800-talet visar en oroande trend: havens plankton får allt tunnare skal. Enligt forskarna är havsförsurningen den största boven i dramat. Läs mer

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

Avhuggen solnedgångsmussla, kikärtsskeppsmask och sjömusmussla. Det är tre av Sveriges 140 havslevande musselarter som nu har fått svenska namn. Läs mer

Mareld är ett fenomen då självlysande plankton lyser upp vattnet. Det uppträder sällan under årets sista månad, men i år syns mareld ovanligt sent och mycket längs hela Sveriges västkust. Med det säger vi på redaktionen God jul och gott nytt år! Läs mer

Just nu är isbrytaren Oden i Arktis på en stor expedition för att kartlägga havsbotten. Ombord finns också 18 doktorander som deltar i forskarskolan ”The Arctic Ocean Climate System” Läs mer

Att skydda områden till havs är inte bara viktigt för den biologiska mångfalden, det kan också vara avgörande för klimatarbetet. Det framgår av en ny stor analys. Läs mer

Inventeringen av havsbotten vid Ven och i Knähakens marina naturreservat 2019. Syftet var att öka kunskapen om arter, habitat, naturtyper och mänsklig påverkan inom ett havsområde som delvis omfattas av områdesskydd. . Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Östersjön påverkas stort av de pågående klimatförändringarna. I denna rapport har över 30 olika parametrar listats som kommer att påverkas. Bland några av dessa faktorer så framgår det att vattentemperaturen har ökat under de senaste 100 åren och att det kommer bli allt varmare framöver. Läs mer

Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och förlust av biologisk mångfald sätter världshaven under allt hårdare press. Det visar FN:s globala havsrapport, Third World Ocean Assessment. . Läs mer

Rapporten från Copernicus betonar hur effekterna av havens förändring påverkar marina ekosystem, mänskliga samhällen, kultur och ekonomi. . Läs mer

Eko Marina III är den tredje delen i ett projekt för att undersöka förut­sättningarna för en miljömärkning av fritidsbåtshamnar. Rapporten redovisar en inventering av antalet fritidsbåtshamnar, storlek och faciliteter, samt arbetet med att ta fram ett digitalt verktyg för miljömärkning.

Inventeringen visade bland annat att den tidigare uppfattningen att det finns cirka 1 500 fritidsbåtshamnar i Sverige är en kraftig underskattning. Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer

Marina värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare i takt med att temperaturen i haven ökar. De kan få långtgående konsekvenser för ekosystem som till exempel korallrev. . Läs mer

Marina skyddsområden är en grundläggande del i att bevara havens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. För att de ska vara effektiva och rättvisa, måste de ta hänsyn till hur resurserna kan fördelas inom det lokala samhället. . Läs mer

Tidvattenströmmar som flyter över ojämn botten kan färdas i tusentals kilometer innan de bryter. De har en stor påverkan på klimatsystemet, framför allt genom deras nyckelroll i att reglera värme- och kolupptaget i oceanen. . Läs mer