För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.Läs mer

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.Läs mer

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.Läs mer

Vi äter mer fisk än någonsin, och ungefär hälften av fisken som vi äter idag kommer från odling. Men hur mår fiskarna i odlingen?Läs mer

Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket.Läs mer

I Sverige finns det planer på att bygga ett flertal vindparker. Utvecklingen går snabbt och kan påverka fisk på flera olika sätt, både positivt och negativt.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de lokala fiskbestånden.Läs mer

Det storskaliga trålfisket pressar redan svaga fiskbestånd i Östersjön, men är också en samhällsekonomisk förlust. En ny rapport från BalticWaters uppskattar att dagens fiske i Finland innebär ett minus på nära fem miljoner euro per år Läs mer

Lax, havskatt och fjädersjöborre. Nästan var tredje art i svenska hav hamnar på den nya rödlistan. Samtidigt har ikoner som havsörn och utter återhämtat sig och lämnar nu listan. Läs mer

Läget för gädda, gös och abborre i de stora sjöarna ser bra ut medan flera av Östersjöns fiskbestånd inte ligger på hållbara nivåer. I den årliga fiskbarometern presenteras både orosmoment och ljusglimtar. Läs mer

En ny studie från Linnéuniversitetet tyder på att torsk i Östersjön inte visar tydliga tecken på tiaminbrist, ett tillstånd som tidigare kopplats till fiskens minskande bestånd Läs mer

Naturvårdsverket stärker skyddet för havsfåglar genom att inrätta nio nya Natura 2000-områden i havsmiljöer från Gotland till Upplands kust. Läs mer

Gråsälen pekas allt oftare ut som boven bakom minskande fiskbestånd i Östersjön. Men i en ny policybrief från Stockholms universitets Östersjöcentrum slår forskare fast att det saknas vetenskapligt stöd för att färre gråsälar skulle hjälpa strömming och torsk att återhämta sig Läs mer

Den har en särskild smak, ska fiskas hållbart och säljas hel eller filead. Nu får strömmingen från Bottniska viken en alldeles särskild märkning. Läs mer

Fiskbestånden i Stockholms skärgård var länge stabila men har minskat kraftigt i modern tid. En ny studie pekar ut det storskaliga fisket och bristande förvaltning som huvudorsaker. Läs mer

100 miljoner blir prislappen för fisklabbet utanför Nyköping som ska öka kunskapen om torskbestånden i Östersjön. Läs mer

Hur mycket fisk kan vi ta upp utan att bestånden hotas? En ny studie visar att det riktvärde som i dag används för att styra hållbart fiske, FMSY, ofta bortser från osäkerheter och innebär större risker för bestånden än man tidigare trott Läs mer

Vindkraftverk till havs verkar inte utgöra ett hot mot fiskpopulationer. När vindkraftverket är i drift kan det fungera som ett artificiellt rev och gynna vissa fiskar. . Läs mer

Ett nytt kartverktyg hjälper till att ge en bild av hur svenska fiskarter kan komma att påverkas vid etablering av havsbaserad vindkraft. Läs mer

Till skärgårdens allra mest högproduktiva miljöer hör de grunda havsvikarna som ofta är mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Här finns det substrat för lek, skyddande växtlighet och föda för de snabbt växande fiskynglen. Kustfiskbestånden varierar över tiden av naturliga orsaker. Läs mer

De senaste åren har en het debatt pågått om dioxin kopplat till feta fiskarter i Östersjön, framförallt lax och strömming. Inom EU är det förbjudet att sälja råvaror som överstiger vissa gränsvärden för dioxin. Sverige har ansökt om och fått permanent undantag från detta förbud beträffande vissa fiskarter. Läs mer

Rapporten är en samlade översikt över statusen för våra kommersiellt viktigaste fisk- och skaldjursarter. Rapporten beskriver hur fisk- och skaldjursbestånden mår, hur mycket fisk det finns och hur rekryteringen fungerar. Den innehåller också förvaltningsråd som baseras på Internationella havsfiskerådets (ICES) rådgivning, samt på analyser av SLU:s provfisken och statistik från yrkesfisket. Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Det är inte sälarna som orsakat minskningen av våra fiskbestånd. Däremot kan de försvåra återhämtningen för redan svaga bestånd. Det slår Havs- och vattenmyndigheten fast i en ny rapport. Läs mer

Positiv trend för gråsälen, negativ för knubbsälen och oklar för vikaresälen. En ny rapport berättar om våra tre sälarters tillväxt och utbredning, och deras påverkan på fisk och fiske. Läs mer

För trettonde året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna. Nytt för i år är att rapporten även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får en allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur. Läs mer

IVL har sedan 2014 regelbundet undersökt halterna av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. Förra året startade ett mer omfattande projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som omfattar analyser av ett flertal feta fiskarter. Syftet är att undersöka vilka eventuella säsongsbundna, geografiska eller biologiska variationer mellan fiskbestånd som finns och om detta kan utnyttjas för att styra fisket så att halten av föroreningar i den saluförda fisken minimeras. Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen. . Läs mer

Denna avhandling gjordes för att öka kunskapen om skarvars interaktion med fisk och fiske. De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, t. Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

Vilken fisk vi äter, hur den fiskas och vilken plats fisket har i vårt samhälle avgörs inte enbart av naturens resurser, utan i hög grad av politik och kultur. I denna avhandling undersöks den komplexa politik som formar det svenska livsmedelssystemet för sjömat – från nationella policyer till mötet mellan fiskare, kockar och kulturarvsaktörer. Läs mer

Den här avhandlingen handlar om hur man utvärderar hållbarhet av metoder för att odla fisk och syftar till att presentera några av de utmaningar som vi står inför vid bedömning av skadeverkan från kemikalier som släpps ut i miljön. . Läs mer

Fisk och skaldjur (sjömat) kan i jämförelse med andra animaliska produkter produceras med relativt begränsad miljöpåverkan och förväntas därför bli allt viktigare på en planet med en växande världsbefolkning. För att öka produktionen på ett bärkraftigt sätt måste dock miljöbelastningen från vattenbruk och fiske minska. Miljömärkning är ett relativt nytt verktyg för att förbättra sjömatsproduktion, och kunskapen kring i vilken utsträckning verktygen leder till miljöförbättringar är begränsad. Läs mer

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa.

I avhandlingen undersöks hur varmare och brunare vatten påverkar fiskindivider och populationer genom en rad olika metoder, bland annat fiskobservationsdata, akvarieexperiment och storskaliga försök under noggrant kontrollerade betingelser (mesokosmexperiment). Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Mänsklig påverkan orsakar stora förändringar i olika typer av marina livsmiljöer över hela världen. I denna avhandling har betydelsen av sådana förändringar för olika fisksamhällen undersökts. Både mängden fisk, artsammansättning och artrikedom påverkades av t. Läs mer