Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Bottentrålning är en fiskemetod som är mycket omdiskuterad, på grund av den stora påverkan den har på miljön.Läs mer

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.Läs mer

Vilka åtgärder är viktigast för att förbättra mångfalden i havet? Redaktionen frågade experterna Inger Näslund, Kennet Lundin och Christina Halling.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

Är det rimligt att tillåta bottentrålning i marina skyddade områden? I två reportage av Deep Sea Reporter ifrågasätts den kompromiss som gjorts mellan yrkesfiske och naturskydd i Kosterhavets nationalpark och Gullmarn Läs mer

Den 8 maj fyllde sir David Attenborough, med den världsberömda berättarrösten, 99 år. Samma dag hade filmen Ocean biopremiär – en film som enligt honom själv är hans livs viktigaste Läs mer

Regeringen har presenterat en ny proposition för att förbättra vår havsmiljö. Propositionen välkomnas av experter och intresseorganisationer – med de påpekar även att förslagen inte är tillräckligt skarpa Läs mer

En trålgräns som skulle flyttas ut flyttades i stället närmare land. Fisk som skulle få ett förbättrat skydd fick det istället sämre. Tidningen Sveriges Natur har granskat turerna kring flytten av trålgränserna längs den svenska västkusten. Läs mer

Klimatmötet COP28 pågår för fullt i Dubai. Forskare från Stockholms och Helsingfors universitet skriver i en debattartikel att havet borde nyttjas mycket mer i klimatarbetet. Ungefär en fjärdedel av våra koldioxidutsläpp tas upp av världshaven. Läs mer

Enligt WWF har världens bestånd av ryggradsdjur minskat med i genomsnitt 69 procent de senaste 50 åren. Generellt sett är det värst för djur i sjöar och floder – men alla ekosystem är påverkade. Hajar och rockor som lever på öppet hav har till exempel minskat med över 70 procent. Läs mer

En mängd europeiska forskare efterlyser ett skydd värt namnet för i Europas skyddade havsområden. I över hälften av dessa områden är bottentrålning och andra industriella aktiviteter tillåtet. Mindre än 1 procent av EUs vatten har därmed ett fullgott skydd. Läs mer

En grupp forskare vill att fiskeförvaltningen ska genomgå en klimatreform. Forskarna föreslår att vi fokuserar mindre på fiskets avkastning och istället värnar mer om havens stora förmåga att lagra koldioxid. Läs mer

Regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot bottentrålning. Bra för havsmiljön, men ett sådant förbud riskerar att ödelägga delar av det småskaliga fisket. Läs mer

På västkustens djupa bottnar lever många underliga djur. Sjöpennor, cylinderrosor och piprensare är några av dem. De drabbas hårt av bottentrålning efter havskräfta, räkor och olika fiskar. Ett nytt sätt att övervaka bottnarna kan hjälpa till att utvärdera åtgärder som trålningsförbud i marina skyddsområden. Läs mer

I denna rapport kartlägger Naturskyddsföreningen bottentrålningens omfattning och konsekvenser i svenska havsområden. Resultatet visar att bottentrålning är den mest använda fiskemetoden i svenska vatten, och de vanliga matfiskar och skaldjur som fiskas med denna metod listas. Bottentrålning är också den huvudsakliga anledningen till att många långlivade och ovanliga arter minskat och försvunnit från svenska havsbottnar. Läs mer

Bottentrålning medför stora negativa miljöeffekter. Bottentrålningen är idag en av de mest utbredda svenska fiskemetoderna – men också en av de mest destruktiva. Förstörda havsbottnar, stora mängder oönskade fångster som måste kastas överbord och höga koldioxidutsläpp är associerade med metoden. Läs mer

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur.

Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk. Läs mer

För att kunna skydda värdefulla arter och miljöer, och samtidigt tillåta ett hållbart trålfiske efter räka behövs kunskap om trålfiskets effekter på skyddsvärda arter. Syftet med den här undersökningen var att studera turbiditet och sedimentationseffekterav trålning. Bland annat för att bidra till arbetet med att bestämma lämpliga säkerhetsavstånd mellan skyddsvärda områden och trålning. Läs mer

I december 2013 fick HaV i uppdrag av regeringen att identifiera och se till att åtgärder vidtas i syfte att nå bevarandemålen, framförallt gällande det fiske som bedöms som skadligt. En lägesrapport och tidsplan för det fortsatta arbetet presenteras i denna rapport. Vissa fiskemetoder kan påverka skyddsvärda arter och livsmiljöer negativt, exempelvis kan bottentrålning orsaka skador på rev och svampdjursamhällen. Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Bottensediment som rörs upp vid olika mänskliga aktiviteter är ett bekymmer eftersom det påverkar organismer och ekosystem på många sätt. Stor hänsyn till detta tas vid frågor om muddring, medan bottentrålning och aktiviteter i småbåtshamnar inte alls omfattas av liknande regelverk. Bottentrålning i områden med förorenat sediment resulterar i att begravda miljögifter åter kommer i omlopp och giftpåverkan på många organismer kan bli stor. Läs mer

På havets botten finns en stor diversitet av liv. Kuster och grunda ekosystem står för många viktiga ekologiska processer och deras biologiska samhällen spelar en viktig roll i ekosystemen. Men marina livsmiljöer har blivit påverkade av en mängd mänskliga aktiviteter. Läs mer