Tånglake är allmänt förekommande längs med hela den svenska kusten. Tånglaken trivs i kallt vatten, och är en av de arter som missgynnas av klimatförändringar.Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?Läs mer

Det finns många olika sorters kantnålsfiskar. I svenska vatten finns sex arter som kan vara svåra att skilja från varandra. Hit hör både kantnålar och havsnålar.Läs mer

Hos fisken tångsnälla blir pappan gravid. Hanen förser ungarna med syre och näring under utvecklingen, men han kan också själv ta upp näring som kommer från äggen.Läs mer

Finns det något ord som kännetecknar världens nästan 30 000 fiskarter är det nog mångfald. Detta återkommer även i de många olika sätt fiskar fortplantar sig på. Läs mer

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.Läs mer

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.Läs mer

Släke är alger som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta.Läs mer

Den 22 maj firas den biologiska mångfaldens dag världen över. FN har instiftat dagen för att lyfta livets rika variation – en avgörande förutsättning även för människans framtid på jorden Läs mer

I Bottenhavet finns ett stort bestånd av blåstång där alla individer härrör från en och samma honplanta. Hela beståndet reproducerar sig vegetativt, och de är därigenom alla honor. Men bristen på genetisk variation gör att beståndet går en oviss framtid till mötes. Läs mer

Blåstång från Östersjön har nyligen skickats upp i tyngdlöshet med en raket. Kanske får vi därmed ett första svar på gåtan som länge gäckat forskningen. Läs mer

Samtliga biologiska processer som berör fiskar och ryggradslösa djur kan komma att påverkas om det inte sker en förändring, visar en ny analysmetod som tagits fram av en internationell forskargrupp Läs mer

Varför förökar sig Östersjöns blåstång enbart vid fullmåne? För att förstå detta bättre ska små tångbitar skickas upp i rymden. Läs mer

Efter Tångbloggen och Algpodden är det nu dags för ett Algsällskap, hälsar forskarna Ellen Schagerström och Angela Wulff. Välkommen alla nördar och nyfikna som är intresserade av tång och alger och växtplankton och vattenväxter ... Läs mer

Nya fossilfynd visar att tångskogarna av kelp längs den nordamerikanska västkusten är betydligt äldre än man tidigare trott. Redan för 32 miljoner år sedan fanns skogarna där, även om ekosystemet såg annorlunda ut då. Läs mer

Den sexåriga Hubert Berggren har gjort det första dokumenterade fyndet av kortnosad sjöhäst i Sverige. Fångad med håv vid farmors brygga, och bekräftat av sjöhästforskaren Charlotta Kvarnemo vid Göteborgs universitet. Läs mer

De försvunna blåmusslorna på västkusten har varit lite av ett mysterium för forskarna. Nu hoppas man kunna rädda bestånden, med hjälp av odlade musslor som är för små och fula för att kunna säljas. Läs mer

Odla egen havssallat eller blåmusslor? På Tjärnö marina laboratorium har man drivit ett pilotprojekt med en havskolonilott. En slutsats är att reglerna i dagsläget är för krångliga för den som vill bedriva småskalig havsodling. Läs mer

Tånglaken i Sveriges hav blir allt mindre till storleken. Det visar såväl våra undersökningar som den fiskbeståndsövervakning Fiskeriverket utför på uppdrag av Naturvårdsverket. I Fiskeriverkets undersökningar noteras också en minskning av tånglakepopulationen, samt att tånglaken blivit något magrare under senare år. Läs mer

Enskilda miljöstörningar vid kusten, till exempel mudderarbeten, kan vara direkt skadliga för fiskar. Det visar studier av miljöövervakningens egen väckarklocka: tånglaken. . Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

På många lokaler i Östersjön är statusen för makrovegetation hög, men i Blekinge skärgård har mängden tång minskat avsevärt. Även Västerhavets växtsamhällen håller god eller hög status. . Läs mer

Tånglake fångad i Brofjorden och utanför Stenungsund visar mindre påverkan jämfört med fiskar från Göta älvs mynningsområde. Ett viktigt undantag är yngelutvecklingen hos tånglake från Stenungsundsområdet. . Läs mer

Abborren frodas, medan tånglaken minskar och magrar. Artikeln redovisar övervakningen av våra kustfiskbestånd. . Läs mer

Vad driver utvecklingen av nya arter? Hur snabbt kan nya arter bildas och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnölaboratoriet forskar i. DNA-prover på smaltång visar att det går mycket fortare för arter att bildas än man tidigare trott. DNA visar att smaltången är en ny art och bara något tusental år gammal. Läs mer

Den biologiska mångfalden är vanligen hög på växtklädda bottnar längs kusten. I Västerhavet är antalet algarter avsevärt högre än på Sveriges ostkust. I Östersjöns utsötade vatten finner vi istället ett stort antal vattenlevande kärlväxter som skapar artrika samhällen. Läs mer

Tång är en viktig del av ekosystemen längs kusten eftersom den ger skydd, livsmiljö och föda åt många andra växter och djur. På svenska västkusten finns flera tångarter naturligt och en introducerad art, ishavstång. Eftersom introducerade arter ofta orsakar problem undersöktes hypotesen om att nya arters framgång beror på att de undviks att ätas av de inhemska. Läs mer

Användning av uppspolad alg- och tångmassa från kusten skulle teoretiskt både kunna minska övergödningen av havet och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Trots det får man inte snurr på systemet med dagens högintensiva jordbruk. . Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Ju mer laxfiskars odlingsmiljö liknar naturens ju bättre rustade blir fiskarna att klara övergången från odlad till vild miljö. Avhandlingen visar hur kompensationsodlingar, odlingstankar där fiskarna föds upp, kan bli bättre genom enkla åtgärder. En åtgärd är färre fiskar i odlingskaren, en annan är att tillföra tång för att miljön mer ska likna den vilda. Läs mer

Alger med egen solskyddskräm. Florotanniner är kemiska ämnen som finns i tång, och som enligt tidigare forskning visat sig kunna fungera som försvarsämnen för dessa brunalger. En avhandling visar nu att florotanniner skulle kunna fungera som en solskyddskräm när algerna utsätts för skadlig UVB-strålning. Läs mer

Blåstången är den viktigaste fleråriga brunalgen i Östersjön. Den kan bilda mer eller mindre täta "skogar" från ytan och ner till 10 m djup. I blåstångsamhället finner andra växter och djur (bland annat uppväxande fisk) livsrum, föda och skydd. Läs mer

Främmande tång. Spridning av främmande arter anses idag vara ett av de största hoten mot jordens biologiska mångfald och kan få stora ekologiska och ekonomiska konsekvenser. I denna avhandling har etableringen av den främmande arten ishavstång vid Sveriges kust studerats. Läs mer

Läs mer

Läs mer

Marina makroalger (som t. ex. tång, kelp eller rödslick) utgör grunden i ett av de mest produktiva ekosystemen på jorden, grunda vegetationsklädda klippbottnar. Läs mer