Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Ett roligt sätt att engagera sig är att delta i något projekt där forskare behöver hjälp med att undersöka saker. Det finns många olika typer av projekt där man kan vara med och göra nytta samtidigt som man har roligt och kanske lär sig nya saker. Vi har samlat några tips här. Hoppas något passar just dig!Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?Läs mer

Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. Läs mer

Korallrev världen över är i fara. Korallerna är känsliga för temperaturhöjningar, och högre temperaturer har visat sig leda till att korallerna bleks och dör. Forskare prövar nu en ny metod för att upptäcka extra värmekänsliga koraller i ett tidigt skede. Läs mer

Det nya numret har tema KLIMAT eftersom haven spelar huvudrollen i klimatförändringen som pågår. Läs artiklarna på den nya läckra webbplatsen eller ladda ner numret som en pdf-fil. Läs mer

Framtidens kusthav kommer att drabbas av mer tungmetaller på grund av klimatförändringarna. En modell har utvecklats för att förutspå vilka kustområden som kommer att drabbas värst. Läs mer

Genom att ta fram värmetoleranta alger kan man göra koraller mer tåliga mot klimatuppvärmning. Forskning från Australien ger visst hopp för världens hotade korallrev. Läs mer

På måndag är det premiär för hummerfiske och i år gäller nya regler. För att minska skadan av förlorade fiskeredskap måste alla hummertinor vara försedda med rymningshål Läs mer

Detta är en utförlig elektronisk bilaga till artikeln Vårt mänskliga bidrag – näringsbelastning från vattendrag. Här finns ett stort antal figurer som beskriver belastning och koncentrationer i samtliga vattendrag. Här visas också fler samband med markanvändning, samt avvikelser mellan uppmätta och modellerade koncentrationer. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om flamskyddsmedel i form av polybromerade difenyletrar (PBDE:er) i Östersjön. De numera förbjudna bromerade flamskyddsmedlen (PBDE:er) förekommer i halter över gränsvärdena. Det är dock fortfarande oklart varifrån de största utsläppen kommer. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Det senaste kunskapsläget om läkemedlet diklofenak i Östersjön. Läkemedelssubstansen diklofenak används i stor omfattning och förekommer ibland i höga halter i längs kusten. Dataunderlaget är dock fortfarande litet och analysmetoderna som använts ofta inte tillräckligt känsliga. Läs mer

Syresituationen i Egentliga Östsersjön försämrats, och 2024 hade en tredjedel av bottnarna syrebrit. En femtedel var helt syrefria. . Läs mer

Rapporten visar hur åldersbestämning, och andra analyser av fiskens hårda vävnader, kompletterar miljöövervakningen och stärker kunskapen om både enskilda fiskbestånd och om de fiskarter som lever tillsammans - i sötvatten och längs Östersjöns kust. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur matematiska modeller kan användas för att förutsäga arters möjligheter till utbredning och anpassning. Modellerna kan vara en hjälp i arbetet med att bevara biologisk mångfald. . Läs mer

Strömming är en ekonomiskt viktig fiskart som spelar en viktig roll i Östersjöns näringsväv. Dessvärre har förhöjda koncentrationer av miljögifter i strömmingen varit ett problem i många decennier. . Läs mer

Havsomblandning i samband med ojämnheter på bottnarna är mycket dynamisk och uppvisar stor rumslig och tidsmässig variation. Därför misslyckas ofta etablerade metoder och modeller att fånga denna typ av omblandning. I den här avhandlingen används bredbandsakustik för att observera, kartlägga och kvantifiera vertikal blandning med en oöverträffad upplösning. Läs mer

Målet med denna avhandling har varit att undersöka om naturligt producerade hydroxylerade polybromerade difenyletrar (OH-PBDE) orsakar negativa hälsoeffekter för Östersjöns djurliv. Detta är potenta gifter som stör energimetabolismen, hormonbalansen och nervsystemet. Ämnena är metaboliter av flamskyddsmedlet polybromerade difenyletrar men produceras också naturligt av filamentösa makroalger och cyanobakterier i Östersjön. Läs mer

Runt om på jorden förlorar glaciärer is till följd av det förändrade klimatet. Glaciärer som rinner ut i havet är särskilt sårbara för förändrade yttre förhållanden och flera sådana har undersökts i denna avhandling. . Läs mer

Det marina framdrivningssystemet, det vill säga propellern tillsammans med andra möjliga tillbehör såsom roder, kanal och energisparanordningar, fungerar ofta i kölvattnet av fartyget det är monterat på. Prestandan hos marina framdrivningssystem utvärderas i regel genom tester i modellskala i bassänger. Men den metodiken har flera begränsningar och det är därför önskvärt att utveckla datorsimuleringar. Läs mer