Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

Minns du värmeböljan år 2018? Märkte du att senare års översvämningar i inlandet följdes av ett utsötat ytskikt i havet? På senare år har de svenska kustvattnen visat tecken på stora klimatrelaterade förändringar.Läs mer

Med rosetthämtaren samlas vattenprover in från olika djup. Den används inom både forskning och miljöövervakning, men kräver ett större fartyg med kran för att användas.Läs mer

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur. Läs mer

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men fortfarande finns ett bestånd kvar som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.Läs mer

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.Läs mer

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.Läs mer

Gråsälens överlevnad i Östersjön hotas av dagens jaktkvoter på cirka 3 000 djur. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, som tar utgångspunkt i såväl historisk säljakt som framtidens förändrade klimat Läs mer

Genom att analysera jod och kalcium i kalksten har forskare lyckats få fram hur syrehalten i havet såg ut för över 450 miljoner år sedan. Resultaten visar ett tydligt samband mellan syrehalt och biologisk mångfald. Läs mer

Ett sekel av laxutsättningar har fått stora konsekvenser för den genetiska mångfalden hos Östersjölax. Det visar en ny forskningsstudie. Laxarna blir alltmer genetiskt lika, vilket ger sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Läs mer

Det viktiga ålgräset är på väg att försvinna från västkustens kustområden, och dyra åtgärder sätts in för att rädda bestånden. Vilka bestånd ska man satsa åtgärderna på? En grupp forskare har utvecklat en metod som kan användas vid beslut kring restuarering av ålgräsängar, men som även kan tillämpas för andra hotade miljöer. Läs mer

Många torskar i Östersjön är magra och sjuka. I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekas syrebrist ut som en möjlig förklaring till torskens dåliga hälsa. Läs mer

De största hoten mot östersjötorsk, sill och skarpsill kommer från klimatförändringar, övergödning och fiske. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Läs mer

Läs mer

Internationella havsforskningsrådet – ICES – har sammanställt den senaste kunskapen om Östersjön och hur ekosystemet påverkas av våra mänskliga aktiviteter. . Läs mer

Bottenfaunan indikerar miljöförändringar, främst övergödning och syrgasbrist. Här presenteras en modell för provtagning i Skagerrak och Kattegatt som kommer att utgöra underlag för ett integrerat nationellt-regionalt bottenfaunaprogram. . Läs mer

Inom den nationella marina kustfiskövervakningen har känsliga biomarkörer använts sedan 1988 för att kartlägga hälsotillståndet hos fisk. Här redovisas undersökningar på abborre och tånglake för de områden som har de längsta tidsserierna. De flesta biomarkörerna indikerar en god hälsostatus. Läs mer

Tånglaken i Sveriges hav blir allt mindre till storleken. Det visar såväl våra undersökningar som den fiskbeståndsövervakning Fiskeriverket utför på uppdrag av Naturvårdsverket. I Fiskeriverkets undersökningar noteras också en minskning av tånglakepopulationen, samt att tånglaken blivit något magrare under senare år. Läs mer

Östersjön är utsatt för flera allvarliga miljöproblem såsom övergödning, miljögifter och ett alltför intensivt fiske. Samtidigt är Östersjön ett av världens viktigaste innanhav för övervintrande dykänder och andra vattenlevande fåglar. Antalet dykänder som tillbringar vintern i Östersjön och i huvudsak äter musslor har dock under senare år minskat kraftigt. Läs mer

Haven förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter så som föroreningar, övergödning och klimatförändringar. Kiselalger är viktiga primärproducenter i haven med korta generationstider, flexibla reproduktionsstrategier, och hög genetisk mångfald. Dessa egenskaper kan öka motståndskraften hos enskilda arter och fungera som en buffert mot effekterna av globala miljöförändringar. Läs mer

Platta ostron (Ostrea edulis) har minskat kraftigt i Europa, men i svenska vatten – särskilt i Skagerrak – har bestånden visat stabilitet. Denna avhandling undersöker varför, och hur framtida miljöförändringar kan påverka arten. Läs mer

Bakterier är nyckelorganismer i marina ekosystem. De är viktiga för näringsämnenas kretslopp tack vare sin förmåga att transformera löst organiskt kol och andra näringsämnen.

Bakteriesamhällets artsammansättning och produktivitet i ytvattnen förändras ständigt i både tid och rum. Läs mer

Dinoflagellaten Ostreopsis ovata bildar blomningar i i tropiska och tempereade marina vatten. Den producerar flera gifter och stora mängder av ett kolhydratrikt slem som har betydande effekter på bottensamhället. Därför är det viktigt att veta vad som påverkar artens spridning. Läs mer

Marina bakterier är den vanligaste typen av organism i havet och återfinns i alla marina ekosystem. Där har de en mycket viktig funktion som nedbrytare av organiskt material och spelar en avgörande roll för flödet av energi och näringsämnen. Men vi saknar kunskap om hur bakterier reagerar på miljöförändringar i haven och om de skulle kunna användas inom miljöövervakning. Läs mer

Globala miljöförändringar sker idag snabbare än någonsin på grund av mänsklig verksamhet. Dessa förändringar utmanar ekosystemens och de socialekologiska systemens förmåga att hantera händelser och störningar. Särskilt i marina ekosystem har miljöförändringar såsom fiske, introduktion av nya arter, föroreningar etc. Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Jättemusslor påverkas av miljöförändringar. Klimatförändringar med ökad vattentemperatur och miljöföroreningar som t. ex. Läs mer

Läs mer