Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?Läs mer

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

För första gången ska forskare undersöka hur fiskar dör i kommersiellt fiske. Målet är att hitta varsammare avlivningsmetoder i framtiden. Läs mer

Forskare har nu hittat en av de pusselbitar som saknats i vår evolutionshistoria. De har nämligen funnit de hittills äldsta fossilerna efter djur med käkar. Fossilerna tillhör fiskar som levde i Kina för mer än 430 miljoner år sedan. Läs mer

Den 22 maj firas den biologiska mångfaldens dag världen över. FN har instiftat dagen för att lyfta livets rika variation – en avgörande förutsättning även för människans framtid på jorden Läs mer

För att förvalta fiske måste man ha en uppfattning om hur mycket fisk det simmar i havet. Det traditionella sättet att uppskatta det är att göra trålningar, men kanske kan vi i framtiden räkna fisken utan att ens fånga den? Nu visar forskare att mängden fisk-DNA i vattenprov stämmer väl överens med den mängd fisk som hamnar i trålen. Läs mer

I förra veckan publicerade Sjöfartsverket en rapport om hur verkets alla 110 fartyg ska bli fossilfria till år 2045. Uppdraget är en del i regeringens satsning för att uppfylla klimatmålet om ett fossilfritt Sverige. Ny teknik och ändrade arbetssätt blir viktiga verktyg i arbetet. Läs mer

Även nedbrytbar plast som tillverkas av rörsocker är miljöfarligt och kan skada bland annat fiskar. Forskare vid Göteborgs universitet ser att abborrar ändrar sitt beteende när de exponeras för den så kallade bioplasten. Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

Grunda havsområden är viktiga för biologisk mångfald och grunden för många ekosystemtjänster. I en mycket smal zon närmast kusten ska fiskyngel och vadarfåglar samsas med industrihamnar, bryggor och en semesterfirande befolkning, i en naturmiljö där havsbottnarnas karaktär och sammansättning skapar förutsättning för olika typer av biotoper som sjögräsängar, blåstångsklippor och långgrunda sandbottnar. Hur störda är våra grunda havsområden?. Läs mer

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Läs mer

Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Statusen för abborre, gädda och gös i Egentliga Östersjön är fortsatt inte inom biologiskt säkra gränser. Även läget för siken längs kusten är otillfredsställande. Det visar årets bedömningar i Fiskbarometern. Läs mer

Upptäckten av nya ekosystem och arter ifrån djuphavet har intresserat forskare under lång tid, men ändå finns det många obesvarade frågor kvar att efterforska. I närheten av tektoniska plattgränser lever specialiserade ekosystem som använder sig av kemosyntes som livnäring. De är specialister på att överleva i miljön kring hydrotermala öppningar och fissurer där kolväten och andra kemiska komponenter sipprar ut. Läs mer

Metabolism är centralt i många studier om klimatförändringars effekter på fisk eftersom den bestämmer fiskens tillväxt och ökar med temperaturen. Den varierar också mycket mellan individer, även hos fiskar av samma storlek. I denna avhandling undersöktes om det finns skillnader i ämnesomsättningen mellan två olika fiskpopulationer, kust- respektive pelagisk abborre, i relation till ökad temperatur. Läs mer

Efterfrågan på fisk ökar hela tiden. Vattenbruket, det vill säga produktionen av växter och djur i vatten, har därför expanderat kraftigt de senaste decennierna. Varje år slaktas 50-150 miljarder fiskar från vattenbruk över hela världen. Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen. . Läs mer

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer med läkemedelsresterna i de akvatiska ekosystemen, och fokuserar särskilt på beteendepåverkan på abborre av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Läs mer

Bottenlevande djur utgör en viktig länk mellan sediment och det fria vattnet. Bland annat bidrar de till kolets kretslopp genom att äta organiskt material som sjunker till bottnen, omvandla det i sina kroppar och avge en del som koldioxid genom sin respiration. De är också en födoresurs för många fiskarter. Läs mer