Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Fisk är en viktig källa till protein och andra näringsämnen för många människor, och fiskenäring och fiskodling försörjer miljontals människor världen över. Dessutom kan fiske ge rekreation och avkoppling.Läs mer

Strandskyddet ger allmänheten tillgång till stränder, och skyddar växt- och djurliv i känsliga kustmiljöer. Men stränderna är attraktiva och därigenom ekonomiskt värdefulla. Lagen om strandskydd är satt under hård press.Läs mer

På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Ett roligt sätt att engagera sig är att delta i något projekt där forskare behöver hjälp med att undersöka saker. Det finns många olika typer av projekt där man kan vara med och göra nytta samtidigt som man har roligt och kanske lär sig nya saker. Vi har samlat några tips här. Hoppas något passar just dig!Läs mer

Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

En ny studie visar att kvastfeningar kan leva mycket längre än man tidigare trott, kanske till och med i hundra år. De blir inte könsmogna förrän tidigast i 40-årsåldern, och deras långsamma livscykel gör arten extra sårbar. Läs mer

Ett första steg till lättnader av strandskyddet träder i kraft den 1 juli. Under onsdagen berättade Regeringen om en utredning som ska föreslå vilka ytterligare lättnader som kan göras Läs mer

En omfattande översikt av klimatförändringens effekter på Östersjön pekar särskilt på vikten av mänsklig handling. Läs mer

Att mötas och diskutera fångstråd online är en enkel match för ICES fiskeexperter. Men svårigheter orsakade av coronapandemin kan komma längre fram, när utebliven datainsamling ger osäkrare underlag för bedömningarna. Läs mer

En stor del av allt skräp i haven och på våra stränder är fiskerelaterat. Fiskereturen är en insamlingstjänst som tar hand om fiskeredskap som inte längre behövs eller är oanvändbara. I år samlades över hundra ton fiskeredskap in och lämnades till återvinningen. Läs mer

Allt fler kritiserar Strandskyddsutredningen för brister i hänsynen till hårt pressade livsmiljöer. Senast är en debattartikel från Havsmiljöinstitutet som menar att ödesfrågor om klimat och biologisk mångfald måste påverka all fysisk planering. Läs mer

Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk handledning för att sätta ut förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd i naturhamnar. . Läs mer

Den här rapporten beskriver bland annat utvecklingen av fiskeripolitiken, den förklarar politikens nationella genomförande och och exemplifierar hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket. . Läs mer

Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. . Läs mer

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson. Läs mer

Denna rapport innehåller en översiktlig lägesbeskrivning av yrkesfisket i Norrbottens kustområde. Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett bättre kunskapsunderlag med bättre regional upplösning än vad som funnits tillgängligt tidigare. . Läs mer

Uppföljning av kommunernas tillsyn av strandskyddet ger både positiva och negativa resultat, beroende på vilken kommun det gäller. . Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Läkemedelsrester från mänsklig konsumtion tar sig in i akvatiska ekosystem via utsläpp av avloppsvatten. Spår av läkemedel finns i sjöar, floder och vattendrag. I avhandlingen utreds vad som händer med läkemedelsresterna i de akvatiska ekosystemen, och fokuserar särskilt på beteendepåverkan på abborre av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Läs mer

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi. . Läs mer

Kvävefixerande bakterier kan reducera atmosfärisk kvävgas till biotillgängligt kväve, vilket ger dem en fördel i regioner i öppna hav med låga koncentrationer av löst oorganiskt kväve. Fokus för denna avhandling är tre stammar av heterocysta, filamentösa diazotrofer som bildar symbioser med ett antal släkten av kiselalger.

Trots att dessa symbioser är utbredda i tropikerna och subtropikerna och beskrevs redan i början av 1900-talet, är det en understuderad grupp. Läs mer

Kvicksilver (Hg) är en naturligt förekommande, giftig spårmetall vars utsläpp i miljön till stor del påverkats, och fortfarande påverkas, av mänskliga förehavanden. Hur tillgängligt kvicksilver är för att tas upp av organismer beror på dess kemiska form.

Monometylkvicksilver (MMHg)är den främsta formen som bioackumuleras och biomagnifieras. Läs mer