Ny forskning visar att våtmarkers förmåga att minska näringsbelastningen på havet beror på var de ligger i landskapet.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land.Läs mer

Polen är det land som har det största läckaget av näringsämnen från jordbruket. Att minska detta läckage är nödvändigt för att hejda övergödningen av Östersjön.Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.Läs mer

Miljörättsjurister har kunnat visa att ländernas regelverk liknar varandra och att den ekosystembaserade förvaltningen inte fått fotfäste.Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?Läs mer

Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket.Läs mer

Syresituationen förvärras i Egentliga Östersjön. Allt större arealer har så stor syrebrist att bottenlevande musslor, kräftdjur och fisk flyr områdena. Den visar SMHI:s rapport om syresituationen i Östersjön 2024. Läs mer

Vidsträckta ostronrev täckte en gång Europas kustlinjer men är idag förstörda. Ny forskning visar dock att dessa viktiga ekosystem kan återskapas, och Sverige spelar en nyckelroll Läs mer

Hur kan räkor och fisk odlas på ett alltigenom hållbart sätt? Det ska undersökas i en studie ledd av forskare från Umeå universitet Läs mer

Europaparlamentet har enats om att reglerna för avloppsrening ska skärpas, för att ytterligare minska utsläppen av näringsämnen och kemikalier till naturen Läs mer

Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och går det att göra i så kallt vatten och ändå vara resurseffektivt ? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt. Läs mer

Att äta skeppsmask är inte bara nyttigt utan också otroligt klimatsmart. Det menar en grupp forskare i England som utvecklat en metod att odla det ökända skadedjuret som livsmedel. I säkerhets skull väljer man också att kalla arten för sitt något mer aptitliga namn: Nakenmussla.   Läs mer

Det är härligt med egen båt. Men hur ska man göra om man vill försöka minska båtlivets påverkan på havets värdefulla miljöer? Nu finns konkreta forskningsbaserade råd för både båtliv och bryggor. Läs mer

Både andelen helt syrefria områden och områden med syrebrist fortsätter öka i Östersjön. Dessutom är halterna av svavelväte de högsta man någonsin uppmätt. Det framgår av den årliga syrerapporten från SMHI. Läs mer

Med hjälp av 1 800 ton sand har 80 000 utplanterade ålgräsplantor lyckats tiodubblas på bara ett år. "Det här är första gången metoden med sandtäckning har testats i stor skala med lyckat resultat. Det visar att det går att återplantera ålgräs även där förhållandena är svåra och våra vanliga metoder inte fungerar", säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet. Läs mer

Ålgräset i Atlanten, och i våra svenska vatten, har en låg genetisk mångfald konstaterar en ny internationell studie. Det kan göra arten mer sårbar för förändringar, exempelvis nu när salthalt och temperatur ändras i och med klimatkrisen. Läs mer

Forskningsprojektet ECOSUPPORT studerade hur den marina miljön i Östersjön kan komma att påverkas i framtiden genom klimatförändring och utsläpp av näringsämnen. I ett nummer av Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift AMBIO presenteras en del av projektets resultat. Det stod klart att en klimatförändring med ökad medeltemperatur och ökad nederbörd i Östersjöregionen bidrar till att övergödningssituationen kan komma att förvärras. Läs mer

Östersjöcentrum lanserar en publikation med 21 viktiga åtgärder som beslutsfattare runt Östersjön bör fokusera på för att få full nytta av havet. . Läs mer

Denna rapport sammanställer kunskapen om organismers rörelser i kustzonen. Syftet är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer, hur den påverkas av olika verksamheter samt belysa hur ett förändrat klimat kan påverka konnektiviteten. . Läs mer

En bedömning av miljötillståndet i Nordostatlanten, som bland annat visar en fortsatt habitatförstörelse och minskad biologisk mångfald i området. På den positiva sidan finns att utsläppen av vissa farliga ämnen och utsläpp från olje- och gasindustri minskar. . Läs mer

SMHI har publicerat sin rapport för 2022 inom det marina övervakningsprogrammet. Temperaturen i ytvattnet var över det normala flera månader under året, temperaturer under det normala uppmättes endast vid några få tillfällen under sommaren. . Läs mer

Syreförhållandena i djupvattnet har en avgörande betydelse för den interna biogeokemiska omsättningen av näringsämnen i Östersjön. Vattekvaliteten i kustområden måste därför bedömas med hänsyn till både belastning från land och variationer i havsområdet utanför. Det ställer stora krav på underlag vid tillämpningen av Vattendirektivet. Läs mer

Koncentrationerna av kväve och fosfor i Bottniska viken var under 2004 ovanligt låga. I artikeln beskrivs även andra näringsämnen, temperatur, syrehalter och salthalter i vattnet. . Läs mer

Mätningar av vattnets hydrografi och kemi utförs av Umeå Marina Forskningscentrum året runt i Bottniska viken. Mätningarna kompletteras av en vinterprovtagning som utförs av SMHI. Salt, temperatur, syrehalt och innehåll av näringsämnen är några av de saker som mäts. Läs mer

Bottenviken är en grund havsbassäng, vars miljö i hög grad påverkas av naturliga processer. Utvärdering av 8 års miljöanalys visar att processer och mänsklig aktivitet i avrinningsområdet bestämmer tillgången på begränsande näringsämnen i kustzonen. Den redan låga mängden av fosfor i förhållande till kväve som förekommer i älvvattnet förstärks sedan ytterligare av processer i kustzonen som ännu inte är väl kända. Läs mer

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård kommer inte att nås till 2020. Den bedömningen gör Hav- och vattenmyndigheten som ansvarar för uppföljningen av de kvalitetsmålen. Havsmiljön är negativt påverkad av olika belastningar, konstaterar myndigheten. Läs mer

Marina sediments innehåller många olika näringsämnen, som om de skulle frigöras skulle bidra till ökad övergödning, trots minskade tillskott av näringsämnen från land och atmosfären. Resuspension är en process, som kan influera frigörandet av näringsämnen från sedimenten till det överliggande vattnet. I denna avhandling har influensen av resuspension på vattenomloppet i tre olika marina miljöer undersökts. Läs mer

Denna avhandling undersöker innovativa metoder för att sanera förorenade sediment från Östersjön värst utsatta kustmiljöer. Olika sorbent användes för tunnskiktstäckning (thin-layer capping, TLC), och testades för att fastställa saneringspotential och ekologisk påverkan på bottnarnas ekosystem. . Läs mer

Havets väder består av vattenströmmar i form av virvlar, filament och spiraler som påverkar transporten av värme, salt och näringsämnen i havet. De sträcker sig över horisontella skalor på 10–100 kilometer och tidsskalor från dagar till månader.  . Läs mer

Näringsämnen som behövs för organismers överlevnad och tillväxt kan förekomma i en mängd olika former. Alla former är inte lika tillgängliga för de små mikroplankton och bakterier som ska ta upp dessa, och balansen mellan olika former är avgörande för hur olika planktonsamhällen formas. I avhandlingen har detta fenomen och konsekvenserna av obalans studerats såväl i laboratorieexperiment som i ett kustekosystem. Läs mer

För att undvika algblomning i sjöar och hav behöver färre näringsämnen, som kväve och fosfor, släppas ut. Ett sätt att minska dessa skulle vara att odla alger inne i avloppsreningsverken. Ivo Krustok har genomfört försök där alger från Mälaren tillsattes i vatten från Västerås kommunala vattenreningsanläggning. Läs mer

I avhandlingen behandlas hur ljus och näringsämnen kontrollerar och framförallt samverkar till att cyanobakterierna är så framgångsrika. Författaren försöker också att se om samverkan av ljus och näringsämnen har olika effekt på de dominerande arterna. Resultaten visar att om övergödningen tillsammans med uttunningen av ozonskiktet fortskrider, vilket forskarna förutspår, kommer cyanobakterierna och i synnerhet N. Läs mer

Ny fototeknik kan spåra näringsämnen. Jordbrukets utsläpp av kväve och dess konsekvenser på miljön är ett hett diskussionsämne i den aktuella valdebatten. För att kunna förhindra algblomning och andra effekter av den ökade kvävetillförseln krävs god kunskap om hur näringsämnen omsätts i miljön. Läs mer

Den här avhandlingen handlar om hur man utvärderar hållbarhet av metoder för att odla fisk och syftar till att presentera några av de utmaningar som vi står inför vid bedömning av skadeverkan från kemikalier som släpps ut i miljön. . Läs mer

Läs mer

Hur effektivt tillgängliga resurser kan nyttjas i ett ekosystem bestäms både av födans kvantitet och kvalitet. Födans beskaffenhet påverkar hur den tas upp, och påverkar därmed konsumenternas kondition, predationstryck på bytespopulationer samt cirkulationen av näringsämnen i födovävar. Födokvaliteten påverkar konsumenternas prestationsförmåga genom dess direkta påverkan liksom av beteendemässiga och fysiologiska anpassningar till födomiljön. Läs mer