På den här sidan samlar vi tips på material som du som lärare kan använda när ni ska arbeta med havsrelaterade frågor i skolan.Läs mer

Vi människor har i alla tider ätit fisk och andra havslevande djur. Men haven kan ge oss mycket mer än mat. De producerar till exempel hälften av allt syre i atmosfären, hjälper oss att dämpa klimatförändringarna och innehåller massor av outtnyttjad energi i form av till exempel vågor och strömmar.Läs mer

Sjöfart är det mest effektiva sättet att transportera stora mängder varor. Men samtidigt bidrar sjöfarten till en rad olika typer av påverkan på havsmiljön, så som utsläpp av giftigt avfall, oljespill, buller och spridning av främmande arter.Läs mer

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.Läs mer

Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Läs mer

Just nu är isbrytaren Oden i Arktis på en stor expedition för att kartlägga havsbotten. Ombord finns också 18 doktorander som deltar i forskarskolan ”The Arctic Ocean Climate System” Läs mer

Fjordar släpper ut lika mycket metan som alla jordens djuphavsområden tillsammans. Nu ska en expedition från Göteborgs universitet ta reda på mer om fjordarnas utsläpp av växthusgaser Läs mer

Prover som samlades in under en oceanografisk expedition på 1800-talet visar en oroande trend: havens plankton får allt tunnare skal. Enligt forskarna är havsförsurningen den största boven i dramat. Läs mer

Om det är okey att hastigheten sänks så fungerar isåfall frakt med segelfartyg. Detta konstaterar Wallenius Marines som räknat på alternativ till dagens motordrivna fartyg för frakt av bilar över världshaven. Läs mer

Kan jag bada här? Vad är det som flyter omkring i vattnet? Frågor får svar, och varningar når snabbt allmänheten. De marina informationscentralerna har en viktig uppgift när det gäller att sprida information om giftiga algblomningar och annat som händer i havsmiljön. Under sommaren har de extra mycket att göra. Läs mer

Historiens största polarexpedition är nu avslutad. Totalt 422 forskare från 20 länder har deltagit. Efter 389 dagar infrusna i Arktis is, även under den mörka vintern, nådde det tyska forskningsfartyget Polarstern sin hemmahamn igår. Läs mer

Hur ligger det till med den biologiska mångfalden i Östersjön. En utvärdering av tillståndet ur olika synvinklar. . Läs mer

Övervakningsprogrammen ger underlag för att bedöma och följa upp utvecklingen av miljöstatus, som exempelvis lekbiomassa av fisk, utbredning av marina däggdjur och tillståndet hos bottenfaunan. Havs- och vattenmyndigheten har uppdaterat miljöövervakningsprogrammen så att de lever upp till havsmiljödirektivet 2020. Underlaget rapporterades till EU-kommissionen hösten 2020. Läs mer

Detta är en utförlig elektronisk bilaga till artikeln Vårt mänskliga bidrag – näringsbelastning från vattendrag. Här finns ett stort antal figurer som beskriver belastning och koncentrationer i samtliga vattendrag. Här visas också fler samband med markanvändning, samt avvikelser mellan uppmätta och modellerade koncentrationer. Läs mer

Utsläpp av vegetabiliska oljor tillåts delvis men kan skada marina ekosystem, visar denna rapport från Havsmiljöinstitutet. . Läs mer

Fiskar är, precis som andra havslevande organismer, beroende av särskilda livsmiljöer för att leva och reproducera sig. I rapporten presenteras kartor över områden som är potentiellt lämpliga som lekområden för olika fiskarter. Rapporten kan utgöra ett viktigt verktyg vid förvaltning av Östersjön. Läs mer

Rapporten från Copernicus betonar hur effekterna av havens förändring påverkar marina ekosystem, mänskliga samhällen, kultur och ekonomi. . Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Marina värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare i takt med att temperaturen i haven ökar. De kan få långtgående konsekvenser för ekosystem som till exempel korallrev. . Läs mer

Avhandlingen beskriver pikophytoplanktons dynamik och samhällsstruktur i Östersjön. Resultaten visar att pikofytoplankton spelar en viktig roll i Östersjön, och visar på vikten av övervakningsprogram för att förstå dynamiken hos dessa pikofytoplankton. . Läs mer

Den marina sedimentära miljön i polarområdena skiljer sig från resten av världens hav eftersom den i hög grad påverkas av kryosfären. I Arktis kan havsis och isberg transportera vidare de enorma mängder sediment som förs till havet med de stora flodsystemen från de omgivande kontinenterna, vilka i sin tur har formats av kvartärperiodens stora inlandsisar. Att rekonstruera paleomiljöförändringar i Arktiska oceanen under denna tid kräver noggrann datering av marina sedimentkärnor, något som har varit svårare i Arktis än på de flesta andra platser i världshaven. Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

Syftet med denna avhandling är att bättre förstå turbulensen från fartyg utifrån dess miljöpåverkan. Resultaten belyser vikten av att inkludera fartygsinducerad turbulens i marin miljöförvaltning, speciellt kustnära där trafiken är som mest intensiv. . Läs mer