Vinter betyder snö, kyla och is. Även haven kan frysa till is. I Sverige fryser åtminstone de nordligaste delarna av Östersjön varje år. Isen kan ta sig olika former och strukturer, och har olika karaktär i våra havsområden. Isen i sig kan bestå av ett eget litet ekosystem, med mikroskopiska djur och växter som lever i isens porer.Läs mer

Genom att absorbera enorma mängder koldioxid har haven hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Men detta har ett pris. Haven blir allt surare, med förödande konsekvenser för havens ekosystem.Läs mer

Här kan du läsa om hur vi hanterar sajten vad gäller kakor, personuppgifter och tillgänglighetsanpassning. Du kan också läsa vad som gäller om du vill använda våra texter och bilder.Läs mer

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.Läs mer

Med våra vidsträckta kuster och skärgårdar har Sverige unika och fantastiska förhållanden för båtliv. Våra drygt 700 000 fritidsbåtar gör oss också till ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen. Men hur påverkar alla dessa båtar egentligen havsmiljön?Läs mer

Grunden för miljöövervakningen är mätningar och provtagningar som görs i de svenska havsområdena. Mätningarna görs i vatten och bottensediment, och prover på bottnar, vatten, växter och djur samlas in för vidare analys.Läs mer

I slutet på 1980-talet kollapsade torskpopulationen utanför Kanadas kust som ett resultat av överfiske. Spillrorna av beståndet har långsamt börjat återhämta sig, men är det samma torsk nu som då? …eller har populationens genetiska sammansättning förändrats för alltid? Glädjande nog verkar den genetiska diversiteten vara bevarad. Läs mer

Nyheten spreds med glädjerubriker under veckan: gråvalen har återvänt till Atlanten efter 300 år! Men orsaken till att den frånvarande jätten återvänder beror troligtvis på klimatförändringen. Läs mer

När Världsmeteorologiska organisationen summerar år 2023 är det många dystra rekord som har slagits. Havet har globalt sett slagit värmerekord varje dag det senaste året Läs mer

Att bevara sjögräsängar kan ha stor betydelse för om vi ska kunna behålla vår kustlinje i framtiden. Sjögräsets rötter kan nämligen hejda stranderosionen med upp till 70 procent. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Läs mer

Tyska forskare har hittat kanske världens största lekområde för fisk. Området är hela 240 kvadratkilometer stort och ligger i Weddelhavet utanför Antarktis. Uppåt 60 miljoner isfiskar tros finnas där. Läs mer

Var bör en småbåtsamhamn placeras för att minimera skadan på biologisk mångfald? Vilka kustområden bör vi skydda? Hur kan vi bäst hantera det komplexa ekosystemet i förvaltningen av våra hav? Det är svåra frågor, som det nya verktyget Mosaic hjälper till att hantera. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

Åtgärdsprogrammet för flodnejonöga presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på mål och på vilka åtgärder som behöver genomföras för arten. Åtgärdsprogrammet har som syfte att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om flodnejonögat. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få gynnsam bevarandestatus. Läs mer

Den här rapporten presenterar en sammanställning av hästmusslans ekologi och levnadsvillkor, liksom dess utbredning i Kattegatt och Skagerrak. Materialet kan användas för att utreda utvecklingen av våra bestånd över tid, framtida övervakning och möjligheten att restaurera hästmusselbankar. . Läs mer

I årets upplaga av Svelandskusten rapporteras bland annat om ovanligt klart vatten i skärgården och en positiv trend för provfiskefångsterna av abborre. Läs mer

Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk handledning för att sätta ut förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd i naturhamnar. . Läs mer

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi. . Läs mer

Våra kustsystem utsätts för ett allt starkare tryck från mänskliga aktiviteter. Många kustnära system har drabbats av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av alger till följd av läckage av närsalter från land.
Trots att vi vet mycket om de processer som orsakar övergödning, saknar vi detaljerad kunskap om många av de återkopplingsmekanismer som håller kvar system i ett övergött tillstånd. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

Målet med denna avhandling var att ta reda på hur människan påverkar födovävar hos bottenlevande djur i Östersjön. Ett ytterligare mål var att studera de ganska okända länkarna mellan bottendjur och växtplankton.

De bentiska födovävarna har förändrats sedan 1980. Läs mer

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. . Läs mer

Varierande förhållanden i miljön påverkar fördelningen, överflödet, mångfalden och utvecklingen av individer, populationer, arter och samhällen.

I denna avhandling har forskare undersökt hur variationen i livsmiljön påverkar mångfalden på olika nivåer, och över ett brett spektrum i tid och rum, genom att studera fisk och mikroberna i deras skinn. . Läs mer