Bottniska viken har inte ansetts vara påverkad av övergödning. Men nu syns tecken på stora förändringar. Snart kan Bottniska viken brottas med samma problem som Egentliga Östersjön.Läs mer

I våra museer finns många algherbarier med insamlade alger som pressats på papper och katalogiserats. Det är en outnyttjad skatt som väntar på att berätta för oss om miljön i havet förr. Läs mer

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land.Läs mer

Eftersom människan inte enbart påverkar utsläpp av näringsämnen till Östersjön utan även växthusgasutsläppen som förändrar klimatet, är det svårt att separera vilka symptom som orsakats av den globala uppvärmningen och vad som orsakats av utsläpp av näringsämnen.Läs mer

Fosfor behövs för att kunna odla mat, men i Östersjön bidrar ämnet till övergödning och syrebrist. Nu vill KTH-forskare vända problemet till en resurs: genom att utvinna fosfor ur bottensediment kan Europa minska sitt importberoende – och samtidigt ge havet en chans att återhämta sig Läs mer

Varje år delar Världsnaturfonden WWF ut ett pris till ett lantbruksföretag som gjort viktiga insatser mot övergödningen i Östersjön. I år var det svenska mjölkbönder som kammade hem förstapriset. Läs mer

I Byfjorden har bottenmiljön fått nytt liv. På prov pumpas syrerikt vatten ner till de syrefattiga bottnarna. Efter ett år har halterna av svavelväte minskat och fiskarna återvänt. Läs mer

Haven är oftast kolsänkor, men Östersjön verkar gå i motsatt rikting och istället bli en källa till utsläpp. En forskargrupp från Stockholms universitet har gjort mätningar vid Askö under sommaren. Läs mer

Syresituationen förvärras i Egentliga Östersjön. Allt större arealer har så stor syrebrist att bottenlevande musslor, kräftdjur och fisk flyr områdena. Den visar SMHI:s rapport om syresituationen i Östersjön 2024. Läs mer

Bättre avloppsrening har lett till att vattenkvaliteten i Stockholms skärgård förbättrats. Nu visar en ny studie att blåstången är tillbaka ändå in i fjärden Trälhavet Läs mer

Syresituationen i Egentliga Östsersjön försämrats, och 2024 hade en tredjedel av bottnarna syrebrit. En femtedel var helt syrefria. . Läs mer

Östersjöns bräckta vatten är förhållandevis gulbrunt jämfört med andra hav. Den här färgen skapar problem när man använder satellitbilder för att beräkna vattnets siktdjup och innehåll av klorofyll. De beräkningsmodeller som används stämmer inte lika bra för brunaktiga vatten som i ett mer opåverkat havsvatten. Läs mer

Trots att läckaget av näring från våra marker ut till havet har minskat så kvarstår problemet med övergödning i Östersjön. Det beror till stor del på att rikliga mängder fosfor från tidigare utsläpp fortfarande finns lagrade i sedimenten.

Nu har Uppsala universitet, Stockholms universitet och IVL Svenska miljöinstitutet gjort en kartläggning av hur stora mängder näring det finns i sedimenten, och hur snabbt de läcker ut i olika områden. Läs mer

Varje år delas hundratals miljarder dollar ut i jordbruksstöd världen över. Det är pengar som skulle kunna revolutionera jordbrukssektorn och göra den mer hållbar för både miljö och människor. Istället är stöden till stor del utformade för att upprätthålla befintliga jordbrukssystem vilket försvårar för världen att nå målen i Parisavtalet. Läs mer

Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens vattendrag? Vilka källor står för huvuddelen av belastningen? Miljöanalysfunktionen har gjort en ny sammanställning för 27 vattendrag, vilket kan underlätta planeringen av åtgärdsarbetet. Jordbruksmark och reningsverk är de största källorna, och enskilda avlopp står för en liten andel. . Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Övergödningen, som skapar algblomning och syrefria döda bottnar, är ett av Östersjöns största miljöproblem. Stora mängder näringsämnen, så som fosfor, har under lång tid släppts ut från land och en del har hamnat i bottensedimenten i Östersjön. Därifrån kan fosforn läcka ut och åter bidra till övergödningen och algblomningen. Läs mer

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson. Läs mer

Förlusten av syre från världens hav är ett ökande hot i spåren av klimatförändringen, varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i en ny rapport. Den globala uppvärmningen värmer även upp haven och minskar därmed vattnets förmåga att binda syre. Detta i kombination med utbredd övergödning, som även det sänker syrenivåerna, har gjort att 700 platser i världshaven i dag lider av syrebrist, jämfört med 45 på 1960-talet. Läs mer

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Denna rapport visar att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är en viktig förklaring. Läs mer

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är inte nått och kommer inte heller att kunna nås med dagens åtgärder och styrmedel. Det konstaterar Havs- och vattenmyndigheten i sin fördjupade utredning. Många åtgärder har genomförts de senaste åren för att minska övergödningen och det har börjat ge effekt i vissa områden. Läs mer

Användning av uppspolad alg- och tångmassa från kusten skulle teoretiskt både kunna minska övergödningen av havet och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Trots det får man inte snurr på systemet med dagens högintensiva jordbruk. . Läs mer

Halterna av metallföroreningar i Östersjöns sediment har undersökts från förindustriell tid till idag. Som en del i avhandlingen undersöker han hur bottensedimenten i syrefattiga delar av Östersjön reagerar när de utsätts för syrerikt vatten igen. Experimentet visade att när sedimentproverna kom i kontakt med syre började de släppa ifrån sig metallpartiklar i snabbare takt än vanligt. Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet.

Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur olika drivkrafter påverkar kustområdenas övergödning. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödning—nämligen näringsföroreningar, algblomningar och döda zoner—i Östersjön. En gedigen och nyskapande reflektion som sammanför Östersjöns systemekologiska kunskapspolitik med den framväxande internationella mijöhumanioran.

Utifrån detta tillvägagångssätt behandlar denna avhandling ekologiska problem med kulturell övergödning i marina ekosystem genom att synliggöra de normativa påståenden som människor gör om Östersjön och dess innehåll. Läs mer