Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land.Läs mer

Den senaste tidens värme har gjort att algblomningen har dragit igång ordentligt i Östersjön, framför allt i höjd med Gotland. Risken att förgiftas av algerna är liten - men det kan ändå vara värt att ta det försiktigt med badningen. Läs mer

Övergödning, överfiske – och klimatförändringar. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att fintrådiga algmattor ökat kontinuerligt sen 80-talet. Den senaste tidens milda väder har skapat ytterligare gynnsamma förhållanden och får nu algerna att snabbt breda ut sig. Läs mer

En omfattande översikt av klimatförändringens effekter på Östersjön pekar särskilt på vikten av mänsklig handling. Läs mer

För att nå klimatmålen behöver fossil energi ersättas med mer förnybar energi. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet idag är att bygga vindkraftverk till havs. Läs mer

I våras startade ett försök i Bohuslän för att förbättra miljön för ålgräsängar. Havsbotten vid Lilla Askerön täcktes med sand för att göra vattnet mindre grumligt. Försöket ser hittills ut att ha gett bra resultat: De skott av ålgräs som planterades där har ökat till mer än det dubbla. Läs mer

Idag signerades en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas alla miljöministrar. Samarbetet mellan Östersjöländerna om en gemensam och offensiv plan för att förbättra ett havsområde är unikt i världen, och har lett till påtagliga förbättringar Läs mer

Östersjöns bräckta vatten är förhållandevis gulbrunt jämfört med andra hav. Den här färgen skapar problem när man använder satellitbilder för att beräkna vattnets siktdjup och innehåll av klorofyll. De beräkningsmodeller som används stämmer inte lika bra för brunaktiga vatten som i ett mer opåverkat havsvatten. Läs mer

Trots att läckaget av näring från våra marker ut till havet har minskat så kvarstår problemet med övergödning i Östersjön. Det beror till stor del på att rikliga mängder fosfor från tidigare utsläpp fortfarande finns lagrade i sedimenten.

Nu har Uppsala universitet, Stockholms universitet och IVL Svenska miljöinstitutet gjort en kartläggning av hur stora mängder näring det finns i sedimenten, och hur snabbt de läcker ut i olika områden. Läs mer

Varje år delas hundratals miljarder dollar ut i jordbruksstöd världen över. Det är pengar som skulle kunna revolutionera jordbrukssektorn och göra den mer hållbar för både miljö och människor. Istället är stöden till stor del utformade för att upprätthålla befintliga jordbrukssystem vilket försvårar för världen att nå målen i Parisavtalet. Läs mer

Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens vattendrag? Vilka källor står för huvuddelen av belastningen? Miljöanalysfunktionen har gjort en ny sammanställning för 27 vattendrag, vilket kan underlätta planeringen av åtgärdsarbetet. Jordbruksmark och reningsverk är de största källorna, och enskilda avlopp står för en liten andel. . Läs mer

Undersökningar av hydrografi och växtplankton i den samordnade kustvattenkontrollen i Halland. Syftet med undersökningarna var framför allt att bedöma tillståndet och kunna ge underlag för förändringar i kustvattnet sett i ett längre tidsperspektiv. . Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Övergödningen, som skapar algblomning och syrefria döda bottnar, är ett av Östersjöns största miljöproblem. Stora mängder näringsämnen, så som fosfor, har under lång tid släppts ut från land och en del har hamnat i bottensedimenten i Östersjön. Därifrån kan fosforn läcka ut och åter bidra till övergödningen och algblomningen. Läs mer

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson. Läs mer

Förlusten av syre från världens hav är ett ökande hot i spåren av klimatförändringen, varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i en ny rapport. Den globala uppvärmningen värmer även upp haven och minskar därmed vattnets förmåga att binda syre. Detta i kombination med utbredd övergödning, som även det sänker syrenivåerna, har gjort att 700 platser i världshaven i dag lider av syrebrist, jämfört med 45 på 1960-talet. Läs mer

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Denna rapport visar att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är en viktig förklaring. Läs mer

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är inte nått och kommer inte heller att kunna nås med dagens åtgärder och styrmedel. Det konstaterar Havs- och vattenmyndigheten i sin fördjupade utredning. Många åtgärder har genomförts de senaste åren för att minska övergödningen och det har börjat ge effekt i vissa områden. Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.

Vissa arter kan inte bara överleva stora förändringar i salthalt, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten. Läs mer

Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet.

Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur olika drivkrafter påverkar kustområdenas övergödning. Läs mer

Marina mjukbottnar utgör en av planetens största habitat. Organismerna i denna miljö har en enorm biodiversitet och en nyckelroll för ett flertal ekosystemprocesser.

De flesta av dessa organismer är beroende av det organiska material, främst från växtplankton, som faller ned från vattnet ovan och därmed blir mat (bentisk-pelagisk koppling). Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödning—nämligen näringsföroreningar, algblomningar och döda zoner—i Östersjön. En gedigen och nyskapande reflektion som sammanför Östersjöns systemekologiska kunskapspolitik med den framväxande internationella mijöhumanioran.

Utifrån detta tillvägagångssätt behandlar denna avhandling ekologiska problem med kulturell övergödning i marina ekosystem genom att synliggöra de normativa påståenden som människor gör om Östersjön och dess innehåll. Läs mer