En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.Läs mer

Det plingar till i mejlkorgen - en rapport om en död tumlare. Nu får allt vänta. Det enda viktiga nu är att tumlaren snabbt tas om hand, så att vi kan undersöka den.Läs mer

Visst finns det valar i svenska vatten. Vi har bra koll på vilka valarna är, och har man kameran framme när man ser en val finns det till och med möjlighet att identifiera speciella individer.Läs mer

Många av havets nyttor kommer oss människor till del, men ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven.Läs mer

Du kanske vill hjälpa till att värna om livet i havet? Ett sätt kan vara att rapportera fynd av djur och växter som du hittar. Genom de fynd som rapporteras av allmänheten får de ansvariga myndigheterna en bättre bild av var de olika arterna finns. Det är en viktig del av naturvården och arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Så gör en insats för havet och berätta vad du hittar! Här har vi samlat projekt och organisationer som efterfrågar allmänhetens hjälp.Läs mer

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.Läs mer

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?Läs mer

Sjöfarten i Östersjön och Västerhavet är mycket intensiv, och fartygens utsläpp till luft och vatten har negativa effekter på havsmiljön. Men det finns sätt att minska effekterna.Läs mer

Richard VakilLäs mer

I slutet av juli strandade tre näbbvalar vid Bjärehalvön i nordvästra Skåne. En av dem lyckades ta sig loss medan två av dem dessvärre dog. Nu har de undersökts vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), men varför de strandade är fortfarande en gåta Läs mer

För andra gången någonsin ska tumlarna i Östersjön inventeras. Den första inventeringen gjordes för tolv år sedan, då uppskattades populationen till endast 500 individer Läs mer

Populationen av tumlare i Bälthavet har halverats de senaste 18 åren. Den största orsaken till minskningen är att tumlare fastnar i fiskenät. Läs mer

I höstas beslutade EU:s ministerråd att strömmingsfisket i Östersjön skulle fortsätta, trots att EU-kommissionen rekommenderat ett fiskestopp. Nu begär den ideella organisationen Coalition Clean Baltic att ministerrådets beslut om fisket granskas. Samtidigt överklagar Naturskyddsföreningen Havs- och vattenmyndighetens beslut om fördelningen av de svenska fiskekvoterna Läs mer

I en ny rapport beskrivs tillståndet för nio av Östersjöns stora marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar. Och visst är läget kritiskt för vissa arter, men andra har starka bestånd och verkar vara vid god hälsa. Läs mer

Ingen förbättring har skett på 15 år. Endast några hundra individer återstår av Östersjötumlaren. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att populationen utrotas. Läs mer

Elva sydamerikanska och asiatiska länder har skrivit på en överenskommelse för att skydda de sex kvarvarande arterna av floddelfiner Läs mer

En ny bedömning från Havs- och vattenmyndigheten visar att Sveriges havsmiljö fortsätter att vara hårt belastad av allt från övergödning och överfiske till undervattensbuller och klimatförändringar. Men det finns ljusglimtar, bland annat för vissa fiskarter i Västerhavet. Läs mer

Det finns bara några hundra Östersjötumlare kvar. Ett stort hot mot dessa tumlaren är fiskenät som de kan fastna och dö i. I ett försök att rädda kvar Östersjötumlaren införs förbud mot nätfiske i vissa områden där den finns. Bra men inte tillräckligt anser Naturskyddsföreningen. Läs mer

Enligt WWF har världens bestånd av ryggradsdjur minskat med i genomsnitt 69 procent de senaste 50 åren. Generellt sett är det värst för djur i sjöar och floder – men alla ekosystem är påverkade. Hajar och rockor som lever på öppet hav har till exempel minskat med över 70 procent. Läs mer

Undersökningens syfte har varit att studera förekomsten av tumlare inom Skälderviken, ett kustnära havsområde vid Skånes nordvästra del, samt utreda om det nuvarande fritids- och yrkesfisket kan utgöra ett hot mot tumlare i form av bifångst. . Läs mer

Tumlaren är den enda arten bland valarna som förekommer i svenska vatten. Men hur många finns det? Forskare och myndigheter är i behov av att få in uppgifter om förekomst av tumlare, både de som påträffas levande, strandade eller som fastnat i fiskenät. . Läs mer

Fiskeriverket och Naturvårdsverket har utarbetat ett nytt åtgärdsprogram för att bevara tumlaren, den enda valarten som förekommer regelbundet i Sveriges vatten. Åtgärdsprogrammet kommer att gälla under en femårsperiod och innehåller flera rekommenderade åtgärder. . Läs mer

Den första sammanställning över Östersjöns alla makroarter (de som som syns med blotta ögat). Listan innhåller över 2700 arter; från undervattensväxter och -maskar till sälar och tumlare. Över 70 experter från hela Östersjöområdet har deltagit i arbetet. Läs mer

Rapporten beskriver effekter av sjöfart på naturvärden i havsområdet vid de tre stora utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken. Tumlare, sjöfågel, oljeutsläpp och fartygsbuller är i huvudfokus. I rapporten diskuteras hur konflikter mellan sjöfart och naturvärden kan reduceras, bland annat genom ändring av fartygsrutter. Läs mer

Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett alltmer populärt sätt att förvalta fisk, skaldjur och ekosystem världen över, ett sätt som strävar mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i användningen av natur och naturresurser. Förvaltningen ska då ta hänsyn till hela ekosystem, inklusive plankton, strandväxter, fiskens lekhabitat och olika rovdjur som tumlare, säl och skarv. Intressenter som yrkesfiskare, fritidsfiskare, miljöorganisationer och allmänhet ska involveras i förvaltningen. Läs mer

Riktlinjerna i dokumentet är framtagna för att ge fiskeriförvaltare på alla nivåer, såväl som de som arbetar med fiske, för minska dödligheten hos valar som hamnat som bifångst. Bäst praxis-metodik beskriver hur man på ett säkert och humant sätt kan hantera mindre valar såsom tumlare och delfiner som oavsiktligt fastnat i fiskeredskap. Råden är avsedda att göra det möjligt för chefer och utbildare, såväl som alla som är involverade i fiskeripolitik eller förvaltning att förstå skälen och behovet av "bästa praxis", liksom vetenskapen bakom de rekommenderade metoderna. Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

Fiskeriverket och Naturvårdsverket har utarbetat ett nytt åtgärdsprogram för att bevara tumlaren, den enda valarten som förekommer regelbundet i Sveriges vatten. Åtgärdsprogrammet kommer att gälla under en femårsperiod och innehåller flera rekommenderade åtgärder. Fakta om beståndet, vilka hot mot arten som finns, vad som behöver göras. Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Östersjötumlaren (Phocoena phocoena) är listad av IUCN som akut hotad, men bevarandeåtgärder har saknats i årtionden, delvis på grund av begränsad kunskap om viktiga ekologiska parametrar som utbredningsområde och antal djur i populationen.

Denna avhandling bidrar med en del av den information som behövs för att kunna vidta effektiva bevarandeåtgärder. Den säsongsmässiga utbredningen av tumlare i studieområdet i Östersjön modelleras baserat på två års data insamlade med passiv akustik. Läs mer

Läs mer

För att förstå de genetiska effekterna av mänskliga aktiviteter krävs information om naturliga genetiska mönster hos arten. Endast ett fåtal svenska arter har undersökts genetiskt vilket försvårar en effektiv övervakning. Anna Palmés forskning bidrar till att öka den genetiska kunskapen om öring i Jämtland samt tumlare och gädda i Östersjön. Läs mer

Läs mer