Fångsterna av en del fiskar minskar i Östersjön. En vetenskaplig analys visar att säl och skarv med största säkerhet minskar många fiskbestånd längs kusten, och därmed konkurrerar med fisket.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Året om, i sol som i snöstorm, samlas prover in som hjälper oss att avgöra hur havet mår. Följ med personalen på Umeå marina forskningscentrum på en isande provtagning i Bottenviken i mars.Läs mer

Tina ElfwingLäs mer

Det är en fråga som behöver svar för att bestämma hur mycket fisk som får fångas. Men att beräkna mängden fisk är ingen enkel uppgift.Läs mer

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.Läs mer

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.Läs mer

Naturprodukter, som bromfenoler, är utbredda i Östersjön. Ny forskning tyder på att de är giftiga för djuren i havet genom att bland annat störa deras energiproduktion.Läs mer

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter Läs mer

Åtgärder mot farliga ämnen ger effekt. Miljöövervakningen visar att förbuden mot DDT, PCB och dioxin har lett till att dessa miljögifter fortsätter att minska hos djur i naturen. Läs mer

Regeringen ger nya uppdrag om jakt på säl och skarv för att stärka fiskbestånden. Syftet är att integrera förvaltningen av havslevande predatorer, så som säl och skarv, i havsmiljöarbetet Läs mer

Strax före jul beslutade regeringen om flera uppdrag som ska bidra till genomförandet av havsmiljöpropositionen Ett levande hav. Läs mer

Hur sälar och skarvar påverkar fiskbestånden är omdiskuterat och leder inte sällan till konflikter mellan yrkesfiskare och naturvårdare. Nu har forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny AI-metod som kan ge bättre faktaunderlag i frågan Läs mer

I sommar kan båtförare i Stockholms skärgård för första gången se skyddsvärda vegetationsklädda bottnar i sjökortet. I dessa områden bör man köra försiktigt med motorn och undvika att ankra. Det är också ett bra tillfälle att snorkla och upptäcka den vackra undervattensvärlden Läs mer

Det är viktigt att utforma fiskefria områden så att de får maximal effekt vad gäller skydd av fiskbestånd. Utifrån en utvärdering av fem fiskfria områden i Sverige har forskarna formulerat fyra råd för hur dessa områden ska utformas. Läs mer

Gråsälens överlevnad i Östersjön hotas av dagens jaktkvoter på cirka 3 000 djur. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, som tar utgångspunkt i såväl historisk säljakt som framtidens förändrade klimat Läs mer

Storspigg har konkurrerat ut abborre och gädda i många vikar i Östersjön. Men ny forskning visar att en vik kan skyddas från spigginvasionen om det finns gott om rovfisk i närområdet. Läs mer

För att få ner skador inom det svenska yrkes- och fritidsfisket har Naturvårdsverket för andra året i rad beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Jaktkvoten är lägre än förra året. Läs mer

Skyddsjakt på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen, och att en riktad jakt efter dessa individer därför leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. Den här rapporten utvärderar skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län mellan åren 2015 och 2020.

Den största avskjutningen av säl har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar där har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Läs mer

I Blekinge finns ett kustnära fiske som påverkas av ökat antal säl och därmed skador på nät och fångst. Ett åtgärdsprogram för tumlare är ute på remiss och även där diskuteras påverkan av säl. Dessutom yttrar sig Länsstyrelsen yttrar återkommande inför Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl och om generella beslut om skyddsjakt på knubbsäl. Läs mer

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön. Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Läs mer

Positiv trend för gråsälen, negativ för knubbsälen och oklar för vikaresälen. En ny rapport berättar om våra tre sälarters tillväxt och utbredning, och deras påverkan på fisk och fiske. Läs mer

Att undersöka gråsälar är ett sätt att tidigt kunna upptäcka förändringar i Östersjöns ekosystem och i förekomsten av miljögifter. Gråsälens hälsoutveckling de senaste hundra åren visar hur komplex bilden av miljötillståndet är. På Naturhistoriska riksmuseet finns ett unikt sälmaterial. Läs mer

De växande sälpopulationerna skapar problem för kustfisket. Programmet Sälar och fiske vid SLU har sedan 1994 arbetat för att minska sälskadorna och hitta lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna. I denna rapport sammanfattas projektets erfarenheter och resultat. Läs mer

Fångsterna av piggvar och flundra har minskat kraftigt kring Gotland de senaste 20 åren. Under samma period har populationen av gråsäl ökat i Östersjön liksom antalet sälskador på fisk och redskap. SLU Aquas grupp för redskapsutveckling inom Program Sälar och fiske har testat om fiskemetoder som burar och ryssjor kan vara ett sälsäkert och fiskeeffektivt alternativ till det vanliga garnfisket. Läs mer

Om man vistats i Östersjöns skärgårdar under de senaste decennierna, har man nog märkt att säl och skarv har blivit vanligare. Detta har orsakat reaktioner, och stundtals hetsiga diskussioner. Framför allt diskuteras frågan om konkurrens med kustfisket. Läs mer

Samtliga tre sälarter visar på en tydlig ökning av populationerna. När det gäller gråsälen kan man något förenklat också konstatera att ökningen är mindre i norra Östersjön och betydligt större i södra Östersjön. När det gäller skadefrekvensen så visar den samma mönster. Läs mer

Om man vistats i Östersjöns skärgårdar under de senaste decennierna, har man nog märkt att säl och skarv har blivit vanligare. Detta har orsakat reaktioner, och stundtals hetsiga diskussioner. Framför allt diskuteras frågan om konkurrens med kustfisket. Läs mer

Det kustnära och småskaliga fisket i Sverige har under de senaste årtiondena genomgått en negativ utveckling. Detta beror delvis på hotade fiskbestånd och logistikproblem men det beror också på den kraftigt ökande sälpopulationen, som innebär att sälar orsakar skador på fångst och redskap. I avhandlingen beskrivs konflikter mellan säl och fiskare i fyra olika småskaliga, kustnära fisken; ålfisket på västkusten, strömmings och laxfisket i norra Östersjön och torskfisket i mellersta Östersjön. Läs mer

I avhandlingen har jag studerat olika typer av antropogena interaktioner med knubbsäl på Island. Knubbsälar är jagade för att minska eventuell påverkan på fiskpopulationer, men har parallellt blivit en viktig resurs på grund av ökat intresse för sälturism.

Den isländska knubbsälspopulationen har minskat under de senaste årtiondena, och trots att anledningarna inte är fullt kända, har jakt och bifångst av säl troligen haft en stor betydelse för minskningen. Läs mer

Mänsklig påverkan ger plötsliga och svårhanterade förändringar i Östersjöns ekosystem. Östersjön har genomgått tre stora förändringar under de senaste hundra åren. Två av dem är så kallade ”ekosystemsflippar” och ligger bakom dagens problem med havsmiljön. Läs mer

Bromerade flamskyddsmedel och relaterade ämnen i Östersjöns naturliv. Det finns relativt höga halter av det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD (hexabromcyklododekan) i strömming, lax, sillgrissla och säl från Östersjön. Halterna är jämförbara eller högre än för PBDE (polybromerade difenyletrar) som är betydligt mer välkända. Läs mer

I mer än ett kvarts sekel har veterinär Anders Bergman följt sälarnas utveckling i svenska vatten. Sälarna mår bättre i dag än när jag började studera dem. De är friskare och populationen ökar med 6-7 procent varje år. Läs mer

Under slutet av 1960-talet upptäcktes att Östersjön var svårt förorenat av långlivade organiska miljögifter såsom PCB och DDT. Det visade sig senare att dessa ämnen orsakat reproduktionsproblem hos både säl och havsörn. Upptäckterna ledde till att ett omfattande miljöövervakningsprogram startades. Läs mer

Östersjötumlaren (Phocoena phocoena) är listad av IUCN som akut hotad, men bevarandeåtgärder har saknats i årtionden, delvis på grund av begränsad kunskap om viktiga ekologiska parametrar som utbredningsområde och antal djur i populationen.

Denna avhandling bidrar med en del av den information som behövs för att kunna vidta effektiva bevarandeåtgärder. Den säsongsmässiga utbredningen av tumlare i studieområdet i Östersjön modelleras baserat på två års data insamlade med passiv akustik. Läs mer