Här annonserar vi lediga tjänster som har med havet att göra. Forskartjänster av olika slag från svenska lärosäten, tjänster på länsstyrelser och myndigheter, och diverse annat.Läs mer

Hur ska vi ta hand om våra hav? Kjell Grip har brottats med denna fråga under många år, från starten på 1960-talet till där vi är idag.Läs mer

Richard VakilLäs mer

Miljörättsjurister har kunnat visa att ländernas regelverk liknar varandra och att den ekosystembaserade förvaltningen inte fått fotfäste.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

För att säkra den genetiska mångfalden i Östersjön måste forskare och förvaltare samarbeta, och den kunskap som finns behöver göras tillgänglig på webben.Läs mer

Hur tänker regeringen hantera problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske för att nå uppsatta miljökvalitetsmål? Vi frågade klimat- och miljöminister Åsa Romson.Läs mer

Stor fet sill på västkusten, liten mager strömming i Östersjön. Är det arv eller miljö som ligger bakom skillnaderna?Läs mer

Lax, havskatt och fjädersjöborre. Nästan var tredje art i svenska hav hamnar på den nya rödlistan. Samtidigt har ikoner som havsörn och utter återhämtat sig och lämnar nu listan. Läs mer

Sedan 1980-talet har ålgräset minskat eller försvunnit från många områden i Västerhavet. En ny studie visar att ålgräsängarnas utbredning har krympt med 45 procent i de undersökta områdena Läs mer

Björn Carlsons Östersjöpris 2023 går till Jacob Carstensen och Daniel Conley. De belönas för sitt samarbete kring övergödning och syrebrist i Östersjön. Läs mer

I denna rapport går Havsmiljöinstitutet på djupet med begreppet drivkrafter för att utreda om och hur sådana krafter kan användas inom förvaltning av marin miljö. Detta för att i sin tur utveckla åtgärder och styrmedel med målet att skapa en bättre havsmiljö. Större medvetenhet om människors beteende, drivkrafter och hinder kan bidra till utformning av mer effektiva åtgärder. Läs mer

Inom detta projekt har kartor över bottenlevande växter och djur samt kustnära och pelagisk fisk tagits fram med hjälp av rumslig modellering. För länsstyrelse och kommun finns ett stort behov av ökad kunskap om den marina miljön för regional och lokal kustplanering, samt som underlag för tillsyn och beslut enligt miljöbalken. Även på nationell och internationell nivå är kartor över den marina miljön av stor vikt för planering, skyddsåtgärder och förvaltning. Läs mer

Inom detta projekt har kartor över bottenlevande växter och djur samt kustnära och pelagisk fisk tagits fram med hjälp av rumslig modellering. För länsstyrelse och kommun finns ett stort behov av ökad kunskap om den marina miljön för regional och lokal kustplanering, samt som underlag för tillsyn och beslut enligt miljöbalken. Även på nationell och internationell nivå är kartor över den marina miljön av stor vikt för planering, skyddsåtgärder och förvaltning. Läs mer

Över 30 procent av Östersjöns skyddade havsområden är bara skyddade på pappret. I verkligheten är dessa så kallade skyddade områden helt oreglerade. Trots att antalet skyddade havsområden (MPAs) fortsätter att öka i Östersjön och Kattegatt, ökar tyvärr inte antalet verkliga skyddsåtgärder i samma takt. Läs mer

Rapporten bidrar till utvecklingen av indikatorer som kan beskriva förekomsten och introduktion av främmande arter i den marina miljön. Antalet främmande arter i havet väntas öka på grund av globaliseringen. Bedömningen tar sin utgångspunkt i om arten är ny i våra vatten och vilken eventuell skada den kan innebära. Läs mer

Studier på olika håll i världen visar att havsfåglar är viktiga som indikatorer, inte bara för miljögifter utan även för ekosystemförändringar. Att förändringar fortplantar sig genom systemet och påverkar organismer på flera nivåer visar behovet av en ökad systemförståelse för att göra en ekosystembaserad förvaltning möjlig. Med hjälp av ett digert jämförelsematerial, bland annat över 50 000 ringmärkta ungar på Stora Karlsö genom åren, utgör sillgrisslan en intressant möjlighet att effektivt utnyttja resultaten av marin miljöövervakning. Läs mer

Syftet med denna avhandling är att bättre förstå turbulensen från fartyg utifrån dess miljöpåverkan. Resultaten belyser vikten av att inkludera fartygsinducerad turbulens i marin miljöförvaltning, speciellt kustnära där trafiken är som mest intensiv. . Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer

I Östersjön inträffar årligen omfattande sommarblomningar av kvävefixerande cyanobakterier. Blomningarna tillför flera hundra kiloton nytt kväve per år, vilket är lika mycket som den årliga kvävetillförseln via floderna, och mer än dubbelt så mycket som det atmosfäriska nedfallet. Cyanobakteriernas kvävefixering är därför en kritisk del av kvävecykeln och viktig för ekosystemens funktion i Östersjön. Läs mer

Östersjön är ett av världens mest påverkade hav, där både mänskliga aktiviteter och klimat har haft stor inverkan på dagens tillstånd. Förståelse av hur drivkrafter interagerar och tillsammans ändrar ett ekosystems dynamik är en fundamental del av marin naturresursförvaltning. I denna avhandling har miljöövervakningsdata använts för att utveckla en ny födovävsmodell för Egentliga Östersjön, BaltProWeb. Läs mer

Det övergripande målet med denna avhandling är att bredda vår förståelse och användning av satelliter och marin fjärranalys för en förbättrad övervakning och förvaltning av Östersjön och dess olika kustområden.

Kustområden är de mest tätbefolkade områdena i världen och är följaktligen under stark påverkan av människor. För att skydda kustområdens ekologiska roll och funktion krävs kontinuerliga övervaknings- och förvaltningsinsatser. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer