Artiklar

så funkar havet
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Vem lever var

Den svenska kusten är mycket variationsrik med grunda vågskyddade vikar omgivna av breda vassbälten, öppna sandiga stränder och vågexponerade sten- eller klippkuster. Bottentypen, det vill säga om det...Läs mer

så funkar havet
havsområden
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Östersjöns historia

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Vem äter vem

Ett ekosystem drivs av solen och består av grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven, exempelvis betare, filtrerare och rovdjur, i samspel med omgivande miljö. I Västerhavet är ...Läs mer

livsmiljöer
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Det fria vattnet

Ute till havs, i det fria vattnet, är miljön artfattigare än i grunda kustområden. Växt- och djurplankton finns från ytan och flera meter ner, och ännu djupare ner simmar torsk, sill och andra fiskart...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Att leva i havet

Salthalten i de svenska havsområdena sjunker ju längre in i Östersjön man kommer. Antalet saltvattenarter minskar från Västerhavet in i Östersjön och vidare norrut. Det omvända gäller sötvattenarterna...Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Cyanobakteriernas roll i Östersjön

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket....Läs mer

mångfald
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2017

Genetisk mångfald

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen....Läs mer

livsmiljöer
vårt ansvar
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2019

Nätverk gynnar spridning

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträ...Läs mer

mångfald
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2019

Kiselalgen - en livsviktig överlevnadsexpert

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad....Läs mer

miljöövervakning
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2019

Havet från rymden

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område....Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2019

Havets dolda andetag

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom....Läs mer

mångfald
miljöövervakning
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2020

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt....Läs mer

så funkar havet
klimat
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2014

Foraminiferer - klimatets historieberättare

I havsbottens sediment finns en mängd olika mikrofossil som kan berätta om forna tiders klimat och havsmiljöer. Sandkornsstora foraminiferer har mycket att berätta....Läs mer

mångfald
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2014

Ett ekosystem i ständig förändring

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar....Läs mer

klimat
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2014

Östersjön i en varmare framtid

Övergödning, blågrönalgblomningar och döda havsbottnar är omtalade problem i dagens Östersjö. Hur kommer klimatförändringarna att påverka algblomningar och bottendöd?...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2013

Gifter orsakar svårupptäckta problem

Båtskrov och annan utrustning i havet, som oljeplattformar och vågkraftverk, utsätts för påväxt av olika marina organismer. För att motverka detta används giftiga färger....Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2013

Art i fokus: Storspigg

Storspiggen är en av de vanligaste fiskarna i Östersjön. Arten är en av mycket få fiskar som kan leka både i sötvatten och i havsvatten....Läs mer

livsmiljöer
exploatering
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2013

Kustfiskens uppväxtområden

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovfiskar i Östersjöns kustområden. Men allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering....Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2013

Vem äter vem?

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv....Läs mer

farliga ämnen
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2015

Dåtidens mirakel - nutidens hot

Genom historien har kemikalier underlättat vår vardag och hjälpt oss bli av med problem. Flera av substanserna har visat sig vara utbredda i havsmiljön. Men hur hamnar de där?...Läs mer

mångfald
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2015

Cyanobakterier i Östersjön

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv....Läs mer

övergödning
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Skärgården - det naturliga filtret mot övergödning

Näringsämnen som transporteras till havet kan leda till övergödning. Forskning visar att de kustnära havsområdena spelar en viktig roll som filter för näringen från land....Läs mer

livsmiljöer
exploatering
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Livsmiljöer i havet måste skyddas

För att bevara havslevande arter måste vi skydda deras livsmiljöer. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor....Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2016

Tåligt mikroskopiskt liv i Antarktis

Vi åkte ner till den antarktiska Kung Georgs ö för att studera hur klimatförändringarna påverkar det mikroskopiska ekosystemet på grunda havsbottnar....Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2016

Bottnarna avslöjar

Sedimentkärnor kan liknas vid ett miljöarkiv som ger oss information om hur miljön varierat, både på kort och lång sikt. Innehållet avslöjar en spännande historia....Läs mer

livsmiljöer
havsområden
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2016

Under ytan i Östersjön

Tänk dig att du sitter på en solvarm klippa i skärgården och tittar ner i det klara vattnet. Vad ser du? Och varför ser det ut som det gör?...Läs mer

så mår havet
miljöövervakning
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2016

Lättare att säga hur havet mår

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det....Läs mer

i vår tjänst
fiske
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

Läppfiskar på rymmen

Läppfiskar används som putsarfiskar i laxodlingar. De fångas längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. Men många rymmer från odlingarna, och kan orsaka problem för de ...Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

Scary Seafood

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Under havsytan finns ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna....Läs mer

i vår tjänst
exploatering
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

När matproduktionen flyttar ut till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att of...Läs mer

vårt ansvar
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

Genusperspektiv inom havsplaneringen

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Men havet skulle må bättre om havsplaneringen och förvaltningen innefatt...Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livs...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Spindlar, strandens vanligaste rovdjur

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!...Läs mer

klimat
så mår havet
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Sjukare skaldjur i framtidens hav

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsument...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2018

Art i fokus: Sjöborre

Den ätliga sjöborren brukar beskrivas som vår största sjöborre. Ibland kamouflerar den sig själv med alger och musselskal, kanske för att inte hamna på middagsbordet....Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Art i fokus: Gullmaranemon

Gullmarsfjordens karaktärsart är en vacker anemon som inte liknar någon annan. Den hittas på branta bergväggar längs Bohuskusten, oftast med utslagen tentakelkrona och tillsammans med påfågelmaskar oc...Läs mer

livsmiljöer
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Grunda mjuka bottnar

Vid de grunda mjuka bottnarna är vattnet ofta mer stillastående än ute i fjärdar och öppet hav. Öar, uddar och trösklar gör vattenutbytet och vågrörelserna mindre, vilket ger varmare vatten. Här brede...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2018

Havsutsikt 2 2018

Läs mer

övergödning
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Rovfisk mot övergödningsproblem

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådal...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2017

Mört - ingen skräpfisk

Mörten är en av de allra vanligaste fiskarterna i Östersjöns grunda kustområden. Många har först stiftat bekantskap med den silvriga, rödögda och pigga fisken vid mete i någon skärgårdsvik eller sjö....Läs mer

så funkar havet
Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2017

Kolet forskarna glömde

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens p...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2019

Havsutsikt 1 2019

Läs mer

Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Om Livet i Havet

Livet i havet är en digital fälthandbok som visar de vanligaste arterna i svenska havsområden. Här presenteras över 400 arter, från Bottniska viken i norr, ner till södra Östersjön, och upp längs väst...Läs mer

livsmiljöer
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Djupa klipp- och stenbottnar

Djupare ned på klippbottnarna, under grön- och brunalgsbältena, breder rödalgerna ut sig. Det är inte mycket ljus som når hit men rödalgerna kan utnyttja det lilla som finns. Ännu djupare ned, dit lju...Läs mer

livsmiljöer
Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Grunda klipp- och stenbottnar

Grunda klipp- och stenbottnar är en utmaning för djur och växter att leva på. Under sommarhalvåret måste de se till att inte spolas bort av vågor, och vintertid skrapas stenarna av is. Men det finns b...Läs mer

Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Rapportera fynd

I Sverige bedrivs mycket naturvårdsarbete och i det ingår förstås bevarandet av arter. Det finns myndigheter som är ansvariga för att veta på det stora hela vilka arter som finns var, och de arbetar t...Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 1/2017

Havsutsikt 1 2017

Läs mer

Artikelbild
ur tidskriften Havsutsikt 2/2014

Havsutsikt 2 2014

Läs mer

Artikelbild
Faktasida från Livet i havet

Östersjöns historia

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att...Läs mer

Nyheter

klimat
så mår havet
Artikelbild
Nyhet2021-06-15

Blåstången hotas av varmare hav

Klimatförändringarna kan få flera allvarliga konsekvenser för kustnära ekosystem och en art som är särskilt känslig är blåstången. Det visar en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet. Läs mer

klimat
så mår havet
Artikelbild
Nyhet2021-06-09

Syrefritt inga problem för skalamöbor

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat. Läs mer

så funkar havet
forskning
Artikelbild
Nyhet2021-05-24

Sjöborrar i samlat anfall

Sjöborrar anses vara beskedliga djur som främst kryper runt och betar alger och smådjur. En oväntad upptäckt, där svultna sjöborrar tillfälligt förvarats ihop med en sjöstjärna, har dock fått forskarna att tänka om. Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
Nyhet2021-04-16

Vattenbruk utvecklas åt rätt håll

Vattenbruket har tredubblats i världen på tjugo år, och har under den tiden utvecklats till att bli en mer hållbar produktion av livsmedel. Det är flera faktorer som spelar in, som vilket foder som används och vilka arter som odlas. Men även om utvecklingen går åt rätt håll finns det mycket kvar att göra för att få produktionen ekologiskt hållbar. Läs mer

mångfald
engagera dig
Artikelbild
Nyhet2021-04-13

Se upp för vandrarmusslan!

Vandrarmusslan är en främmande, invasiv art som via båttransporter spridits över världen. Nu har den upptäckts i så kallade mossbollar som säljs för användning i akvarier. Läs mer

mångfald
så funkar havet
Artikelbild
Nyhet2021-03-15

Snäckor byter ut sina kroppar

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

övergödning
klimat
miljöövervakning
Artikelbild
Nyhet2021-03-09

Hoppet om framtiden har stärkts

Det går att bli av med Östersjöns döda bottnar även i ett förändrat klimat. Det är budskapet från det välrenommerade forskningsinstitutet IOW i Tyskland. Det som krävs är att vi fortsätter arbetet med att minska tillförseln av näring i enlighet med Östersjöländernas gemensamma aktionsplan. Läs mer

i vår tjänst
Artikelbild
Nyhet2020-11-20

Miljonsatsning på Hållbar sjömat

Forskningsrådet Formas satsar 48 miljoner under fyra år för att bygga upp ett centrum - Blue Food - som ska göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat. Läs mer

så mår havet
Artikelbild
Nyhet2020-11-19

Förändringar hos blåmusslor och plankton

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

livsmiljöer
exploatering
Artikelbild
Nyhet2020-11-16

Ålgräset skyddas i Göteborg

Göteborgs stad har nyligen beslutat att anlägga speciella skyddsområden för ålgräs. Ytterst glädjande eftersom närmare 80 procent av ålgräsängarna i södra Bohuslän har försvunnit sedan 1980-talet, säger forskare. Läs mer

Se fler nyheter

Rapporter

Artikelbild
Rapport 2011 Havet 2011

Kiselalger i förändring – gamla och nya arter i Västerhavet

Kiselalger är en av de viktigaste alggrupperna i västerhavet och dominerar planktonfloran stora delar av året. Antalet kiselalgsarter har ökat vid flera stationer. Några ...Läs mer

Artikelbild
Rapport 2005 Östersjö 2005

Naturliga halter - vad är det?

För att kunna bedöma miljöpåverkan behövs kunskap om hur förhållandena skulle ha varit om de var opåverkade av mänsklig aktivitet. Därför pågår ett arbete för att ta fram referensvärden för olika vatt...Läs mer

Se fler rapporter

Avhandlingar

Artikelbild
Linköpings universitet 2011

Kisels kretslopp i Östersjön: Trender och budget av löst kisel

Mängden kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet, något som kan påverka ekosystemet negativt. Löst kisel spelar en viktig roll för näringskedjan i vatten. Det behövs för att bygga kise...Läs mer

Artikelbild
Stockholms universitet 2012

Isotopbaserad rekonstruktion av den biogeokemiska kiselcykeln: betydelse av klimatförändring och mänsklig påverkan

Kisels kretslopp är av stor betydelse och påverkar via kiselager även den globala kolcykeln. Denna avhandling fokuserar på att utveckla metoder för att studera både löst och biologiskt bundet kisel oc...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2018

Omfattande koldioxidupptag hos kiselalger trots låg tillgång på näring

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan ni...Läs mer

Artikelbild
Umeå universitet 2012

Utanför gränserna: En vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler

Astrid Cleve von Euler (1875–1968) blev 1898 Sveriges första kvinnliga filosofie doktor i ett naturvetenskapligt ämne.Cleve disputerade i botanik, och från unga år studerade hon särsk...Läs mer

Artikelbild
Göteborgs universitet 2016

Genetisk strukturering i naturliga populationer - påverkan av livsstrategier och asymmetrisk migration

Kartläggning av strukturen hos en population ger kunskap om hur mycket individer rör sig mellan olika områden. Om en population är helt eller delvis isolerad från andra populationer kan de anpassa sig...Läs mer

Se fler avhandlingar

Om Havet.nu

Havet.nu är en naturlig startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom samarbetet Havsmiljöinstitutet, och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer

Kontakta oss

08-163718 (till huvudredaktören)

redaktionen@havet.nu

Se vilka som ingår i Havsredaktionen

 

Texter skrivna av redaktörerna. Bilder från Azote om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet.nu anges som källa.

Ladda ner Livet i Havet som app för din telefon eller platta