Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

Kiselalger är världens kanske viktigaste primärproducenter och fixerar mer kol än alla regnskogarna tillsammans. Trots det är de mycket små.Läs mer

Vi åkte ner till den antarktiska Kung Georgs ö för att studera hur klimatförändringarna påverkar det mikroskopiska ekosystemet på grunda havsbottnar.Läs mer

En del av variablerna har endast övervakats i Gaviksfjärden sedan 2007 eller 2008. Det innebär att vissa av tidsserierna är förhållandevis korta, och trender är svåra att utläsa. Provtagningarna är dock gjorda vid ett flertal tillfällen under åren, vilket möjliggör studier av årstidsvariationer.


Läs mer

Läs mer

Cyanobakterier är mest kända för att producera giftiga blomningar, men de har också en naturlig roll i ekosystemet. Läs mer

Djur på havets bottnar verkar klara sig på föda med lågt innehåll av livsnödvändiga fettsyror. Hur det är möjligt är oklart, men det gör dem väl rustade för framtiden.Läs mer

Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har miljön växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav. För att förstå vad som händer med Östersjön idag, hjälper det att kunna dess historia.Läs mer

Svenska korallrev, vildlax, spigg och kiselalger. Se där några av ingredienserna i ett nytt och fullspäckat nummer av Havsutsikt Läs mer

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat. Läs mer

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

SMHI meddelar att vårblomningen av växtplankton i Västerhavet är i full gång. Även i Östersjön har det synts tecken på att denna viktiga produktion är igång, åtminstone längs kusten. Missa inte SMHIs nya film! Läs mer

Fruktan för havens betare ger stora effekter i havens näringsväv. En svag doft av hoppkräfta får växtplankton att mobilisera sina försvar. En del blir giftiga och andra gömmer sig genom att bli mindre eller hålla sig stilla. Allt för att undvika att bli uppäten. Läs mer

I Gamlebyviken utanför Västervik pågår en tvärvetenskaplig studie av maritim miljöhistoria. Här ska man studera hur människans påverkan på omgivningen ända sedan stenåldern kan ha påverkat övergödning och syrefria bottnar i Östersjön. Läs mer

Just nu pågår årets viktigaste händelse i Östersjön. Vårblomningen har börjat. Den innebär att mikroskopiska kiselalger och dinoflagellater börjar dela sig med svindlande hastighet. Flera miljoner celler per liter vatten kan det bli. Denna algblomning är efterlängtad, till skillnad från sommarens illa omtyckta blomning av blågrönalger. Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Kiselalger är en av de viktigaste alggrupperna i västerhavet och dominerar planktonfloran stora delar av året. Antalet kiselalgsarter har ökat vid flera stationer. Några arter har tillkommit i Västerhavet, medan andra verkar ha försvunnit. Läs mer

För att kunna bedöma miljöpåverkan behövs kunskap om hur förhållandena skulle ha varit om de var opåverkade av mänsklig aktivitet. Därför pågår ett arbete för att ta fram referensvärden för olika vattenområden. Det görs genom att studera sedmentens historiska arkiv av fossila kiselalger. Läs mer

De grunda utsjöbankarna står inför en möjlig exploatering för havsbaserad vindkraft. För att förbättra kunskapsläget om naturförhållandena på dessa bankar har en nationell inventering genomförts. Inventeringen har bl. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Haven förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter så som föroreningar, övergödning och klimatförändringar. Kiselalger är viktiga primärproducenter i haven med korta generationstider, flexibla reproduktionsstrategier, och hög genetisk mångfald. Dessa egenskaper kan öka motståndskraften hos enskilda arter och fungera som en buffert mot effekterna av globala miljöförändringar. Läs mer

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi. . Läs mer

I avhandlingen har författaren och medförfattare studerat kol- och kväveflöden förknippade med vattenlevande växtplankton. Med moderna metoder har forskarna mätt upptag av kol och relationen mellan nitrat- och ammoniumupptag hos enskilda celler. Det har gjort det möjligt att mäta hur mycket koldioxid olika arter av alger kan ta upp, samt vilken form av kväve algerna helst använder vid låga koncentrationer av näringsämnen och med alla samspel mellan olika organismer intakta. Läs mer

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala. . Läs mer

Övergödningen i Östersjön, med åtföljande minskning av mängden kiselalger, kan vara en viktig orsak till M74-syndromet som påverkar fortplantningen hos lax. Det visar Lies Van Nieuwerburg i sin avhandling där hon studerat hur näring påverkar hoppkräftornas födokvalitet. ''M74-syndromet'' är en fortplantningsstörning hos vilda laxar, som gör att många laxyngel dör. Läs mer

Läs mer

Djuren som lever i havets sedimentbottnar spelar en huvudroll i det biogeokemiska kretsloppet. De lever på växtplankton som sjunker ner från ytan, och blir i sin tur föda åt fisk och andra djur. I denna avhandling visas att bottendjuren visserligen äter cyanobakterier, men att denna föda ger sämre tillväxt än vad vårblomningens kiselalger gör. Läs mer

Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger en fullgod näring för hoppkräftor. . Läs mer

Mängden kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet, något som kan påverka ekosystemet negativt. Löst kisel spelar en viktig roll för näringskedjan i vatten. Det behövs för att bygga kiselalger, vilka äts av djurplankton. Läs mer