Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.Läs mer

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt forskningsprojekt har kartlagt hur mycket mikroplast från kosmetik och kroppsvårdsprodukter som hamnar i Östersjön och hur de små partiklarna påverkar havets växter och djur.Läs mer

Kiselalger är världens kanske viktigaste primärproducenter och fixerar mer kol än alla regnskogarna tillsammans. Trots det är de mycket små.Läs mer

Krill kan bilda enorma stim med miljontals individer. De äter plankton och utgör själva en livsviktig föda för valar, fiskar och sjöfåglar. Många krillarter är känsliga för förändringar i temperatur.Läs mer

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.Läs mer

Hur kommer arterna i våra känsliga kusthav att påverkas av klimatförändringarna? Utmaningen ligger både i att anpassa sig till en förändrad miljö och i att konkurrera med nya arter.Läs mer

I sedimenten sker processer som är viktiga för näringsbalansen i havsvattnet. Omvandlingen av fosfor är relativt väl känd, medan kvävets kretslopp är betydligt mindre känt.Läs mer

Östersjön påverkas av ett förändrat klimat, vars effekter på ekosystemet kan vara svåra att förutse. Näringsväven är komplex, och det är många variabler som interagerar.Läs mer

Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Men hur hamnar kvicksilvret i fisken som vi äter? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer Läs mer

Det har blivit svårare att hitta vilda blåmusslor längs den svenska västkusten och ingen vet riktigt varför. Nu ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på vad som hänt Läs mer

Länderna vid nordöstra Atlanten har enats om att bilda ett nytt marint skyddat område för att hjälpa flyttande sjöfåglar. Med en yta lika stor som Frankrike kommer det här området att bli ett av de största i världen i sitt slag. Läs mer

En stor mångfald av växter i Östersjöns skärgårdsvikar bidrar till höga naturvärden, och skapar positiva effekter som klarare vatten och bättre uppväxtmiljöer för gädd- och abborryngel. Ett rikt växtliv motverkar också flera symptom på övergödning. Läs mer

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

Det råder inte längre någon tvekan – förändringarna i klimatet slår mycket hårt mot haven. Detta får stora konsekvenser för ekosystemen och för oss människor. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel visar med tydlighet att vi måste agera kraftfullt och omedelbart. Läs mer

Nästa år blir reglerna för sjöfartens svavelutsläpp till luft ännu hårdare. Men tyvärr finns det luckor i reglerna som gör att föroreningarna kan släppas ut i havsmiljön istället. Det kan få svåra konsekvenser, säger forskare från IVL Svenska miljöinstitutet. Läs mer

Till följd av klimatförändringar orsakade av människan rubbas havets klimatzoner – något som kan få effekter för hela det marina ekosystemet. Det visar en studie som undersökt olika arter av mikroorganismen foraminifera. Läs mer

Jättemantan, en planktonätande rocka som kan mäta hela sju meter mellan vingspetsarna, står som symbol för årets "World wildlife day", som går av stapeln den 3 mars. För första gången tillägnas denna dag havens fantastiska artrikedom, och de problem som gör att många arter är hotade. Läs mer

Fruktan för havens betare ger stora effekter i havens näringsväv. En svag doft av hoppkräfta får växtplankton att mobilisera sina försvar. En del blir giftiga och andra gömmer sig genom att bli mindre eller hålla sig stilla. Allt för att undvika att bli uppäten. Läs mer

Det här är en bedömning av övergripande ekologisk status. Rapporten beskriver hur förekomsten av pelagiska fiskar som abborre och karp kan användas som indikatorer för att bedöma tillståndet i våra kustvatten, ett av fyra projekt inom forskningssatsningen God miljöstatus i Sveriges marina vatten. MSDF står för Marine Strategy Framework Directive (Havsmiljödirektivet) och innebär en bedömning av övergripande ekologisk status. Läs mer

Med nya molekylärbiologiska metoder kan man identifiera och kvantifiera bakterier till relativt låga kostnader och med begränsade personalinsatser. Det öppnar för möjligheten att i en nära framtid kunna använda variationen i bakteriesamhällets artsammansättning som miljöindikator. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur kemikalier som hamnar i havet påverkar marina djurplanktonsamhällen. Särskilt fokus ligger på olika kemikaliers "blandningseffekter" eller "cocktaileffekter". Läs mer

I avhandlingen studerar forskaren hur mikrobiella samhällen kan användas som indikatorer på förändringar i marina ekosystem. . Läs mer

Karin Simu har i sin forskning upptäckt en ny livsstrategi och ett nytt beteende hos marina bakterier. Genom konstruktion av ett virtuellt klonbibliotek bestående av alla 16S rRNA gener som insamlats från frilevande marina bakterier har hon kunnat analysera olika arter av bakterieplankton med global utbredning. . Läs mer

Fytoplankton är de viktigaste primärproducenterna i världens hav och utgör grunden i den marina näringskedjan. Det finns flera skäl till att man vill kunna förutse tillväxten av växtplankton. Man kanske vill göra en kolbudget för ett specifikt ekosystem, eller veta hur snabbt en giftig algblomning breder ut sig. Läs mer

Växtplankton utgör mindre än en procent av världens fotosyntetiska biomassa, samtidigt står de för nästan hälften av världens totala primärproduktion. För att skydda sig från att bli uppätna har dessa små, men mäktiga, encelliga organismer några unika försvarsmekanismer. Deras vanligaste predatorer är djurplankton, i synnerhet hoppkräftor. Läs mer

Bakterier är nyckelorganismer i marina ekosystem. De är viktiga för näringsämnenas kretslopp tack vare sin förmåga att transformera löst organiskt kol och andra näringsämnen.

Bakteriesamhällets artsammansättning och produktivitet i ytvattnen förändras ständigt i både tid och rum. Läs mer

I denna rapport visas att bakterioplankton påverkas av tillgången på näringsämnen och att samtida miljöfaktorer har inflytande på deras samhällsstruktur. Det ökar vår kunskap om hur miljöstörningar påverkar marina bakterier, något som är viktigt för vår förståelse av havets biogeokemi och näringsvävar. . Läs mer

Läs mer

Läs mer

Avhandlingen beskriver i vilken omfattning Östersjöns försämrade miljötillstånd kan kopplas till förändringar i klimatet och i vilken omfattning den ökade tillförseln av näringsämnen har påverkat situationen. Till stor del har arbetet bestått i att utveckla en matematisk modell för Östersjöns marina system och här har även det marina kolsystemet inkluderats. Det innebär att även långtidsvariationer i pH har beräknats; både planktondynamik och den försurning av vattnet som åtföljer ökande halter av koldioxid i atmosfären. Läs mer