Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.Läs mer

Svenska sjögräsängar är viktiga naturliga kolsänkor. De stora kollager som byggts upp där kan emellertid lätt rubbas och kolet frisättas till atmosfären igen om sjögräsängen störs.Läs mer

Älvvatten för med sig näringsämnen ut i havet. Ändå ökar inte produktionen av växtplankton i havet vid höga vattenflöden - snarare tvärtom. Det lösta organiska kolet verkar begränsa växtplanktonens produktion.Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

För att minska syrebristen i Östersjön är det lika viktigt att hejda temperaturhöjningen som att minska utsläppen av näringsämnen.Läs mer

När vi strosar på stränder syns ofta en massa spindlar som gör vad de kan för att sätta sig i säkerhet. Vad gör de där? Jo, de jagar mat som kommer från havet!Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

En ny studie visar att avsnörda vikar i Östersjön är viktiga kolsänkor. Det gör det ännu mer angeläget att skydda de här lättstörda områdena Läs mer

Efter decennier av minskande ålgräsängar kommer nu positiva nyheter: Bestånden börjar återhämta sig på flera platser längs Sveriges kust Läs mer

Klimatmötet COP28 pågår för fullt i Dubai. Forskare från Stockholms och Helsingfors universitet skriver i en debattartikel att havet borde nyttjas mycket mer i klimatarbetet. Ungefär en fjärdedel av våra koldioxidutsläpp tas upp av världshaven. Läs mer

Kärnvapentester från förra århundradet har lämnat spår överallt på jorden, i luften och havet, och även hos fiskarna som lever där. Nu används dessa spår till att åldersbestämma sill och skarpsill i ett projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Läs mer

Ett företag står i startgroparna för att samla upp mineralklumpar från Östersjöns botten i jakten på metaller till den gröna omställningen. Men det finns farhågor – såsom störda smådjur, rubbade kretslopp och ökade utsläpp. Läs mer

Det är härligt med egen båt. Men hur ska man göra om man vill försöka minska båtlivets påverkan på havets värdefulla miljöer? Nu finns konkreta forskningsbaserade råd för både båtliv och bryggor. Läs mer

Det talas mycket om hur vi lämpligast och smartast ska kunna fånga in allt det kol som vi förbränt och som nu orsakar klimatkrisen. Mer skogar och växter är en av lösningarna. Men de stora vilda djuren har en hittills underskattad roll, menar en grupp forskare i en ny artikel i tidskriften Nature Climate Change. Läs mer

En mängd europeiska forskare efterlyser ett skydd värt namnet för i Europas skyddade havsområden. I över hälften av dessa områden är bottentrålning och andra industriella aktiviteter tillåtet. Mindre än 1 procent av EUs vatten har därmed ett fullgott skydd. Läs mer

Ålgräset i Atlanten, och i våra svenska vatten, har en låg genetisk mångfald konstaterar en ny internationell studie. Det kan göra arten mer sårbar för förändringar, exempelvis nu när salthalt och temperatur ändras i och med klimatkrisen. Läs mer

En grupp forskare vill att fiskeförvaltningen ska genomgå en klimatreform. Forskarna föreslår att vi fokuserar mindre på fiskets avkastning och istället värnar mer om havens stora förmåga att lagra koldioxid. Läs mer

Kustzonerna spelar en central roll i jordens egen förmåga att binda koldioxid. Havet tar hand om omkring 55 procent av de kolutsläpp som ingår i "det gröna kolet", det vill säga kol som genom fotosyntesen förs bort och lagras i växter. Men kolet i havet – "det blåa kolet" – lagras i årtusenden, till skillnad från kolet i exempelvis regnskogar som endast lagras i tiotals till hundratals år. Läs mer

Löst organiskt material i älvvatten utgör en betydande del av den årliga tillförseln av kol till Bottenviken och kustbassänger i Bottenhavet. Detta gynnar en mikrobiell näringsväv bestående av bakterier och små encelliga djurplankton. Resultaten kan ha stor betydelse för förvaltning av våra vattendrag. Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

På flera håll i världen har man sett att inlandsvattnen har blivit brunare. Denna brunifiering orsakas av humusämnen som dominerar det lösta organiska materialet i våra vatten. I Sverige sker en ökad uttransport av organiskt kol till våra havsområden. Läs mer

Mangroveskogar är kända för sin höga förmåga att lagra kol i sedimentet och spelar en avgörande roll i den marina kolcykeln. Det finns dock fortfarande osäkerheter kring omvandlingarna av kol som härstammar från mangroven i gränslandet mellan land och hav, något som denna doktorsavhandling tittar närmare på. Läs mer

Sjögräsängar anses vara mycket effektiva koldioxidsänkor, med kapacitet att lagra betydande mängder kol under lång tid, och därigenom buffra mot en global uppvärmning.

I denna avhandling har jag studerat hur kollagringen varierar i tempererade och tropiska sjögräsområden och identifierat flera faktorer som påverkar denna variation. Eftersom sjögräsängar minskar globalt är det viktigt att utreda vad det här kan få för konsekvenser för denna ekosystemtjänst som kollagring utgör, och därför har jag även undersökt hur olika mänskliga störningar kan påverka kollagringsprocessen. Läs mer

Transport och lagring av kol i havet spelar en avgörande roll för klimatsystemet, på kort sikt som årtionden såväl som på tidsskalor som spänner över tiotusentals år som i istidscykler. Av den mängd kol som sammanlagt finns lagrad i havet, i atmosfären och i biosfären på land, återfinns 90 procent i havet. 30 procent av de mänskliga utsläppen av koldioxid beräknas ha tagits upp av havet, som anses ha haft en avgörande roll för de fluktuationer i atmosfärens koldioxidhalt som observerats över istidscykler. Läs mer

Sjögräsängar i havet är effektiva kolsänkor, som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären och fånga organiskt material från andra livsmiljöer och därigenom lagra organiskt kol i sedimentet, så kallat Blue Carbon, eller Blått kol.

I tropiska områden kan sjögräsängar innehålla en hög andel kalkhaltiga organismer. De kan delvis motverka kolbindningen eftersom de släpper ut CO2 till atmosfären vid förkalkningen. Läs mer

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala. . Läs mer

Klimatet och kolcykeln: Processer som påverkar transporten av koldioxid från luft till hav i Arktis. Det debatteras allt mer om att jordens klimat håller på att förändras. Utsläppen av koldioxid främst från förbränning av fossila bränslen anses kunna öka temperaturen på jorden men forskarna är oeniga till vilken grad och hur dessa utsläpp påverkar klimatet. Läs mer

Ökad vattentemperatur och större tillgång till markbundet kol i Östersjön. Båda är tänkbara effekter av klimatförändring. Det råder komplexa förhållanden mellan temperatur och landbaserade närsalter såsom kol, kväve och fosfor och hur dessa interagerar är avgörande för hur fiskproduktionen kommer påverkas i framtiden,. Läs mer

Tropiska sjögräsängar spelar en viktig roll i klimatförändringen eftersom de kan avskilja och lagra stora mängder antropogent kol i växtbiomassa och sediment. I denna avhandling har mängden organiskt kol som lagras i olika typer av sjögräsängar runt Zanzibar kvantifierats. Slutsatsen är att sjögräsängar i västra Indiska oceanen för närvarande har en hög kapacitet som kolsänka. Läs mer

Att sjögräs kan ta upp stora mängder koldioxid och samtidigt bilda syrgas genom sin fotosyntes är relativt väl undersökt. Men vad styr den motsatta reaktionen, respirationen, där syrgas istället konsumeras och koldioxid släpps ut? Och vilken påverkan kan detta ha på kol- och syrgasbalansen i kustnära ekosystem? Det utreds i denna avhandling, där inverkan av olika faktorer som kan tänkas påverka respirationen (och till viss del fotorespirationen) såsom ljustillgång, temperatur, tid på dygn, vävnadsålder samt kolstress, undersökts. Resultaten visar att sjögräsens syrgaskonsumtion varierar kraftigt beroende på dessa olika faktorer. Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer