Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Richard VakilLäs mer

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.Läs mer

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.Läs mer

Den invasiva fisken har länge utgjort ett hot mot andra arter i våra ekosystem. Men samtidigt verkar den ha blivit en viktig födokälla för både fiskar och skarvar.Läs mer

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv.Läs mer

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.Läs mer

Flera av Sveriges fiskarter är idag hotade. Många av dem är tidigare vanliga matfiskar. Hoten är flera, men fisket bedöms vara ett av de största för många fiskarter.Läs mer

En ny studie från Linnéuniversitetet tyder på att torsk i Östersjön inte visar tydliga tecken på tiaminbrist, ett tillstånd som tidigare kopplats till fiskens minskande bestånd Läs mer

Gråsälen pekas allt oftare ut som boven bakom minskande fiskbestånd i Östersjön. Men i en ny policybrief från Stockholms universitets Östersjöcentrum slår forskare fast att det saknas vetenskapligt stöd för att färre gråsälar skulle hjälpa strömming och torsk att återhämta sig Läs mer

100 miljoner blir prislappen för fisklabbet utanför Nyköping som ska öka kunskapen om torskbestånden i Östersjön. Läs mer

Många fiskarter bedöms få försämrad status i nästa rödlista som publiceras 2026. En av dessa är torsken, som nu föreslås klassas som akut hotad. Läs mer

ICES föreslår totalstopp för riktat fiske efter torsk i Östersjön. För strömmingen i Bottniska viken föreslås en liten sänkning av kvoterna jämfört med förra året. Forskare uppmanar till en större försiktighet när det gäller bland annat strömmingen i Bottniska viken. Läs mer

Bristen på torsk och strömming påverkar inte bara det marina ekosystemet – utan också samhällets relation till säl och skarv. Detta möjliga hot tar allt större plats i debatten. Läs mer

Sju ministrar som varit ansvariga för fiskefrågor tillfrågades om hur de ser på utvecklingen i Östersjön för strömming, torsk och lax. Sex svarar ”med stark oro” Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult sprider sig snabbt och håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar hur denna art påverkar fiskbestånden, där vissa arter gynnas medan andra minskar i antal Läs mer

Precis som människor kan fiskar uppleva både stress och smärta, och fisket orsakar stort lidande för många miljarder fiskar varje år. Men vilken fångstmetod är minst plågsam? Forskare i Norge har undersökt saken och funnit stora skillnader Läs mer

Nu har WWF publicerat sin årliga Fiskguide. Ett oumbärligt redskap för alla konsumenter av sjömat. Och en viktig påminnelse till alla aktörer om att hållbart fiske kräver både kontroll och förvaltning. Läs mer

Kommer vi att kunna äta torsk i framtiden – eller är det slutfiskat? Måste det bli ett torskfiskestopp? Kan fiskodling lösa problemen? Och hur ser det ut för andra arter i vattnet, som lax och kräftor? Sedan lång tid tillbaka har beslutsfattarna fått signaler från forskarna om att torskbestånden minskar. Men de har inte följt forskarnas råd. Framtidens fiske hänger på de beslut vi fattar i dag. Läs mer

I en ny studie har Fiskeriverket tagit fram kartor över livsmiljöer som kan vara särskilt lämpliga för ett antal fiskarter i Kattegatt. Kartor som visar olika arters utbredning efterfrågas alltmer vid havsplanering och inom förvaltning. I denna studie har kartor tagits fram för att visa livsmiljöer som kan vara särskilt lämpliga för ett antal arter, nämligen torsk i olika storlekar, gråsej, äkta tunga, sandskädda, ål, glyskolja, hummer, grässnultra, stensnultra samt totalt antal fiskarter. Läs mer

En viktig frågeställning inom fiskforskningen är om fiskar hittar tillbaka till lekplatsen där de en gång blev till. För ål och laxfisk tyder allt på att så är fallet. Hos havsfiskar som sill och torsk går åsikterna isär. Läs mer

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön. Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Fisket på marina arter som strömming och torsk bör minska, medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. Det är några slutsatser i årets upplaga av "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten".

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

I en granskning gjord av Baltic Waters 2030 gällande sanktionsbeslut för fiske tagna under juli 2021-juni 2022 indikeras omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. . Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det är några slutsatser i den nya kunskapsöversikten från SLU Aqua.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Här kan du läsa om den aktuella situationen för fler än 40 olika arter i både hav och sötvatten, om yrkesfiskets fångster och utveckling samt om miljösituationen idag, Krönikan i årets rapport är skriven av Henrik Svedäng, biolog på Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium. Den handlar om historiska trender inom yrkesfisket och hur utvecklingen gått från småskaligt, selektivt fiske mot ett motoriserat, industriellt. Konsekvenserna för ekosystemet är betydande men det är inte lätt att se dem, eftersom vad vi anser vara normalt också förändrar sig. Läs mer

Den nya torskundersökningen i Kattegatt där yrkesfiskare deltar, täcker större områden än traditionella trålundersökningar. Detta innebär nya möjligheter att studera hur olika fiskpopulationer förändras, något som betyder mycket för uppföljning och utvärdering av områdesbaserade förvaltningsmetoder. Torskundersökningen är utvecklad tillsammans med och utförd av yrkesfiskare. Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

På knappt tre decennier har den svartmunnade smörbulten blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken som kommer från Svarta havet har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället. Detta har lett till att den konkurrerar med inhemska fiskarter, såsom skrubbskädda (flundra), men den har även blivit ett betydande bidrag som föda för viktiga rovfiskar såsom torsk och abborre. Läs mer

Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön, både ekologiskt och kommersiellt. Kunskapen om dynamiken och interaktionerna i utsjön dem emellan har dock varit bristfällig.

I sin avhandling har Alessandro Orio undersökt långtida förändringar i utbredningen av torsk och skrubbskädda både geografiskt och i djupled. Läs mer

Torskbeståndet i Kattegatt är på en historiskt låg nivå. Mängden fisk som kan föröka sig anses ha minskat med 95 procent och det finns inga tecken på återhämtning. Avhandlingen konstaterar att det kan finnas ännu mindre lekmogen torsk än man trott – eftersom bestånden beräknas med bristfälliga metoder. Läs mer

Det kustnära och småskaliga fisket i Sverige har under de senaste årtiondena genomgått en negativ utveckling. Detta beror delvis på hotade fiskbestånd och logistikproblem men det beror också på den kraftigt ökande sälpopulationen, som innebär att sälar orsakar skador på fångst och redskap. I avhandlingen beskrivs konflikter mellan säl och fiskare i fyra olika småskaliga, kustnära fisken; ålfisket på västkusten, strömmings och laxfisket i norra Östersjön och torskfisket i mellersta Östersjön. Läs mer

Blåstången är den viktigaste fleråriga brunalgen i Östersjön. Den kan bilda mer eller mindre täta "skogar" från ytan och ner till 10 m djup. I blåstångsamhället finner andra växter och djur (bland annat uppväxande fisk) livsrum, föda och skydd. Läs mer

För unga livsstadier hos fisk är spridning och kvarhållande viktiga faktorer för överlevnad, tillväxt och framtida reproduktion. I denna avhandling analyseras torskäggens transport i Kattegatt och ålens larvtransport i norra Atlanten. Den viktigaste lekplatsen för torsk är i sydöstra Kattegatt nära Öresund. Läs mer