Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Går fisket i Östersjön mot ökad hållbarhet? De senaste 100 åren har det pågått en ständig växelverkan mellan ekologiska och sociala faktorer.Läs mer

Sedan 2009 har det svenska storskaliga fisket efter sill och makrill förvaltats med individuella, överförbara fiskerätter, ITQ. Fiskeflottan idag är både mindre och lönsammare.Läs mer

De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. Det krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.Läs mer

Bottentrålning är en effektiv men omdiskuterad fiskemetod. I områden som trålas regelbundet förstörs livet på bottnarna, och näringsämnen och miljögifter från sedimenten frigörs. Här har vi samlat information och diskussioner kring bottentrålningens vara eller icke vara.Läs mer

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.Läs mer

Bottentrålning är en fiskemetod som är mycket omdiskuterad, på grund av den stora påverkan den har på miljön.Läs mer

För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.Läs mer

Många fiskarter bedöms få försämrad status i nästa rödlista som publiceras 2026. En av dessa är torsken, som nu föreslås klassas som akut hotad. Läs mer

ICES föreslår totalstopp för riktat fiske efter torsk i Östersjön. För strömmingen i Bottniska viken föreslås en liten sänkning av kvoterna jämfört med förra året. Forskare uppmanar till en större försiktighet när det gäller bland annat strömmingen i Bottniska viken. Läs mer

I WWF Fiskguiden flyttas nu all makrill och norsk vårlekande sill till rött ljus, vilket betyder att WWF rekommenderar att man låter bli att köpa dem Läs mer

Sju ministrar som varit ansvariga för fiskefrågor tillfrågades om hur de ser på utvecklingen i Östersjön för strömming, torsk och lax. Sex svarar ”med stark oro” Läs mer

Costas Kadis, ny EU-kommissionär för hav och fiske, spenderade två dagar i Sverige för att diskutera Östersjöns akuta situation. Läs mer

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter Läs mer

Sjuryggen fredas i svenska vatten från den 15 mars 2025. Förhoppningsvis ska detta stärka de svaga bestånden Läs mer

Just nu pågår European Ocean Days i Bryssel. Det är ett veckolångt evenemang där havsfrågor diskuteras mellan olika intressenter. De är också en viktig del av förberedelserna för den europeiska havspakten, som utgör ramverk för all havsrelaterad EU-politik. Läs mer

Precis som människor kan fiskar uppleva både stress och smärta, och fisket orsakar stort lidande för många miljarder fiskar varje år. Men vilken fångstmetod är minst plågsam? Forskare i Norge har undersökt saken och funnit stora skillnader Läs mer

Den senaste beståndsuppskattningen visar att hummern har ökat i antal de senaste åren. Men det är fortfarande osäkert hur stort fisketryck beståndet klarar Läs mer

I den här rapporten har åtta fiskefria områden utvärderats. Resultaten visar att när områden fredas från fiske så ökar fisken vanligtvis snabbt i både antal och storlek. . Läs mer

EU-kommissionen dömer ut den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken som misslyckad. I FISKE 2020 lägger Fiskeriverket fram det helhetsgrepp som kan leda till att vi om tio år fiskar stora fiskar och på bestånd som liknar de naturliga. Yrkesfiskarna bör ha stora möjligheter att påverka sitt fiske, genom att fiskemöjligheter görs överförbara — det kan röra sig om kvoter eller fiskedagar - och att fiskaren själv tar ett ökat ansvar. Läs mer

En vetenskaplig panel identifierar hot och åtgärder för den europeiska ålen i svenska vatten. Läs mer

Denna rapport, som är en rättsutredning, förväntas klargöra vilket ansvar som olika aktörer har angående omhändertagande av uttjänta fiskeredskap och fritidsbåtar. . Läs mer

År 2019 fick Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag från regeringen att ta fram en gemensam strategi för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske. Den här årsrapporten presenterar den strategin, som tas fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter. . Läs mer

Svenskt fritidsfiske har ett stort samhälleligt värde. Fem olika studier av svenskt fritidsfiske mellan åren 2002-2007 presenteras i Fiskeriverkets informationsserie Finfo. Studierna behandlar fritidsfisket ur olika vinklar och belyser den faktiska samhälleliga nyttan och värdet av vårt svenska sport-och fritidsfiske fiske. Läs mer

I december 2013 fick HaV i uppdrag av regeringen att identifiera och se till att åtgärder vidtas i syfte att nå bevarandemålen, framförallt gällande det fiske som bedöms som skadligt. En lägesrapport och tidsplan för det fortsatta arbetet presenteras i denna rapport. Vissa fiskemetoder kan påverka skyddsvärda arter och livsmiljöer negativt, exempelvis kan bottentrålning orsaka skador på rev och svampdjursamhällen. Läs mer

Mellan 2014 och 2017 upprättade SLU Aqua ett Sekretariat för selektiv fiske, med syfte att stimulera utvecklingen av selektiva fiskemetoder i syfte att minska mängden oönskad fångst. Rapporten är en sammanställning av projekt där man använt olika sorters fiskeredskap inom olika typer av fisken. De olika fiskena är uppdelade mellan aktiva och passiva redskap. Läs mer

Fiskeriverket redovisar genom denna rapport fyra regeringsuppdrag. De är: a) att göra en översyn av behovet av åtgärder i syfte att förbättra uppvandringen av vildlax och havsöring i de svenska älvarna. b) att utreda frågan om det är optimalt att fisketuristiskt företagande jämställs med andra fiskeberoende näringar i fiskeriförvaltningen. Läs mer

Skyddsjakt på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen, och att en riktad jakt efter dessa individer därför leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. Den här rapporten utvärderar skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län mellan åren 2015 och 2020.

Den största avskjutningen av säl har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar där har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Läs mer

Den globala fiskerikrisen kräver nya styrningsmodeller. I den här avhandlingen studerar jag en sådan modell, Fishery Improvement Projects (FIPs), dvs. projekt för förbättring av fisket. Läs mer

Småskaliga fisken är viktiga för livsmedels- och försörjningstrygghet för miljontals människor världen över och integreras alltmer i det globala handelssystemet. Deras kapacitet att försörja fiskesamhällen och samhället i stort utmanas av mänskligt orsakade ekologiska hot som överexploatering och klimatförändringar. Många fiskare upplever att de marina ekosystems bärkraft minskar. Läs mer

Denna avhandling är en fallstudie som undersöker kustförvandlingar och förändrade livsmöjligheter i ett urbant fiskesamhälle i byn Tota-Bengre i Indien. Tota-Bengre brukade vara en liten fiskeby, men växande urbanisering och ekonomisk utveckling i närliggande Mangaluru har nu nått denna sandiga halvö. Det har lett till förändringar där framför allt ungdomar attraheras av stadsarbete. Läs mer

Småskaligt fiske sysselsätter miljontals människor världen över. I många delar av världen har det dock blivit allt svårare att leva på småskaligt fiske, vilket hotar kustbefolkningars välmående och livsmedelsförsörjning. Förvaltningen av småskaligt fiske har i många fall varit otillräcklig och en bred förvaltningsplan rekommenderas för att uppnå en långsiktig och hållbar socialekologisk utveckling. Läs mer

Avhandlingens titel hänvisar till de förändringar som fiskenäringen har genomgått under flera decennier. Fiskenäringen har rationaliserats samtidigt som besöksnäringen vid kusten expanderat. Antalet yrkesfiskare i kustnära yrkesfiske har därför minskat och näringen måste förhålla sig till nya informella krav och förväntningar på turismutveckling. Läs mer

Minskat fisketryck räddar inte automatiskt torsken i Östersjön. Mängden torsk har minskat kraftigt i Östersjön sedan slutet på 1980-talet, vilket är resultatet av ett ökat fiske och en minskad återväxt. Men ett minskat fisketryck på torsk behöver inte betyda att torsken återhämtar sig, visar denna avhandling . Läs mer

Fiskemetod och hållbart nyttjande av fiskbestånd viktigast för miljöanpassat fiske. Att fiskbestånden nyttjas hållbart med miljöanpassade fiskemetoder är viktigast för att minska miljöbelastningen av fisk och skaldjur. Därefter är det konsumentens vanor som är av störst betydelse, bland annat genom val av produkter, hemtransport och tillagningssätt. Läs mer

Mangroveskogar och sjögräsängar i tropiska kustnära hav utgör ett havslandskap som fungerar som fortplantnings- och uppväxtområde för flera fiskarter. Trots ökad medvetenhet om utnyttjande av kusthabitat som lekplatser åt många fiskarter så ägnas liten uppmärksamhet åt fisklarvers fördelning och populationsdynamik, vilket begränsar förståelsen för de viktigaste drivkrafterna för fiskbestånd och fiskeresurser i västra Indiska oceanen. . Läs mer

De rika kunskaper som yrkesfiskare har om lokala ekosystem är ett resultat av den nära relation fiskesamhällen i generationer haft med sina naturliga miljöer. Detta förhållande utvecklar starka känslomässiga anknytningar till den fysiska och sociala platsen. Denna avhandling undersöker ekologiska kunskaper bland småskaliga yrkesfiskare som lever och arbetar i Vättern och i Blekinge skärgård. Läs mer

Sälar och fiske – så kan konflikten minskas. I Östersjöns svenska del drunknar varje år omkring 500 sälar i fiskeredskap, samtidigt som fisket gör förluster motsvarande bortåt en femtedel av fångstvärdet. Här lanseras nya metoder för att minska konflikten. Läs mer