Vissa mikroalger producerar gift när de känner doften av sina fiender. Genom att lyssna på kemiska signaler i havet kan vi bättre förutse giftiga algblomningar.Läs mer

Det slemmiga som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.Läs mer

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.Läs mer

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Havets fantastiska grönsaker väntar på att få hamna i någons gryta. Men såväl restråvaror från sjömatsindustrin som havsväxter kan utgöra basen för framtidens livsmedel.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Cyanobakterierna bidrar med livsnödvändigt kväve till Östersjöns invånare. Moderna metoder avslöjar vilket av de vanligast förekommande släktena som gör vad, och hur mycket.Läs mer

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter Läs mer

Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. Läs mer

Nu är det dags för den årliga Algforskarsommar, då allmänheten kan hjälpa forskarna genom att ge sig ut och undersöka blåstång längs Östersjöns kust Läs mer

Efter Tångbloggen och Algpodden är det nu dags för ett Algsällskap, hälsar forskarna Ellen Schagerström och Angela Wulff. Välkommen alla nördar och nyfikna som är intresserade av tång och alger och växtplankton och vattenväxter ... Läs mer

Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och går det att göra i så kallt vatten och ändå vara resurseffektivt ? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt. Läs mer

Expedition Alg-2023 gör sig nu redo för att dyka ner och samla in västkustens stora alger. De ska sparas i Naturhistoriska riksmuseets stora, men bristfälligt uppdaterade herbarie-samlingar, och ge en bild i framtiden av hur det såg ut just nu. Läs mer

Det råder stor brist på stor strömming som behövs för att göra surströmming. Detta har åter fått diskussionen om industrifisket att blomma upp. Strömmingens betydelse för Östersjöns ekosystem är enorm, och något måste göras säger forskarna. Läs mer

Den senaste tidens värme har gjort att algblomningen har dragit igång ordentligt i Östersjön, framför allt i höjd med Gotland. Risken att förgiftas av algerna är liten - men det kan ändå vara värt att ta det försiktigt med badningen. Läs mer

Övergödning, överfiske – och klimatförändringar. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att fintrådiga algmattor ökat kontinuerligt sen 80-talet. Den senaste tidens milda väder har skapat ytterligare gynnsamma förhållanden och får nu algerna att snabbt breda ut sig. Läs mer

Genom projektet Algforskarsommar kan du hjälpa forskarna att skaffa kunskap om vad som försiggår under havsytan. I årets upplaga finns en ny uppgift: Ta en strandpromenad i fullmånens sken och plocka grenar av blåstång. Läs mer

En liten folder som kort svarar på frågor om vad algblomning är, vad ska man göra när det blommar och vad beror det på. Foldern ger också länkar till mer information på webben. . Läs mer

De flesta algblomningar är helt naturliga och ofarliga men vissa kan vara skadliga på olika sätt. Den här artikeln handlar om de växtplankton som direkt kan skada andra organismer genom att vara giftiga eller på andra sätt skadliga. . Läs mer

Trots nya glädjande besked om minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön var vårens algblomning i Östersjön en av de kraftigaste på 15 år. För forskarna är den massiva vårblomningen under mars, april och maj välkänd, men inte för den stora allmänheten. Vårens algblomningar har en betydande påverkan för utbredningen av de döda havsbottnarna. Läs mer

Övergödningen, som skapar algblomning och syrefria döda bottnar, är ett av Östersjöns största miljöproblem. Stora mängder näringsämnen, så som fosfor, har under lång tid släppts ut från land och en del har hamnat i bottensedimenten i Östersjön. Därifrån kan fosforn läcka ut och åter bidra till övergödningen och algblomningen. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Var din sommarsemester 2014 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero på när och var du hade semester. Sörmlandskusten drabbades i slutet av juli hårt av stora mängder indrivande cyanobakterier, samtidigt som värmeböljan slog till ordentligt. Här beskrivs skeendet och dess orsaker med fakta, figurer och satellitbilder. Läs mer

Var din sommarsemester 2014 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero på när och var du hade semester. Sörmlandskusten drabbades i slutet av juli hårt av stora mängder indrivande cyanobakterier, samtidigt som värmeböljan slog till ordentligt. Här beskrivs skeendet och dess orsaker med fakta, figurer och satellitbilder. Läs mer

Fortsatt höga fosforhalter längs Svealands kust orsakar algblomningar och grumligt vatten, och gör det svårt att uppnå målet med god ekologisk status. . Läs mer

Fosfor orsakar övergödning av Östersjön, sjöar och vattendrag. Det leder till algblomning, döda bottnar och illaluktande badvatten. I det här praktiska rådet sammanfattar vi fem viktiga åtgärder för att minska fosforläckaget från jordbruksmark. Läs mer

Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet utförs med stöd av svensk miljöövervakning. Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med korrekt och samlad information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Läs mer

I Europa och över hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten. Läs mer

Avhandlingen undersöker spridningen av introducerade haplotyper av den odlade algen Eucheuma denticulatum i Östafrika, och odlingspotentialen hos den inhemska E. denticulatum. Utöver detta undersöker den även betydelsen av tropiska algbäddar som habitat för fisk och evertebrater. Läs mer

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala. . Läs mer

Under somrarna har det blivit allt vanligare med stora blågrönalgblomningar i Östersjön. Samtidigt har många kustnära fiskar, såsom abborre och gädda, haft problem med sin rekrytering. I denna studie har cyanobakteriernas påverkan på fiskens hälsa och tillväxt undersökts närmare. Läs mer

Algblomning ökar miljögifter i våra hav. Halterna PCB och PAH i djur som lever på havsbottnen kan bli fem gånger så höga vid algblomning som annars. Gifter som sedan sprider sig till fiskar och skaldjur, och slutligen till oss människor. Läs mer

Avhandlingen behandlar hur effektivt kolflödet är i Östersjön och vad som påverkar detta. Det är många miljömässiga variabler som ändras från norr till söder i Östersjön, däribland salthalten, vilket näringsämne som begränsar algtillväxt och antalet isfria dagar. Detta gör att algproduktionen ökar 10 gånger från norr till söder, medan bakterieproduktionen bara ökar 2 gånger i samma gradient. Läs mer

Klimatförändringar har orsakat en kraftig ökning av Östersjöns yttemperatur under de senaste två decennierna. Faktiskt en av de snabbaste som registrerats för marina ekosystem. Denna avhandling undersöker hur uppvärmningen påverkar främst det fintrådiga algsamhället. Läs mer

Fytoplankton är de viktigaste primärproducenterna i världens hav och utgör grunden i den marina näringskedjan. Det finns flera skäl till att man vill kunna förutse tillväxten av växtplankton. Man kanske vill göra en kolbudget för ett specifikt ekosystem, eller veta hur snabbt en giftig algblomning breder ut sig. Läs mer

Djuren som lever i havets sedimentbottnar spelar en huvudroll i det biogeokemiska kretsloppet. De lever på växtplankton som sjunker ner från ytan, och blir i sin tur föda åt fisk och andra djur. I denna avhandling visas att bottendjuren visserligen äter cyanobakterier, men att denna föda ger sämre tillväxt än vad vårblomningens kiselalger gör. Läs mer

Användning av uppspolad alg- och tångmassa från kusten skulle teoretiskt både kunna minska övergödningen av havet och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Trots det får man inte snurr på systemet med dagens högintensiva jordbruk. . Läs mer